Fred. Frihet. Demokrati. Riktiga storord. Så viktiga. Ibland så svåra att greppa.
Vänlighet. Hjälpsamhet. Förlåt. Också storord. Men närmare. Vardagligare. Lättare att begripa.
Tänk om de här stororden hänger tajtare ihop än vi har förstått.
Tänk om vänlighet är en superkraft som vi inte förstått vidden av.
Tänk om snällhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld - och oss själva.
Tänk om vi alla kan vara med och bidra till fred globalt genom att bidra till fred i vår närhet.
För vänlighet, respekt, gemenskap, glädje och upprättelse smittar och ger ringar på vattnet.
Fred, frihet och demokrati måste levas och återerövras hela tiden. Tänk då om den till synes enkla vägen - vänlighet, respekt, hjälpsamhet - är en sådan väg att gå. Tänk om vi alla besitter superkrafter som kan göra oss till bärare av fred, frihet och demokrati.
Tänk om…
I så fall har vi resurser att tillsammans bygga en mer hållbar värld för alla.
I denna utmaning vill försöka koppla ihop det vardagliga och nära med de stora sammanhangen; att vi i våra dagliga handlingar är med och bidrar till att bygga en mer hållbar värld och att superkraften vänlighet behövs för att vi ska nå de Globala målen.
Skolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete. Denna utmaning blir ett komplement som ni får koppla ihop med det arbete ni redan gör dagligen och mer strukturerat.
Utmaningen löper över fem arbetspass:
Ny utmaning
Vad säger de Globala målen?
Konflikter och lösningar - Finns det till och med bra konflikter?
Vänlighet som superkraft - Hur kan den förändra världen?
Omtanken - Dags att testa våra superkrafter!
Spillolabbet används under den här utmaningen framförallt för att utforska vad de olika begreppen kan ha för olika betydelser för spillosoferna och de kommer att bygga fram gemensamma bilder. Ett roligt och enkelt sätt att få syn på det vi så ofta tar för givet eller redan tror vi vet vad det betyder. Helt enkelt ett bra sätt att tänka tillsammans!
Målet är att spillosoferna, efter utmaningen, ska ha fått upp ögonen för alla de små vardagliga handlingarna som gör skillnad och att de ska ha fått syn på kopplingen till de Globala målen och våra möjligheter att bygga en mer hållbar värld. Att leva i konflikter i sitt klassrum påverkar möjligheten till inlärning och välmående, på samma vis är det för länder som lever i krig och konflikter.
16 Fredliga och inkluderande samhällen
Tillsammans och mål 16
Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande.
Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande.
Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av konflikt och våld. Våld innebär inte bara mänskligt lidande, det raserar också grunden för samhällets ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling. De länder som är drabbade av krig och utdragna konflikter är de länder som har svårast att lyfta sin befolkning ur fattigdom. Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som lärare behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. Denna utmaning handlar i hög utsträckning om det som vi brukar benämna som Värdegrunden i skolan, något som de allra flesta skolor har en utarbetad plan kring och där ni på din skola förmodligen har ett eget material som du också kan backa tillbaka till. Kopplingen till Globala målen kanske dock är ny, så klicka dig vidare upp till höger och fördjupa dig ytterligare!
Visste du att vänlighet smittar?
“Genom att se andra bete sig vänligt kan vi alltså själva bete oss vänligt - och i vår tur sprida vänligheten vidare till andra. En generös handling från dig kan spridas genom ditt sociala nätverk och påverka tiotals, eller kanske till och med hundratals människor.”
när vi utför vänliga handlingar så påverkar det oss själva positivt både fysiskt och mentalt. En vänlig handling kickar igång oxytocinutsöndring vilket sänker blodtrycket, ökar blodcirkulationen och får oss helt enkelt att må bättre. I slutändan ökar det till och med våra chanser att leva längre!
Vänlighet kan vara en fråga på liv och död. I detta fina och starka Ted talk med förintelseöverlevaren Werner Reich återger han delar från sina skrämmande tonår som fånge i flera olika koncentrationsläger och han bygger sin berättelse kring en enkel, snäll handling som inspirerat honom till en livstid av medkänsla. "Om du någonsin känner någon som behöver hjälp, om du känner någon som är rädd, var snäll mot dem", säger han. "Om du gör det vid rätt tidpunkt kommer det att komma in i deras hjärta och det kommer att vara med dem vart de än går, för alltid."
Vi får aldrig glömma och vi måste göra allt för att uppnå fred och rättvisa överallt. Men i det arbetet, som ibland kan kännas övermäktigt, måste vi påminna oss om att vi alla, dagligen kan göra stor skillnad, kanske till och med livsavgörande, genom små enkla vänliga handlingar. Se den!
How the magic of kindness helped me survive the Holocaust, 10:14 min
Läraren Orly Wahba, som startat organisationen Lifevest inside delar också hon en stark berättelse om hur små enkla handlingar av vänlighet kan sätta igång livsförändrande processer hos människor. Inspirerande och uppmuntrande. Lärare kan göra stor skillnad!
“Hardship comes in many forms from loneliness, financial strain, illness, trauma, loss, feelings of inadequacy and the list goes on and on. However, with kindness comes hope. And with hope we can overcome every obstacle, we can rise above and tap into a strength we never knew existed. Kindness is the secret ingredient that makes life worth living.”
Orly Wahba
Konflikter då?
Vi har lätt en bild av att konflikter är något vi ska undvika till det yttersta. Men har du tänkt på att konflikter kan vara både utvecklande och viktiga. Vi behöver lära oss att hantera konflikter precis som vi behöver lära oss läsa och skriva.
“Precis som man kan lära sig läsa, skriva och räkna, kan man lära sig hantera konflikter utan våld” International Peace Bureau, Geneve
I en artikel i tidningen Skolvärlden med rubriken “Lär dina elever bråka smartare” säger Oskar Palmenfelt, utbildningsansvarig på Medlingscentrum:
“Bråka smart handlar om att lägga energi på det som är viktigt.
– Det handlar inte om att ta bort alla konflikter. Vi växer av konflikter och lär oss byta perspektiv och hitta lösningar på svåra problem. Men vi ska göra det på ett smartare sätt, så att konflikter inte eskalerar och leder till att man sårar och skadar varandra. Det är bättre att i god dialog lösa situationen tillsammans.”
“FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.”
“Syftet med hemsidan är att ge information, inspiration och material för att sprida kunskaper om fredsundervisning, framförallt konflikthantering. Målgrupper är pedagoger för alla åldersgrupper från förskola till högskola, folkbildningen, samt föräldrar och andra intresserade. En annan målgrupp är fredsrörelsen, som vi är en del av. Nätverket är partipolitiskt och religiöst obundet.”
Medlingscentrum
Medlingscentrum har tagit fram metodmaterialet Bråka smartare!
“Begreppet "snäll" kopplas ofta till egenskaper som dumhet, naivitet och undergivenhet. Stefan Einhorn lägger en helt annan innebörd i ordet: "För mig är en snäll människa en individ som lever med etiken i sitt hjärta." Den snälla människan är minst av allt dum, tvärtom mycket klok, eftersom hon har förstått att det vi gör för andra gör vi också för oss själva.Men snällhet är en egenskap som måste förvaltas med gott omdöme. Att vara snäll på ett äkta, positivt och gott sätt är verkligen en konst.
I Konsten att vara snäll skriver Stefan Einhorn bland annat om vad äkta snällhet innebär och om de motkrafter som kan hindra oss från att vara snälla. Han redogör också för vetenskapliga studier som visar att snällhet lönar sig och ger handfasta råd om hur man kan tillämpa detta i vardagslivet.”
Arbetspass
Ny utmaning
Arbetspass 1 60 min
Introduktion
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför Tillsammansutmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Ha en leende människa på storbildsskärm när spillosoferna kommer in.
Sätta upp utskrifter av leende människor på olika platser där spillosoferna rör sig, till exempel på toan, i kapprummet och runt omkring i klassrummet.
Vara mån om att ta emot eleverna på ett extra vänligt sätt till arbetspasset.
Spela skön och vänlig musik i klassrummet.
Bjuda på frukt eller något annat gott!
I detta inledande arbetspass kommer ni att använda er av material från spillo-labbet som en hjälp att föra samtal.
Kom ihåg att det alltid är viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska klura kring den här utmaningen tillsammans med barnen. Tanken är inte att ni ska stå med alla svar efter det första arbetspasset, utan snarare med en hög nya frågor.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten för att komma i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna:
Nu ska spillosoferna tillsammans få synliggöra hur de tänker kring vad vänlighet egentligen är och på vilket sätt den har superkraftsegenskaper.
Dela in spillosoferna i mindre grupper om tre-fyra i varje.
Varje grupp samlas runt ett bord, de kan med fördel stå.
Tillsammans ska de nu “bygga” ordet vänlighet med hjälp av material från spillo-labbet, utifrån frågor som:
Hur känns vänlighet?
Hur ser det ut om det skulle ha en färg?
Vilken form kan vänlighet ha?
“Bilden” som kommer att växa fram behöver inte föreställa något, utan blir mer som en bild eller en slags karta av vänlighet. Spillbitarna behöver inte monteras ihop utan blir ett tillfälligt konstverk, ett kollage på bordet som ni kommer att kunna föra spännande samtal utifrån.
Tid: ca 10 min
Placera spillosofernas vänlighets-byggen bredvid varandra genom att skjuta ihop borden. Finns det likheter? Låt grupperna presentera sina “bilder” och hur de tänkte. Fortsätt att fundera tillsammans utifrån frågor som:
Hur känns det när någon visar vänlighet mot dig?
Hur känns det att vara vänlig mot någon?
När var du vänlig mot någon senast?
När var någon vänlig mot dig och hur kändes det?
Hur tror du att vänlighet kan vara med och göra världen mer hållbar?
Vilka ord kommer upp när ni beskriver vänlighet? Skriv upp alla de orden och sätt upp dem på skärmväggen.
Tänk om vänlighet och snällhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld - och oss själva.
Avrunda med att peppa spillosoferna - nu är ni igång!
Berätta om nästa pass då ni kommer att titta närmare på mål 16 som är superviktigt för att bygga en mer hållbar värld.
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för Tillsammansutmaningen på det sätt du valt
Ställ i ordning skärmväggen, se över spillo-labbet och spillosof-portalen
Förbered för att kunna se på utmaningsfilmen och lyssna på musik
Det här arbetspasset tar sitt avstamp i Agendans mål 16 - Fredliga och inkluderande samhällen. Hela mål 16 handlar om demokrati och vikten av stabila och inkluderande institutioner. Att motverka alla former av våld och konflikter är både ett mål och ett medel för en hållbar samhällsutveckling.
I detta arbetspass görs en enkel genomgång vad demokrati är och skolan lyfts som ett exempel på en viktig demokratisk institution nära barnen och FN som en viktig institution på global nivå. Vi försöker bygga en logisk brygga till hur spillosoferna kan vara med och bidra till att nå mål 16 där ni i det kommande arbetspasset jobbar vidare med hur vi alla kan vara med och bidra till att minska de konflikter som finns runt oss.
Du som lärare känner din egen undervisning bäst och vet hur ni har talat om demokrati tidigare och självklart är det klokt att koppla ihop den undervisningen med detta arbetspass genom att bygga broar till barnens tidigare förståelse.
Gör så här
Vad säger de Globala målen?
Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden. Visa mål 16 och sätt upp det på skärmväggen. Mål 16 har en hel del att säga om vänlighet och om hur vi kan minska konflikter överallt på vår planet.
Tipsen är ganska svåra om man är barn. Det är framförallt det tredje tipset som vi alla kan ta fasta på och som ni kommer att titta närmare på i denna utmaning:
“Vi kan alla vara med och minska konflikter omkring oss.”
Om vi gör det så blir vi ju alla små fredsorganisationer!
Be någon av spillosoferna att skriva ner det tipset och fäst det på skärmväggen.
Demokrati på skolan och i världen
Det finns ingen hållbar utveckling utan fred!
Och fred hänger ihop med frihet och demokrati.
Här är en liten ordlista:
“En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val. En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift.”
Alla har till exempel samma rätt till utbildning och lika möjligheter i en demokrati. Skolan är en av de stabila institutioner i ett land som bidrar till mål 16. Skolan är verkligen en viktig demokratisk plats och det står till och med i skollagen att barn och unga ska ha inflytande över sin utbildning!
Man kan säga att exakt samma saker som gäller i ett samhälle eller ett land, gäller i skolan. Vi behöver ha fred, frihet och demokrati även i klassrummet för att lärande, gemenskap och utveckling ska kunna ske. Om det inte fungerar och man är rädd och det känns otryggt så är det svårt att fokusera. Att vara i konflikter är jobbigt, det tar mycket energi och gör det svårt för oss att tänka på något annat.
Ett land går alltså att jämföra med hur det är på en skola. Där finns en mängd olika människor, från olika bakgrunder och med olika erfarenheter. Om allt fungerar och det finns fred, frihet och demokrati i landet så kan vi lägga massor av kraft och energi på att arbeta för hållbar utveckling. Är det däremot krig och konflikter i ett land så lämnar det djupa sår efter sig: ökad fattigdom, hunger och orättvisor och då har det landet väldigt svårt att samtidigt arbeta för en mer hållbar och rättvis värld.
Demokrati är det bästa hjälpmedlet för att hålla sams och samverka inom och mellan länder.
FN till exempel, som ligger bakom de Globala målen, är ju den största fredsorganisation vi har. Vill ni veta mer om dem, kan ni kika tillbaka på “Att bli spillosof” och arbetspass 6 eller gå direkt till fakta om FN:
Om ni vill veta mer om hur det funkar i Sverige så finns det fler avsnitt från serien Så funkar Sverige på UR play att kika på. Varje avsnitt är 4,30 min och tar upp olika områden, bland annat:
sikta fram mot nästa arbetspass då ni kommer att dyka lite djupare in i tipset som ni fick i filmen om mål 16: “Vi kan alla vara med och minska konflikter omkring oss.” Hur skulle det kunna gå till? Hur känns egentligen konflikter? Och finns det något bra med dem? Ni kommer att gå till väga på samma sätt som inledningsvis när ni tog er an ordet vänlighet.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
I detta pass får spillosoferna fundera mer på det här med att:
Alla kan vara med att lösa konflikter runt omkring sig
Spillosofernas gemensamma arena - klassrummet - är en självklar plats att utforska detta på. Vi håller ämnet borta från hemmet utan att glömma att det kan finnas barn i klassrummet som lever i ständiga konflikter och till och med våld. Den här utmaningen utgår framförallt från de mer allmänna upplevelserna av konflikter som är en naturlig del av vår utveckling, av att leva med och komma överens med andra människor.
Fokus i passet ligger på att förstå varför det är viktigt att jobba med konflikthantering om man vill arbeta för en mer hållbar värld, inte på hur man gör det. Vill ni arbeta metodiskt kring konflikthantering finns flera bra material att använda.
Förstår vi kopplingen mellan konflikthantering och hållbarhet i vår egen kontext i klassrummet är det sedan enklare att förstå varför mål 16 är ett viktigt globalt mål.
Däremot är det självklart om du som pedagog misstänker våld i nära relationer att du tar det på fullaste allvar. I mål 16 är det centralt att skydda alla barn från alla typer av våld och du som verksam inom skolan har anmälningsplikt. Läs mer på:
Tips nummer 3 från filmen på hur vi kan vara med och bidra till mål 16 var:
Alla kan vara med att lösa konflikter runt omkring sig
Att vi bråkar och har konflikter är en naturlig del av vardagen tillsammans men vi kan absolut träna på att bli bra på att stoppa dem innan de har hunnit gå så långt och kanske omvandla bråket till att det handlar om gemensam problemlösning istället. Konflikter är faktiskt värdefulla när de hanteras på ett konstruktivt sätt. Då får man lära sig nya saker, man får ta ansvar och det gör att man lättare kan lösa framtida konflikter.
Nu ska ni, på samma sätt som i arbetspass 1, synliggöra hur ni tänker men nu med fokus på orden konflikt och förlåt. Skriv orden på tavlan eller sätt upp dem på skärmväggen.
Dela in spillosoferna i mindre grupper om tre-fyra i varje.
Varje grupp samlas runt ett bord, de kan med fördel stå.
Tillsammans ska spillosoferna nu göra två byggen samtidigt på sitt bord. De ska dels bygga ordet konflikt och dels ordet förlåt. De bygger med hjälp av material från spillo-labbet och utgår från frågor som:
Hur känns ordet?
Hur ser det ut om det skulle ha en färg?
Vilken form kan ordet ha?
“Bilderna” som kommer att växa fram behöver inte föreställa något, utan blir mer som en bild eller slags karta av känslor.
Tid: ca 5-10 min per ord.
Placera spillosofernas byggen bredvid varandra. Finns det likheter? Låt grupperna presentera sina “bilder” och hur de tänkte. Fortsätt att fundera tillsammans utifrån frågor som:
Hur känns det att hamna i konflikt med någon, helt enkelt när man tjafsar och bråkar med någon?
Hur känns det när någon är arg på dig?
Hur känns det att själv vara arg på någon?
När sa någon förlåt till dig och hur kändes det?
Funkar det att säga förlåt för att lösa en konflikt?
Vissa tycker att man inte bara ska säga utan göra förlåt, håller ni med? Och hur kan man i så fall göra då?
Hur snabbt kan och behöver man säga förlåt?
Vilka ord kommer upp när ni beskriver de två orden konflikt och förlåt? Skriv upp alla de orden och sätt upp dem på skärmväggen.
Extrauppgift för er som vill gå vidare med konflikthantering
Vad behövs för att lösa en konflikt? Hur gör man?
Återkoppla till eller utgå från spillosofernas “bilder” av orden konflikt och förlåt. Säkert var ni inne på flera tankar om hur man gör för att lösa bråk, vad som funkar och hur det känns och så vidare. Ibland klarar man det själva, ibland behöver man hjälp av andra.
Som vanligt finns det många som har tänkt en massa bra saker om det här. Ett bra tips är till exempel Bråka smartare! som ger metoder man kan följa som en hjälp att lösa konflikter.
Titta till exempel på denna film om konflikthanteringsstilar från Medlingscentrum, 4:26 min:
Eller kika på konflikttrappan och kompistrappan tillsammans och klura kring vad de betyder, om ni känner igen er och om det skulle kunna hjälpa er att hantera en konflikt i ett tidigt skede.
Konflikttrappan - visar hur konflikter eskalerar, alltså blir värre och värre.
Kompistrappan - visar hur man kan stoppa konflikter så tidigt som möjligt, innan det gått för långt.
Avrunda med att
berätta för spillosoferna om att nästa gång ska de få känna på att vänlighet faktiskt är en superkraft på riktigt!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
Förbered smågrupper och tänk igenom hur du vill organisera den praktiska övningen med Spillo-labbet
Om ni väljer att gå vidare med extrauppgiften Bråka smartare!, skriv ut Konflikttrappan och Kompistrappan
I det här arbetspasset får spillosoferna fördjupa sina kunskaper kring vad vad vänlighet är, lära sig mer om olika sätt vi kan visa vänlighet på (vänlighetsspråken/kärleksspråken) och fundera vidare kring hur små vänliga handlingar faktiskt kan leda till stor förändring.
Vänlighet är en superkraft att räkna med!
Den forskning som ligger till grund för “Vänlighetsspråken” eller Kärleksspråken som de egentligen kallas kommer inledningsvis från den amerikanska psykologen och terapeuten Gary Chapman som forskat kring kommunikation i relationer och som redan i början av 90-talet släppte sin första bok i ämnet.
Gör så här
Vad är egentligen vänliga handlingar?
Det är spännande att tänka att vänlighet är en superkraft. Om man vill förändra något i klassen, hemma, i samhället eller i ett helt land så kan man ju använda olika sätt. Man kan bestämma, tvinga, skälla och ge skuldkänslor men faktum är att vänlighet är ett av de mest kraftfulla sätten att påverka oss människor.
Det finns såklart massor av olika sätt att ge vänliga handlingar förutom att bjuda på ett leende.
Kan ni ge några exempel?
Spåna tillsammans till exempel genom att ni gör en stor gemensam tankekarta på tavlan eller i mindre grupper där ni ger exempel på vad vänliga handlingar kan vara. Säkert nämnde ni en hel hög redan i det inledande arbetspasset när ni “byggde bilder” av vänlighet.
Vänlighetsspråken
Det finns forskning som tittat närmare på hur vi människor visar vänlighet och därigenom kärlek. För det är ju det som det handlar om. Bland annat finns det en modell som visar att vi har fem “vänlighetsspråk” eller “kärleksspråk”. Det är alltså sätt som vi använder oss av för att visa vänlighet eller för att visa att vi tycker om varandra. Det är ju förstås skillnad på hur vi gör mot de som är närmast oss, som familj och bästa vänner, och hur vi visar vänlighet mot andra människor, till och med sådana som vi inte känner.
Över hela världen använder vi oss människor av dessa fem vänlighetsspråk. Alla använder och behöver lite av alla de fem språken. Dessutom har man som individ oftast ett särskilt av dessa fem språk som är starkast, det är alltså det språket som är det vi använder mest. Det visar sig också att det är det språket som vi sedan blir mest glad över att bemötas med själva. Det här vet de flesta inte om, det är inte något vi har tänkt på men om man börjar tänka på det kan man oftast känna igen sig i vilket som är ens starkaste vänlighetsspråk. Spännande va!?!
De fem vänlighetsspråken är:
Beröring - Det kan vara att man till exempel gärna klappar, stryker, kramar eller på andra sätt fysiskt berör andra människor för att visa vänlighet. Är det någon man verkligen tycker om som sin pappa eller granne eller varför inte sin hund, så kanske man rör dem på ett annat sätt än man rör på någon man inte känner så väl? Vid konfliktlösning, hur blir det då? Vill alla bli berörda? Viktigt att tänka på samtycke såklart, men oftast är det ju något vi gör intuitivt och vi känner in när någon inte vill bli berörd.
Ord - Det kan vara att man till exempel säger eller skriver uppmuntrande saker som “vilket fint hår du har” eller “du är så otroligt rolig, jag blir glad av att vara med dig …” eller att man berättar positiva saker om någon för andra eller skriver fina kort med uppmuntran till någon.
Tid - Det kan vara att man till exempel avsätter tid för att göra något roligt med en kompis eller förälder där ingen har bråttom till något annat. När man visar att man prioriterar att vara med den andre.
Tjänster - Det kan vara att man till exempel gör saker som underlättar för någon i vardagen, som att hjälpa till med disken, läxorna, städningen, uppdateringen av telefonen eller hjälper en äldre släkting att ladda ner en app.
Gåvor - Det är att man ger gåvor till någon vid födelsedagar eller vid andra tillfällen för att man vill visa att man tycker om den andre. Allra bäst blir det när man tänkt ut något riktigt speciellt, eller kanske gjort något själv eller till och med överraskar med en gåva en helt vanlig dag bara för att göra den andre glad.
Sammanfattning fem sätt eller “språk” att visa och “prata” vänlighet genom:
Beröring
Ord
Tid
Tjänster
Gåvor
Sätt upp de fem språken på skärmväggen!
Tänk till:
Klura på vilket språk som är ditt starkaste vänlighetsspråk.
Vad blir du extra glad för när någon gör något för dig?
På vilket sätt visar du helst andra vänlighet?
Hur kan man använda superkraften vänlighet för att göra världen till en mer hållbar plats?
Alla kan vara med och skapa “stämning”/ton i ett land. Vi kan (nästan alltid!) välja att visa vänlighet och respekt även mot de vi inte känner. Vänlighet som superkraft är ju en stark förändringskraft, ett slags supervaccin som man kan ta (och ge) i förebyggande syfte så att hela befolkningen ska hålla sig frisk. Eller?!
Se den tecknade kortfilmen Story about Gratitude. Den handlar om Billy som lever med händerna djupt nerkörda i byxfickorna, i säkert förvar från att sträckas ut för att hjälpa andra. Och så får vi se vad som händer när han träffar någon som lockar fram de där händerna. Superkraften vänlighet sätter igång förvandlingen! Filmen är 2:16 min lång.
Vad händer med huvudpersonen i filmen när han börjar våga använda sina händer för att hjälpa och visa vänlighet mot andra?
På vilket sätt påverkar vänlighet huvudpersonen och hur påverkar det i nästa steg de andra som han möter?
Avrunda med att
sikta mot avslutningen av denna lite kortare utmaning. Under nästa arbetspass kommer ni att gå in i Omtanken. Har ni löst utmaningen? Vilka fler frågor har uppstått längs vägen? Hur vill ni sprida er nya kunskap till andra?
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film och visa bilder
Omtanken
om mig själv och den andre
Arbetspass 5 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet kring Tillsammansutmaningen. Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop det ni har tänkt kring. Spillosoferna kommer också att få komma med konkreta förslag på hur ni kan sprida omtanke, vänlighet och glädje vidare till andra genom en liten eller hejdundrande Vänlighetsaktion.
Titta tillbaka på skärmväggen och se er om i högkvarteret.
Hur kan vänlighet vara en superkraft som kan förändra världen?
Vad är det viktigaste ni tar med er eller har tränat på under arbetet med utmaningen Tillsammans?
Hur hänger vänlighet ihop med Globala målen; fredliga och inkluderande samhällen, demokrati och mänskliga rättigheter och att alla kan vara med och lösa konflikter?
Vad vill ni göra för gemensam vänlighetsaktion?
Nu är det dags för er att testa på superkraften vänlighet tillsammans med varandra! För ju fler ni är som går ihop desto starkare blir ju kraften. Spåna vad ni vill göra. Här kommer en salig blandning av inspiration och förslag:
En hemlig hemuppgift! Ni kan under några dagar göra en massa vänliga handlingar hemma och i smyg försöka klura ut vad som gör de man bor med glada och kanske mindre trötta och stressade.
Hemliga vänner på skolan: - Det kan vara att alla får varsin hemlig kompis i klassen som man ska vara extra snäll mot under en vecka. - Det kan vara att hela klassen bestämmer att ni ska vara extra vänlig mot en annan klass utan att de vet om det. Ni kan till exempel dela upp er i mindre grupper där alla får tänka ut en vänlig handling för den andra klassen. - Ni kan vara vänliga mot personalen i matsalen utan att de vet om det och undersöka som händer.
Bygg hjälpverktyg för att påminna oss om att sprida vänlighet. Kanske ett eget mål-16-armband med pärlor som vart och ett står för vänlighet, tacksamhet, hjälpsamhet, omtanke, förlåtelse, och så vidare. Kan ni själva komma på mer ord som ska finnas på armbandet? Tänk att ord som blir handling kan skapa magi! Kan ni göra en pin att ha på jackan eller tröjan som sprider budskapet?
Hur vill ni möta varandra på morgonen när ni kommer till klassrummet? Titta på det här filmklippet (0:54 min) för att få inspiration. Läraren Rickard Nordström har en unik hälsning med alla sina 24 elever i klassen. Varje morgon inleds med en härlig blandning av high fives, hopp och dans.
Kom på klassens vänlighetsdans på TikTok och Instagram med hashtag #vänlighet och andra mäktiga ord. Om ni vill kan ni inspireras av filmen (0:51 min) nedan, det är också från en av läraren Rickard Nordströms klasser som brukar lägga ut fredagsdanser på Youtube för att sprida glädje.
GLADCHOCKA! Kan ni sprida glädje i er närhet, runt skolan eller i samhället ni bor i genom att göra något folk blir glada av? En gladchocksinstallation kanske? Vad tror spillosoferna skulle sprida glädje på er plats? Finns det någon staty som ni kan “klä ut”, kan ni placera ut små konstverk och glada grejer på otippade platser? Eller varför inte skriva vänliga eller roliga budskap som ni sätter upp i hemlighet i till exempel busskurer och på andra oväntade platser. Såklart måste ni se till att plocka ner sakerna längre fram, men så länge man inte skadar något är ju det offentliga rummet allas!
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BD
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
MU
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
SH
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
SV
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
