Mat i magen, kläder på kroppen, vatten i koppen och utbildning för knoppen - det borde väl vara självklart för alla!
Inledning
Mat i magen, kläder på kroppen, vatten i koppen och utbildning för knoppen - det borde vara självklart för alla! Å ena sidan är det långt många fler i världen som fått tillgång till allt detta under de senaste decennierna. Å andra sidan är varje enskild individ som lever utan dessa självklarheter en för mycket. Och med ca 674 miljoner i extrem fattigdom år 2023 har vi ännu en bit att gå. Att tänka kring fattigdom innebär i stor utsträckning att ha minst två tankar i huvudet samtidigt. Att se framstegen, möjligheterna och människors drivkraft och att samtidigt se de enorma utmaningarna och orättvisorna. Det innebär också att öppna upp ögonen för att fattigdomen inte bara finns långt borta… utan även här nära oss.
I världen idag är det inte framförallt ett gap mellan fattiga och rika länder utan de flesta länder i världen befinner sig däremellan. Och de största skillnaderna ser vi mellan människor med olika inkomstnivå snarare än var i världen de bor. En välbärgad ugandier, korean eller svensk lever under ungefär samma förutsättningar.
Detsamma gäller för de med allra lägst inkomst, oavsett om de lever i USA, Etiopien eller Mexico.
Majoriteten av befolkningen i Sverige är fortfarande väldigt rika globalt sett, vi har en väl utbyggd välfärd och vi har gjort en makalös resa under 1900-talet. Men den stora utmaningen hos oss är att den relativa fattigdomen ökar, klyftorna inom vårt samhälle blir större.
Utmaningen löper över 7 arbetspass:
1. Ny utmaning - Hur kan det självklara bli självklart för alla?
2. Hur ser det ut i världen egentligen? - Vi närmar oss fattiga, rika och alla däremellan
3. Ge mig en vattenpump, jag vill börja skolan - Hur en självklar sak kan möjliggöra en annan självklar sak
4. Sverige - Då och nu
5. Fattigdom i Sverige - Ett verkligt problem för många människor i vårt land idag
6. Vad säger de Globala målen?
7. Omtanken – Spillosoferna får möjlighet att möjliggöra fler självklarheter för fler!
Målet är att spillosoferna efter att ha tagit sig an utmaningen ökat sin kunskap, fått nya bilder av världen samtidigt som de fått upp ögonen för hur de saker som vi oftast ser som självklarheter, som vatten, toaletter och skola är helt avgörande för att öka människors möjlighet att resa sig ur fattigdom. Förhoppningen är att spillosoferna både känner tacksamhet över alla tillgångar vi har i Sverige, samtidigt som de känner lite frustration över all orättvisa som ändå finns kvar och att det väcker engagemang att vilja vara med och göra skillnad, här och längre bort. För varje människa räknas!
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Förbered Självklarhetsutmaningen genom att läsa in dig via fakta-fliken och titta igenom arbetspassen.
1 Ingen fattigdom
Självklarheter och mål 1
Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det brukar kallas för multidimensionell fattigdom. Idag lever 1,3 miljarder människor i multidimensionell fattigdom och av dessa är hälften under 18 år.
Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varje dag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv. Det borde vara en självklarhet för alla!
4 God utbildning för alla
Självklarheter och mål 4
Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det beräknas fortfarande 774 miljoner människor i världen inte kunna skriva och läsa, varav två tredjedelar är kvinnor. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.
Utbildningssystem världen över måste möta människors behov under hela livet – från förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning, samt alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Utbildning är nyckeln till välstånd och öppnar en värld av möjligheter som gör det möjligt för var och en av oss att bidra till ett hållbart samhälle. Självklart!
Enligt de Globala målen ska alla ungdomar och en väsentlig del av alla vuxna senast 2030 få lära sig läsa, skriva och räkna och alla studerande ska få de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Självklart och smart!
6 Rent vatten och sanitet
Självklarheter och mål 6
Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för människors hälsa och en hållbar utveckling. Vatten är också en förutsättning för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion och brist på vatten kan därför bli orsak till konflikt, både inom och mellan länder. Men vatten är inte nödvändigtvis en källa till konflikt, vattentillgångar kan också fungera som enande kraft som stärker samarbete och skapar lösningar för fred.
En av tre personer världen över lever idag utan tillgång till grundläggande sanitet, vilket orsakar sjukdom och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom. I synnerhet drabbas kvinnor och flickor som ofta ansvarar för familjens vattenförsörjning, vilket leder till förlorade inkomstmöjligheter och missade skoldagar. Tillgång till rent vatten och sanitet för alla är grundläggande för människors hälsa och utveckling.
En kombination av rent och tillgängligt vatten, god sanitet och utbildning är tre superviktiga faktorer för att utrota den extrema fattigdomen i världen. Självklarheter för alla!
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som lärare behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målens egen hemsida, UNICEF, Gapminder, Rädda barnen, Wateraid och Svenska FN-förbundet. Vi rekommenderar dig även att ta del av några viktiga och tankeväckande Ted Talks.
Visste du att…
Mål 1, Ingen fattigdom, är det enda av de Globala målen vars placering faktiskt betyder något i prioriteringsordning. Att fortsätta sträva mot Ingen fattigdom för alla, är det viktigaste vi kan göra för hållbar utveckling. Övriga mål ska nås utan att orsaka mer fattigdom, utan snarare hjälpa till att utrota den. Och inom många områden är det uppenbart att det hänger ihop. Lyckas vi till exempel inte nå klimatmålen, kommer vi inte heller att lyckas utrota den extrema fattigdomen. Klimatförändringarna slår allra hårdast mot de mest utsatta. Om vi som redan har ett högt klimatavtryck lyckas minska vår påverkan kan det med andra ord vara helt avgörande som fattigdomsåtgärd.
Att tänka kring fattigdom handlar mycket om detta, att tänka ur många olika perspektiv, att kliva ur ett vi och dem, att se hur saker samverkar och pågår samtidigt. Vi människor har dock en tendens att vilja dela upp världen i tydliga grupper för att förstå den. Fattiga och rika, i- och u-länder, vi och de. Begrepp som alltför sällan speglar verkligheten och som tenderar att få oss att både få en felaktig och alltför pessimistisk syn på världen och en låg tilltro till “de andra”.
Hans Rosling, Sveriges kanske mest kända folkbildare, såg som sin livsuppgift att sprida en mer faktabaserad bild av utvecklingen i världen. Tillsammans med sin son Ola och sonhustrun Anna, skapade de tillsammans Gapminder, en svensk stiftelse vars målsättning är att bidra till en god global utveckling genom att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå. Hans gick bort 2017, men hans arbete lever vidare.
Några coola framsteg för barn i världen som Hans ofta lyfte var till exempel:
Antalet barn som drabbas av sjukdomen polio har minskat drastiskt. Sedan 1988 har antalet fall minskat med 99 procent.
Barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990.
Antalet mammor som dör i samband med graviditet eller förlossning har minskat med 44 procent på 25 år.
Idag går 90% av alla barn i världen i skolan.
Antalet gitarrer per miljoner invånare i världen har ökat dramatiskt de senaste 50 åren. Det måste ju betyda att allt fler har en fritid värd namnet och inte behöver spendera varje vaken timma på att överleva.
Inledningsvis lyftes att fattigdom och klimat hänger ihop, så gör även fattigdom och vatten och sanitet. Alla människor måste ju bajsa. Oavsett inkomstnivå. Majoriteten av alla flickor i världen får mens. Oavsett inkomstnivå. Trots att tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet lever idag två miljarder människor i världen utan tillgång till en toalett. Det innebär att det finns fler människor i världen som har en mobiltelefon än som har en toalett. Av dessa två miljarder uträttar 673 miljoner sina behov utomhus i diken, på fält eller vid järnvägsspår.
En riktig dunderkur mot fattigdom är med andra ord en bra skola för både flickor och pojkar, som serverar lunch, har tillgång till toaletter och vatten, digital uppkoppling till världen och utbildning som som utgår från hållbar utveckling. Självklart för alla kan man tycka! Läs mer om hur de olika Globala målen samverkar på Inledningssidan för Utmaningen och via Globala målen fliken.
Sverige då?
Vi har gjort en otrolig resa ur fattigdom till välfärdsland i Sverige. Därför kanske man tror att det idag inte finns någon fattigdom i Sverige. Det stämmer tyvärr inte, den relativa fattigdomen ökar.
“När det gäller fattigdom i Sverige kan man konstatera att Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem och en hög levnadsstandard, men att en officiell nationell definition av fattigdom saknas. Enligt FN:s Sustainable Development Report 2019 har Sverige redan uppnått mål 1, men ökande inkomstskillnader och högre andel som lever i relativ fattigdom** innebär att även vi har utmaningar inom området. Den inkomstrelaterade ojämlikheten har ökat mer i Sverige än i något annat OECD-land sedan 1990 och ligger på den högsta nivån i Norden.”
** Relativ fattigdom enligt EU:s definition innebär att en person har en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst.”
Källa: Svenska FN förbundet, FN-fakta nr 1/20: Mål 1: ingen fattigdom
För de barn och unga som lever i relativ fattigdom kan det verkligen påverka deras förutsättningar i det samhälle som de lever i. Fattigdom i Sverige är förknippad med stor skam och något många barn och unga är beredda att dölja till varje pris. Hellre vara sjuk varje idrottslektion än erkänna behovet av till exempel nya innegympaskor.
Läs gärna boken Factfulness – Tio knep som hjälper dig att förstå världen, av Hans, Anna och Ola Rosling. Den ger både många Aha-upplevelser och goda strategier. Hans har själv sagt om boken: "Denna bok är min sista strid i min livslånga kamp mot den förödande globala okunskapen. Den är mitt sista försök att förändra människors sätt att tänka."
UNICEF
Globala perspektiv på fattigdom och barns utsatthet och behov
Vi rekommenderar alldeles särskilt Chimamanda Ngozi Adichies alltid högaktuella Ted Talk, The danger of a single story, om faran med en enda berättelse, ett perspektiv, på en människa, en grupp, ett land, en kontinent, ett skeende. Eller en skolklass för den delen.
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför SJÄLVKLARHETER-utmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Ställa in dricksglas med vatten på allas bord.
Lyfta in en hög med tandborstar, skor, kläder… saker som vi använder varje dag och betraktar som självklarheter.
Eller så är allt som vanligt… själva skolan, det egna klassrummet är ju en självklarhet som vi alltför ofta tar för given.
Klassrummet kan ju också smyckas som till fest för att fira denna självklarhet och för att fira får alla ett glas vatten och får alldeles gratis på på toaletten och äta skollunch även denna dag.
I det inledande arbetspasset introduceras leken Självklarhetssallad, en uppdaterad variant av den gamla godingen Fruktsallad. I utmaningen Presenter finns en annan variant av samma lek som ni kanske redan har hunnit bekanta er med. Instruktioner finner du nedan. Denna enkla lek går att utveckla utifrån vilket tema som helst och är en bra energigivare.
Kom ihåg att det alltid är viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska klura kring den här utmaningen tillsammans med barnen. Tanken är inte att ni ska stå med alla svar efter det första arbetspasset, utan snarare med en hög nya frågor.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten för att komma i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna:
Lyssna på Självklarhetslåten (text finns för utskrift, se material).
Självklarhetslåten
Fundera kring vad som är självklarheter för er under en dag
För F-1: Tänk högt tillsammans i helklass, skriv upp alla självklarheter ni kan komma på. Det kan vara allt från den egna sängen till raster och skollunch. Några spillosofer kanske kan skriva själva på egna lappar medan andra får säga högt och någon annan skriver. Sätt upp alla självklarheter på skärmväggen. Räkna självklarheterna. Förmodligen ganska många saker att vara tacksamma för ändå! Eller?
För 2-3:
Låt alla först skriva ner fem självklarheter var på till exempel en post-it lapp. Saker som spillosoferna tar för självklart varje dag. Det kan vara allt från den egna sängen till raster och skollunch.
Tänk högt tillsammans i helklass och dela självklarheterna, sätt upp dem på skärmväggen.
Kommer ni på fler självklarheter tillsammans? Skriv upp även dem. Bara mata på!
Räkna självklarheterna. Förmodligen ganska många saker att vara tacksamma för ändå! Eller?
Om ni vill kan ni avsluta med att alla får en färgad penna eller någon annan markör och får placera sin markör på den självklarhet som hen är mest tacksam för! Låt gärna några få motivera varför.
Ladda upp spillosoferna med energi genom att leka “Självklarhetssallad”
En omgjord version av den gamla hederliga leken Fruktsallad, det är bara frukterna som är utbytta mot olika självklarheter.
Instruktioner
Ställ alla stolar i en ring, en mindre än antalet som ska delta.
Alla spillosofer “blir” en självklarhet, t ex skollunch, toalett och tvål. Upprepa tills alla tillhör en av dessa tre kategorier.
En spillosof är ledare och står i mitten.
Leken börjar och ledaren ropar: Alla skolluncher byter plats!
Då ska alla spillosofer som är skolluncher resa sig och byta plats samtidigt som ledaren försöker sätta sig på en tom stol. Om ledaren ropar: Självklarheter! ska alla resa sig och byta plats.
Om ledaren lyckas sätta sig på en stol får den som blev utan vara nästa ledare.
Om ni vill leka Självklarhetssallad ute kan ni byta ut stolarna mot t ex rockringar eller hopprep som ni lagt i cirklar. Deltagarna ska stå i “sin” cirkel och byta cirklar när deras självklarhet ropas upp.
Börja nysta i vad fattigdom är utifrån barnens frågor och funderingar
Det borde vara självklart att ingen är fattig! Och ändå är det faktiskt så. Hur tänker du?
För F-1: Svara på följande frågor tillsammans. Frågorna finns för utskrift i materialmappen.
Vad är fattigdom?
Varför blir någon fattig?
Hur tror du att det ser ut i världen idag? Var bor de som är fattiga? Och ungefär hur stor andel av världens befolkning är fattiga?
Hur tar man sig ur fattigdom?
Finns det fattiga i Sverige?
Skriv barnens tankar på lappar och sätt upp på skärmväggen. Spara sedan lapparna i ett kuvert som ni kommer att titta på igen när ni kommit till arbetspass 7, Omtanken. Om ni vill kan ni fästa kuvertet på skärmväggen.
För 2-3: Svara på frågorna tillsammans med en klasskompis. Frågorna finns för utskrift i materialmappen.
Vad är fattigdom?
Varför blir någon fattig?
Hur tror du att det ser ut i världen idag? Var bor de som är fattiga? Och ungefär hur stor andel av världens befolkning är fattiga?
Hur tar man sig ur fattigdom?
Finns det fattiga i Sverige?
Spara anteckningarna i ett kuvert som ni kommer att titta på igen när ni kommit till arbetspass 7, Omtanken. Om ni vill kan ni fästa kuvertet på skärmväggen.
Avrunda med att peppa spillosoferna - nu är ni igång!
Under den här utmaningen kommer ni att tänka mycket kring självklarheter och det faktum att inte alla människor har tillgång ens till det mest självklara som tillräckligt med mat, vatten eller en trygg bostad. Ingen borde behöva vara fattig i vårt gemensamma hem planeten jorden, så under den här utmaningen kommer ni tillsammans att få ta reda på hur det egentligen ser ut och vad vi kan göra åt det!
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för självklarhetsutmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
Vi människor har en tendens att vilja dela upp världen i tydliga grupper för att förstå den. Fattiga och rika, i- och u-länder, vi och de. Begrepp som alltför sällan speglar verkligheten och som tenderar att få oss att både få en felaktig och alltför pessimistisk syn på världen och en låg tilltro till “de andra”.
Hans Rosling, Sveriges kanske mest kända folkbildare, såg som sin livsuppgift att sprida en mer faktabaserad bild av utvecklingen i världen. Tillsammans med sin son Ola och sonhustrun Anna, skapade de tillsammans Gapminder, en svensk stiftelse vars målsättning är att bidra till en god global utveckling genom att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå.
Under detta arbetspass ska spillosoferna både få fundera kring hur de tror och tänker att fördelningen av fattiga och rika och alla däremellan faktiskt ser ut i världen. Därefter kommer de, med hjälp av Gapminder, att få möta mer nyanserade bilder av hur världen är beskaffad. Istället för fattiga och rika länder, finns det starkt stöd för att hellre dela upp människor i världen i olika inkomstnivåer och att det framförallt är det som styr vilka möjligheter till utveckling människor har. Att leva på samma inkomstnivå, oavsett geografisk placering i världen, är ett tydligare mått än att jämföra hela länder. En välbärgad etiopier, korean eller svensk lever under ungefär samma förutsättningar. Detsamma gäller för de med allra lägst inkomst, de extremt fattiga. Och de allra flesta människor befinner sig faktiskt någonstans mittemellan.
För att förbereda detta pass behöver du som lärare sätta dig in lite i Gapminders verktyg Dollar street, ett suveränt bildverktyg, som ni kommer att använda er av här. Det ger möjligheter att “hälsa på” människor på alla inkomstnivåer över hela världen.
Hur ser världen egentligen ut? Det är svårt att överblicka antalet människor i världen. Och att dessutom förstå hur många av de som är fattiga. Och funkar egentligen de där begreppen fattiga och rika som vi så ofta talar om?
Vi är snart åtta miljarder människor på planeten jorden (7,8 miljarder år 2019). En viss andel av dem är extremt fattiga och en del är rika, men de allra flesta befinner sig faktiskt någonstans däremellan.
Övning:
Märk ut en linje på golvet där ena änden står för Fattiga och den andra änden för Rika
Välj ut 8 spillosofer som vardera representerar en miljard människor.
Låt övriga spillosofer placera ut de “8 miljarderna” på linjen på det sätt som de bäst tror motsvarar hur världens befolkning är fördelad idag. Är det t ex flest som är fattiga, flest rika eller flest mittemellan?
Låt spillosoferna förhandla och resonera sinsemellan.
Fota spillosoferna när de står uppställda på linjen och skriv ut för att ha kvar på skärmväggen inför kommande arbetspass.
Hur ser det egentligen ut?
Enligt statistik från Gapminder, 2019 ser fördelningen grovt ut enligt följande:
Varje figur representerar en miljard människor och diagrammet visar hur världens snart åtta miljarder människor fördelar sig på fyra nivåer utifrån inkomst i dollar om dagen. De flesta lever på de båda mellersta inkomstnivåerna, där de mest grundläggande behoven faktiskt är tillgodosedda. Men skillnaden att få kliva upp en nivå ger stora skillnader i livskvalitet och framtidsmöjligheter.
Skriv ut och sätt upp bilden på skärmväggen.
Stifta bekantskap med en viktig svensk
Berätta lite för spillosoferna om Hans Rosling. En inspirerande, rolig och smart människa som såg som sitt livsuppdrag att göra världen mer rättvis för alla och som dessutom ville berätta för alla när det faktiskt hände! På ett lekfullt sätt visade han med hjälp av statistik att världen faktiskt utvecklas till det bättre. Det finns många roliga klipp med honom om man googlar.
Visa bilden på Hans. Kanske är det någon av spillosoferna som känner igen honom?
Hans Rosling hade ett genuint intresse för människor och var verkligen engagerad i frågor som rörde barn och deras utveckling. Oavsett om han befann sig på ett sjukhus i Moçambique eller höll en föreläsning för studenter på ett universitet, ville han alltid förmedla en känsla av att det omöjliga faktiskt var möjligt.
Några coola framsteg för barn i världen som han ofta lyfte var till exempel:
Antalet barn som drabbas av sjukdomen polio har minskat drastiskt. Sedan 1988 har antalet fall minskat med 99 procent. En allvarlig sjukdom som kunde orsaka till exempel förlamning i benen.
Barnadödligheten i världen har mer än halverats sedan 1990.
Antalet mammor som dör i samband med graviditet eller förlossning har minskat med 44 procent på 25 år.
Antalet gitarrer per miljoner invånare i världen har ökat dramatiskt de senaste 50 åren. Det måste ju betyda att allt fler har en fritid värd namnet och inte behöver spendera varje vaken timma på att överleva.
Källa: UNICEF och Gapminder, Hans Rosling
Tyvärr dog Hans 2017, men hans son Ola och hans svärdotter Anna Rosling fortsätter arbetet med att sprida fakta till världen genom deras stiftelse Gapminder.
Om alla levde på samma gata
När man ser nyheter från andra delar av världen är det ibland lätt att tro att alla har det dåligt, att de lever mitt i krig, svält eller mitt i någon naturkatastrof. Men egentligen har de allra flesta det ganska bra och stora framsteg sker hela tiden, men det går lite för långsamt för att platsa i några nyhetsprogram. Samtidigt som att det självklara borde vara att alla har det riktigt bra - ingen borde behöva vara fattig på ett endaste vis!
Vi ska ta lite hjälp av Hans Rosling och Gapminder för att dyka lite djupare i hur det egentligen ser ut i världen.
Tänk er att alla människor på hela jorden bodde på en och samma gata, en jätte låååååång gata där alla hus är uppradade efter inkomst. Föreställ er att till vänster bodde de allra fattigaste och i den andra änden, till höger, bodde de allra rikaste och så de allra flesta däremellan. Som i den första övningen ni gjorde, när ni ställde upp alla miljarder människor på jorden på en linje, nu har de istället bosatt sig på samma gata.
Den här påhittade gatan finns på Gapminder, på något som kallas Dollar street. Där kan man besöka alla sina grannar utan att ens behöva flytta sig ur klassrummet.
Övning:
Gå tillsammans in på Dollar street på Gapminder. Använd storbildsskärm och titta på en inkomstnivå i taget, en del av gatan. Här får ni möta verkliga människor och ni kan spana in hur de har det. Utgå från samma sökord på varje nivå, t ex beds, toilets, kitchens, toilet paper. Ni kan självklart också utgå från några av de självklarheter som spillosoferna själva lyfte i det första arbetspasset. T ex säng, leksaker, lunch, tandborste och så vidare.
Kommer spillsoferna från olika delar av världen? Ni kan även söka på olika länder. Även om man bor i samma land, behöver inte det betyda att man är närmsta grannar på Dollar street.
Utforska gatan och världen utifrån just det dina spillosofer blir nyfikna på!
Vart bor du?
Fånga upp tankar, frågor och funderingar under tiden ni besöker olika delar av gatan eller kikar på olika föremål längs med gatan.
Vad är skillnaden på några slantar mer på fickan...
Efter att spillosoferna har bekantat sig med grannar på hela Dollar street så har de säkert fått syn på att de som bor långt till vänster får slita väldigt hårt och att det borde vara självklart att resurserna på hela gatan jämnade ut sig lite. Men förhoppningsvis har de också fått syn på att några slantar till på fickan kan göra stor skillnad för vilka möjligheter som öppnar sig i livet. Några dollar upp kan vara skillnaden från att bara ha fötterna att förflytta sig med till en egen cykel, det kan vara skillnaden mellan samma enkla gråa gröt varje dag till möjlighet att köpa en höna och på så vis få ägg. Och så vidare…
Är ni sugna på ännu mer bilder kan ni t ex kolla in den här sidan om cyklar i Östafrika, så anar ni lite vilken stor skillnad en cykel kan göra.
Vill ni tänka mer kring detta, kan ni kika in på arbetspass 2 för åk 4-6 där de dyker djupare in i detta med vilka skillnader i möjligheter olika inkomstnivåer kan göra.
Till dig som pedagog
Vi har ofta en en ganska smal bild av hur världen ser ut. Prova som en jämförelse att söka på samma ord på Google. Hur ser en toalett ut, en säng, ett hus ut där? Varför ser det ut så på Google? Det är så lätt att vi som bor långt till höger på Dollar street tror att fattigdom ser ut på ett sätt och att alla som inte har det som oss är fattiga. Det är också en alltför snäv bild av världen.
Avrunda med att
sikta fram mot nästa arbetspass när ni ska få möta några barn och via dem få syn på vilken skillnad en så enkel sak som en vattenpump eller tillgång till en okej toalett kan göra för hela livet. En vattenpump kan faktiskt vara en sådan grej som hjälper människor till ett värdigare liv.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på storbildsskärm tillsammans
Skriv ut bild på Hans Rosling
Skriv ut bilden på fördelningen av människor i världen utifrån de olika inkomstnivåerna
Hur en självklar sak kan möjliggöra en annan självklar sak
Arbetspass 3 60 min
Introduktion
Under detta arbetspass kommer spillosoferna att få föreställa sig hur det skulle kunna vara att leva utan självklarheter, som tillgång till rent vatten och en toalett. De kommer via två korta filmer, få möta några barn som inte har det mest självklara. Filmerna är till viss del på engelska och du som lärare behöver översätta.
Spillosoferna får också använda sina kreativa superkrafter och bygga några enkla självklarheter.
Gör så här
Varför vill vi då inte att någon enda människa, ett enda barn ska behöva vara fattig?
Förutom att det är självklart förstås! Barn utgör nästan en tredjedel av befolkningen i världen, men över hälften av de människor som lever i extrem fattigdom.
Lyssna på Självklarhetslåten som spilliduren Emil har gjort. Vad sjunger han? Fundera tillsammans över texten. Kanske vill ni göra egna rörelser?
Ge mig en vattenpump så att jag kan få börja i skolan
Vad gör en självklarhet som en toalett eller rinnande vatten för skillnad i en människas liv?
Jo, en sådan enkel sak som en gemensam vattenpump kan vara helt avgörande för tusentals flickor om de får utbildning eller ej. Hurdå? Hur hänger vatten och skola ihop?
Utgå från följande korta film från organisationen Wateraid, Rent vatten räddar liv, 1:31 min:
Föreställ er att där ni bor finns inget vatten. Eller hur, det är nästan helt omöjligt att tänka sig, men tänk bort alla vattenkranar i ditt hus, vattenkranarna på skolan och så vidare. Ni är också alla flickor. Den enda vattenkranen som finns ligger 1,5 timme från era hem. Ni måste gå dit varje dag för att hämta vatten.
Vart hamnar du då? Om du tänker dig 1,5 timmes promenad från ditt hem. Hur långt är det? Hur långt går man på 1 timme? Och hur ofta måste man vila om man bär vatten på huvudet? Vilka saker skulle du inte kunna göra om du var tvungen att lägga all den tiden varje dag på att hämta vatten?
Vilken tid skulle du behöva gå upp på morgonen?
Vilka skulle du vilja gå tillsammans med?
Se också det korta klippet Water doesn´t come from a tap med Aisha 13 år, 1,30 min:
Bygg en liten vattenpump eller en vattenkran, gör enkla prototyper med hjälp av spillo-labbet.
Fundera tillsammans när ni bygger:
Vilka positiva saker kommer ut av att få tillgång till en så enkel och självklar sak som vatten närmare sitt hem? Vilken skillnad skulle det göra för Aisha?
Modellen blir en påminnelse om hur självklart det borde vara att alla har tillgång till vatten.
Ge mig en offentlig toalett - så att mamma kan jobba och jag kan gå i skolan
Utgå från följande korta film från organisationen Wateraid, Offentliga toaletter kan rädda liv, 4.30 min:
Föreställ er att där ni bor finns ingen toalett. Eller hur, det är nästan helt omöjligt att tänka sig, men tänk bort alla toaletter i ditt hus, toaletten på skolan och så vidare. Den enda toaletten som finns är en offentlig toalett där dörrarna inte går att låsa och där kvinnor och män delar på samma toaletter. Ni måste gå dit flera gånger varje dag och samtidigt betala för det.
Vad tänker du spontant?
Hur skulle du göra för att känna sig trygg?
Vilka skulle du vilja gå tillsammans med?
Vilken skillnad skulle en ren och fräsch toalett närmare dig göra för skillnad i din vardag?
Blir ni sugna på att vara kreativa?
Bygg en liten toalett, en enkel prototyp med hjälp av spillo-labbet. Behöver ni inspiration på hur olika toaletter kan se ut så kolla in hur grannarna har det på Dollar street.
Fundera tillsammans när ni bygger:
Vilka fler positiva saker kommer ut av att få tillgång till en så enkel och självklar sak som en fräsch toalett närmare sitt hem?
Modellen blir en påminnelse om hur självklart det borde vara att alla har tillgång till en toalett.
Avrunda genom att sikta fram mot nästa arbetspass
när ni ska kika närmare på hur utvecklingen har sett ut i Sverige och hur det ser idag.
Sveriges utveckling följer i stort sett hela världens utveckling, om man ser ca 200 år tillbaka i tiden. Då levde i stort sett alla människor i det som FN definierar som extrem fattigdom, fram till idag då det endast är ca 10% av jordens befolkning.
Man kan alltså resa sig ur fattigdom!
I detta pass kommer spillosoferna att få titta på Sveriges historia som exempel. För 150 år sen var Sverige ett fattigt land som människor flydde från för att hitta ett bättre liv någon annanstans. Nu är Sverige ett välfärdsland med ett starkt socialt skyddsnät.
Gör så här
Sverige har varit ett fattigt land
Titta tillsammans på klassfotot. Berätta för spillosoferna att bilden visar de barn som gick i skola i den lilla byn Rajastrand i Västerbotten år 1931. Flickan på främsta raden näst längst till höger hette Hilma Forsmark och var åtta år när fotot togs. Hon blev senare mormor till en av spilliristorna.
På den tiden kunde man gå i skolan i sammanlagt sju år och det var skolplikt så alla barn skulle gå i skolan. Hemma hos Hilma hade man det ganska bra ställt men några av hennes skolkamrater var riktigt fattiga och de fick ofta lov att stanna hemma och jobba på gården i stället för att vara i skolan. Det serverades ingen skollunch så man fick ha med sig matsäck hemifrån. Hade man ont om pengar var det ofta så att man kom till skolan utan matsäck.
Hilma gick alltså sju år i skolan. Så när hon var femton år gick hon något som kallades för husmodersskola. Där fick man lära sig att ta hand om ett hem med hushåll och en mindre gård med djur och jordbruk. De allra flesta flickor gick husmodersskola eftersom de flesta människor i Sverige bodde på landsbygden på den tiden.
Hilma fick sedan börja ta hand om det mesta på gården där hon växt upp, av flera anledningar. Dels dog hennes mamma Kristina redan när Hilma var 5 år i en sjukdom som heter lungtuberkulos. Hennes enda syskon, storasyster Benny, drabbades av barnpolio, en sjukdom som gjorde att hon blev förlamad i benen och fick sitta i rullstol resten av livet. Dessa sjukdomar är det ingen som drabbas av idag eftersom vi har bra mediciner och vaccin nuförtiden. Pappa Anders arbetade som skogshuggare och var borta flera dagar i taget långt ute i skogen. Hilmas mormor och morfar bodde kvar på gården och hjälpte till mycket men de var gamla och sjuka. Därför fick Hilma börja arbeta ganska hårt redan när hon var sexton år. Det var ju mycket som skulle göras.
Efter några år träffade hon Ante. De gifte sig och han flyttade till gården. Deras första barn Erland dog när han var nio månader gammal av lunginflammation, bara några år innan penicillinet kom. Sedan fick de sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar.
Hilma bodde kvar på gården ända tills hon var så gammal att hon inte längre klarade sig själv. Hilma dog år 2007, 84 år gammal. Under hennes livstid hann mycket förändras i Sverige.
Reflektera tillsammans:
Vad tänker spillosoferna, känner de någon sextonåring? Skulle hen kunna ta hand om ett helt hushåll alldeles själv?
Skulle Hilmas berättelse kunna likna någon annans berättelse, någonstans i världen idag?
Var på Dollar street skulle hennes hus ha stått när hon var liten?
Var på Dollar street tror ni att hennes släktingar skulle bo idag?
Om ni vill kan ni skriva ut bilderna på Hilma och sätta upp på skärmväggen.
Sveriges utveckling under drygt hundra år
Tänk att på mitten av 1800-talet var det så fattigt i Sverige, och i hela Europa, att miljontals människor flydde från svält och fattigdom i hopp om ett bättre liv i USA. Det är därför det finns så många som heter Svensson och Andersson i USA idag.
Titta tillsammans på filmen Sveriges historia som är del 1 i serien Nyfiken på Sverige hos UR Play, 7:45 min
Tänk sedan tillsammans utifrån följande fråga:
Vad var det som gjorde att Sverige gick från att vara ett av de fattigaste länderna i världen till att bli ett av de rikaste?
Skriv tillsammans ner allt ni kommer ihåg och sätt upp på skärmväggen.
Välfärd
Det finns alltså saker som är viktiga för att lyfta ett land ur fattigdom. Utbildning, arbete, hälso-och sjukvård, bostäder, demokrati är alla exempel på sådana saker.
Hur många av spillosoferna har hört ordet välfärd, välfärdssamhälle eller välfärdsland förut?
När man pratar om välfärd i ett land menar man att människor där har god tillgång till saker som som gör deras liv lättare, bättre och säkrare. Då är man verkligen inne på det här med självklarheter. Det är saker som har med ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, skydd och så vidare att göra, men som vi tar så självklara att vi nästan inte tänker på dem. Man brukar tänka på välfärden som ett skyddsnät som ser till att alla medborgares liv når upp till en viss standard.
Kanske som ett skyddsnät runt en studsmatta. Vi studsar runt därinnanför, måste fortfarande visa stor hänsyn mot varandra, kan fortfarande trilla och slå oss rätt ordentligt. Men det är stor skillnad mot hur mycket vi kan skada oss på studsmattor där skyddsnätet saknas.
Övning:
För att få syn på alla självklarheter vi har tillgång till i Sverige kan ni synliggöra alla ”möten med välfärdens självklarheter” som barnen har under en dag. Allt från klätterställningen på skolgården och cykelvägen dit, tandläkarbesöket, skolan, basketkorgen, skollunchen. Det är ju verkligen massor med saker.
Låt barnen skriva ner allt de kommer på själva, eller att du som lärare skriver på mindre lappar som ni sedan fäster på skyddsnätet på en stor gemensam studsmatta.
Antingen utgår ni från fotot ovan, skriver ut det och fäster alla lappar runt det eller så ritar ni helt enkelt upp en enkel bild på en studsmatta med skyddsnät som ni kan fästa alla lappar på.
Till dig som pedagog
Om spillosoferna och du behöver lite fler uppslag på vad skyddsnätet kan vara: sjukvård, bibliotek, brandkår, sjukhus, hemvård, medicin, tandvård, tandställning, bibliotek, vägar, renhållning, poliser, domstolar, brandkår, ambulansvård, försvar och så vidare.
Alla de här självklara, fantastiskt bra grejerna som vi bara får tillgång till, vem är det egentligen som betalar för dem?
Vad tror spillosoferna?
Titta på filmen Skatten ur serien Nyfiken på Sverige hos UR Play, 7,11 min.
Psst… Om ni har gjort Coronautmaningen tidigare känner ni kanske igen filmen, den finns med även där.
Reflektera tillsammans:
Fånga upp spillosofernas tankar efter filmen
Finns det något de vill tillägga till sin bild av studsmattan och skyddsnätet?
Avrunda med
Finns det fattigdom i Sverige idag? Under nästa arbetspass kommer ni att få ta reda på mer om det.
Förberedelser
Förbered för att kunna titta på storbildskärm och film
Ett verkligt problem för många människor i vårt land idag
Arbetspass 5 60 min
Introduktion
Vi har gjort en otrolig resa ur fattigdom till välfärdsland i Sverige. Därför kanske många tror att det idag inte finns någon fattigdom i vårt land. Det stämmer tyvärr inte. Den relativa fattigdomen ökar hos oss. Det vill säga att allt fler människor har en betydligt lägre inkomst än medelinkomsten i landet man bor i. Vilket kan vara mycket svårt för den som är drabbad, inte minst för barn.
Under detta arbetspass blir det en utmaning för spillosoferna att ha två parallella spår i huvudet:
Sverige är ett av världens rikaste länder och vi är ett välfärdsland.
Antalet människor i Sverige som lever i relativ fattigdom ökar. Det finns med andra ord fattiga i Sverige som inte får del av välfärden, skyddsnätet, på samma villkor som alla andra.
Spillosoferna kommer i detta arbetspass att få möta några av dem. De kommer också att få tänka ut bra idéer för hur skyddsnätet kan bli starkare för alla.
Extra viktigt för dig som lärare att tänka på:
Att jobba med dessa frågor tillsammans med barnen kräver stor varsamhet och följsamhet. För många barn som lever i ett hem med knapp ekonomi är det den största hemligheten och förknippat med stor skam om det skulle komma ut. Fingertoppskänsla får avgöra utifrån de individer du har i just din klass hur ni kan ta er an detta. Samtidigt som det är så viktigt att prata högt om, just för att bryta skammen. Barnen är ju aldrig orsak till fattigdomen.
Gör så här
Sverige idag
Sverige är ett välfärdsland. Men hur kan det då komma sig att det finns människor i Sverige som inte har någonstans att bo? Eller som inte har råd att köpa julklappar? Eller ens att åka buss?
Det finns människor i Sverige som på olika sätt har hamnat utanför det sociala skyddsnätet. De har inte tillgång till våra självklarheter. De har studsat ut från studsmattan, ramlat ut genom ett hål i nätet.
Vilka skulle det kunna vara?
Låt spillosoferna berätta vad de tror. Komplettera deras tankar om det behövs. Det kan till exempel vara hemlösa personer, asylsökande på flykt från krig och svält eller utvisning, eller EU-migranter som tigger pengar på gatan i flykt från fattigdom i sina hemländer.
Dessa människor är inte så många om man ser till hur många som bor i Sverige, man brukar räkna att de utgör ca 1 procent av Sveriges befolkning. Men det är ju verkligen en procent för mycket, och omräknat till antal är det alltså 10 000 människor. Det är ju alldeles för många.
Källa: Svenska FN-förbundet
Titta på filmen Med all rätt - Viggo från UR-Play, 9,20 min. Här möter du Viggo. Han har lärt känna en kille som brukar hålla till på fotbollsplanen. Det visar sig att pojken inte går i skolan och att han bor i en husvagn. Viggo kan inte sluta tänka på pojken på fotbollsplanen.
Reflektera tillsammans:
Vilka tankar väcker filmen?
Har ni mött någon som lever som Costel?
Varför tror ni att Viggo först inte vågade berätta för sin mamma?
Hur tror du att det gick när Costel kom till skolan?
Utgå från frågor som väcks i din grupp.
Att inte ha råd
För ett resonemang med spillosoferna:
Ibland har man inte råd med saker helt enkelt. Kanske har din vuxna sagt stopp när du vill ha nya kläder eller en nyare mobil? Det är ju klurigt många gånger när det nästan är avgörande om man får vara med/räknas eller inte bland kompisar, beroende på vilka saker eller kläder man har eller vilka aktiviteter man kan vara med på. Och bland det värsta vi människor vet är att bli uteslutna, vi mår ju inte bra av det.
Såklart ser det olika ut och i samma klass kan det vara väldigt olika.
Här möter du Cilla. Hennes klass åker skridskor en gång i veckan. Cilla kan aldrig vara med för hon har inga skridskor. Hennes pappa har inte råd att köpa några. Hon bestämmer sig för att stjäla ett par skridskor i sportbutiken.
Reflektera tillsammans:
Vilka tankar väcker filmen?
Hur tror du att du hade gjort i samma situation?
Varför tror ni att Cilla inte ville fråga sin pappa om ett par skridskor?
Varför tror ni att Cilla först inte ville berätta för sin lärare?
Utgå från frågor som väcks i din grupp.
Relativ fattigdom
Dela med spillosoferna:
Många människor i Sverige lever i vad som kallas relativ fattigdom. Det betyder att man har en levnadsstandard som ligger relativt långt under genomsnittet, alltså att man har mycket mindre pengar än de flesta andra som bor i Sverige. Fler människor i Sverige har det så nu än för några år sedan, det ökar alltså. Det är ju inte heller bra.
Att vara fattig i Sverige idag betyder inte samma sak som att vara fattig i till exempel Indien, Burundi eller Bangladesh. I Sverige har man i de allra flesta fall en god boendestandard, kläder och oftast tillräckligt med mat. Men det kan betyda att man till exempel inte har råd att vara med på aktiviteter på fritiden, köpa kläder och skor för skolidrotten, köpa busskort eller åka på semester. Det är svårt att leva i ett land som Sverige när man inte har möjlighet att delta i samhället på samma villkor.
Källa: Svenska FN-förbundet
Vill ni möta fler barn, så kan ni även titta på serien Du kan berätta - om pengar och oro från BRIS, tre avsnitt som alla är en minut långa:
Eller Värsta kalaset, en serie i fyra delar från UR-Play, där varje avsnitt är 12 minuter långt. Berättelsen handlar om Lina som gör allt för att dölja att hennes familj har ont om pengar, men nu har hon råkat bjuda hela klassen till ett 10-årskalas som de inte har råd med.
Smarta idéer
Om ni vill jobba mer kring fattigdom i Sverige kan ni fortsätta fundera på vad spillosofer kan göra kring detta?
De kan göra det de är bäst på, att komma på en massa smarta idéer på hur man kan göra saker på nya sätt! Hur kan man förändra saker i skolan, hemma eller i samhället på enkla sätt så att det blir möjligt för fler att vara med på samma villkor? Till exempel genom att alltid ha låneskridskor på gympan.
Utgå från listan “Då blir det extra tydligt att man har ont om pengar…” från Rädda barnens skrift På marginalen, s 60, för att få syn vad som kan vara problem för den som lever i relativ fattigdom. Sätt listan på skärmväggen.
Spåna idéer tillsammans kring de olika punkterna. Skriv idéerna på lappar och fäst på skärmväggen.
Avrunda med
att berätta om nästa pass då ni ska få titta på de Globala målen och vad de säger om mål 1 - ingen fattigdom.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Skriv ut listan “Då blir det extra tydligt att man har ont om pengar…” från Rädda barnens skrift På marginalen, s 60
Det här arbetspasset tar sitt avstamp i Agendans mål 1- Ingen fattigdom som man kan säga är det enda av de 17 målen vars nummer beskriver hur viktigt det är i förhållande till de andra. Att vi lyckas bekämpa fattigdomen är den viktigaste förutsättningen för att vi ska kunna bygga en mer hållbar värld.
Det är självklart att ingen ska vara fattig!
Därför handlar de Globala målen både om alla andra OCH om oss i Sverige!
Passet kommer att synliggöra hur smart de Globala målen är uppbyggda och hänger ihop. I princip skulle man kunna säga att alla mål är viktiga för att bekämpa fattigdomen men vi har valt att lyfta några lite extra i detta pass.
Här gäller:
Spillosoferna kommer att få möta 14-årige William Kamkwamba som med inspiration från en vetenskapsbok byggde en vindturbin som räddade hans malawiska hemby från svält.
Gör så här
Påminn spillosoferna om de Globala målen
Sätt upp mål 1 på skärmväggen. Berätta för spillosoferna att Ingen fattigdom är det första Globala målet och man brukar säga att det är det enda målet vars nummer visar hur viktigt det är i förhållande till de andra. Med andra ord är det helt grundläggande att vi tar oss an fattigdomsutmaningen om vi ska ha en chans att kunna få en mer hållbar värld för alla.
De Globala målen är ju den plan som ska hjälpa oss att bygga en mer hållbar värld.
Kommer ni ihåg: en viktig del av planen är att den gäller för alla, den gör inte skillnad på människor utan alla 8 miljarder människor på jorden räknas lika mycket.
När det gäller mål 1 - Ingen fattigdom kan man tydligt se hur målen hänger ihop och samverkar och påverkar varandra. För så är det, vi måste jobba på alla målen för att världen ska bli mer hållbar för alla.
Sätt upp även mål 4 och mål 6 på skärmväggen och berätta att ni nu ska få se hur dessa två mål kan hjälpa människor i fattigdom.
Övning:
Nu ska spillsoferna bli “Globala målen detektiver” för en stund. Se till att ni har hela planen, alltså alla de Globala målen, synliga i högkvarteret. Sätt också upp bilderna på William och vindkraftverket på skärmväggen. Om du arbetar i 2-3:an kan du istället dela in spillosoferna i mindre grupper. Varje grupp får varsitt ark med Globala mål, som de klipper isär, så att de har alla 17 mål framför sig på bordet.
Berätta för spillosoferna på det sätt du vill:
En dag är strömmen helt utslagen. Du vaknar och det finns ingen el i huset där du bor, inget rostat bröd, inget wifi, ingen varm dusch, kylan kryper in i huset… strömmen är borta i flera dagar. Du tänker:
Men jag har ju läst fysik, jag går till bibblan och läser en bok om vindkraftverk och försöker bygga ett. Jag har ju en massa skrot i källaren och på gården och verktyg har vi ju i garaget… det borde kunna gå!
Nä, förmodligen tänker du inte så…
Fast det kanske du borde!
Ibland är vi människor så helt makalöst uppfinningsrika nämligen att vi överraskar både oss själva och alla runt omkring oss. Nu ska ni få möta en kille som faktiskt gjorde just så när strömmen försvann, eller faktiskt så fanns det inte ens någon ström, det var han som såg till att den ens kom till hans by!
Nu ska ni få möta uppfinnaren William Kamkvamba. Hela den här berättelsen tog sin början när Malawi, ett land i sydöstra Afrika, stod inför en svältkatastrof. Skördarna hade slagit fel, regnen uteblivit och den lilla inkomst Williams familj hade haft från grödorna, som hade möjliggjort Williams skolgång försvann. Familjen hade extremt lite mat att sätta på bordet och situationen var desperat. Det fanns dock ett litet bibliotek där boken fanns som skulle förändra allt. En bok om hur elektricitet blev möjlig med hjälp av vindkraft. Med stöd av bilderna i boken och material från skrothögarna runt byn, byggde den 14-årige William ett eget vindkraftverk, allt med målet att kunna pumpa upp vatten till familjens grödor.
Se tillsammans denna korta film och intervju med William, 3,10 min. Svensk text finns för utskrift i materialmappen:
Vilka mål är William med och uppfyller? Låt spillosoferna fundera utifrån bilderna på Globala målen.
Vilka fler bra grejer kan hända i byn på grund av elektriciteten som vindkraftverken genererar?
Vilka bra saker för att minska fattigdom är möjliga med hjälp av lite elektricitet?
Vilken roll spelade skolan?
Sätt upp de mål som Williams vindkraftverk är med och bidrar till att de uppfylls på skärmväggen.
Blir ni sugna på att vara kreativa själva?
Bygg ett mindre vindkraftverk, en enkel prototyp med hjälp av spillo-labbet.
Modellen blir en påminnelse i högkvarteret om all kreativitet som finns hos människan och vår förmåga att vara med och förändra vår situation.
Till dig som pedagog
Detta kan vara lite klurigt. Du som pedagog kan behöva vara chefsdetektiv och hjälpa till att tydliggöra för spillosoferna hur målen samverkar.
Klimaträttvisa vaddå?
Berätta för spillosoferna och visa gärna mål 1 och 13:
Mål 13 - Bekämpa klimatförändringarna, hänger tätt samman med att bekämpa fattigdom.
Klimatförändringar och fattigdom hör nämligen ihop. Men också rikedom och koldioxidutsläpp.
Det är de rikaste länderna i världen som släpper ut betydligt högst nivåer av fossila bränslen och som har bidragit mest till att vi har klimatförändringar på planeten.
Men det är fattigare länderna och framförallt de fattigaste människorna som drabbas mest av klimatförändringarnas konsekvenser.
I de rika länderna konsumerar vi, alltså köper och använder vi mycket mera saker. Det är allt från bilar, ny teknik, energi, konsumtionsvaror plus att vi reser mer. De allra rikaste länderna i världen, däribland Sverige, bidrar alltså mycket mer till att det sker klimatförändringar, både förr och nu.
Att göra allt för att bekämpa fattigdomen och få till en rättvis fördelning av resurser betyder alltså att mål 13 är superviktigt för oss att jobba stenhårt på. Särskilt för oss som bor i ett rikt land som Sverige.
Till dig som pedagog
Om ni ännu inte har gjort kortkursen i Klimatet, så ger den en god förståelse för klimat, klimatförändringar och hoppfulla exempel på hur vi kan ställa om.
Avrunda och sikta fram mot nästa arbetspass när ni ska få gå in i Omtanken
Börja knyta ihop vad ni har lärt er och få vara med och bidra till att fler självklarheter kan bli självklara för fler.
Spillosoferna får möjlighet att möjliggöra fler självklarheter för fler!
Arbetspass 7 60 min
Introduktion
Mat i magen, kläder på kroppen, vatten i koppen och utbildning för knoppen - det borde väl vara självklart för alla!
Under detta arbetspass kommer spillosoferna att få sammanfatta och knyta ihop vad ni tillsammans tagit reda på om självklarheter som inte är självklarheter för alla, varför det inte är det och hur det skulle kunna det bli det.
Detta sista arbetspass innehåller två delar:
En sammanfattande del, som tittar tillbaka på processen under utmaningen, fångar upp viktiga tankar, nya lärdomar och kanske ännu fler frågor.
En framåtsiktande del som öppnar upp möjligheten för spillosoferna att verkligen vara med och göra skillnad genom att sprida kunskap och samla in pengar. Att få vara med och visa konkret OMTANKE genom att hitta på ett litet eller stort samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt.
Spillosoferna får använda sina kreativa superkrafter, sin fantasi, sin nyfikenhet, sin påhittighet och vilja att samarbeta. Även om ämnet är tungt är humor och glädje viktiga ingredienser för att skapa lust, hopp och engagemang. Du som lärare får givetvis känna i vilken omfattning ett samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt är möjligt och om ni vill “spara det” och hoppa på något större som pågår under året, till exempel Radiohjälpens Musikhjälpen under december eller Världens barn galan tidigare under hösten. Många fler förslag finner du nedan. Och tänk att ett litet öppet hus, eller en challenge hemma kan vara lika värdefullt engagemang för spillosoferna som att vara med i något större. Det sköna är att få vara med och göra. Se alla förslag nedan som inspiration som ni kan utgå ifrån.
Gör så här
Titta på utmaningen igen och peppa er med Självklarhetslåten
Se filmen från spilliristorna och lyssna på Självklarhetslåten
Ta fram kuvertet från pass 1 med spillosofernas första tankar om fattigdom
Låt spillosoferna läsa igenom sina egna svar och sedan fundera tillsammans på hur de nu skulle svara på frågorna.
Vad är fattigdom?
Varför blir någon fattig?
Hur tror du att det ser ut i världen idag? Var bor de som är fattiga? Och ungefär hur stor andel av världens befolkning är fattiga?
Hur tar man sig ur fattigdom?
Finns det fattiga i Sverige?
Sammanfatta vad ni lärt er under utmaningen
Titta tillbaka på skärmväggen och se er om i högkvarteret.
Vad tycker ni är det viktigaste ni har lärt er?
Finns det berättelser som sticker ut? Aha-upplevelser under vägen?
Vad blev ni mest imponerade av, ledsna för, överraskade av och vill ni allra helst ändra på?
Om du som lärare behöver stöd kan du ta hjälp av följande korta sammanfattning och lägga till och dra bort utifrån hur just er process har sett ut. Du är ju den som verkligen vet vad som berört er allra mest, vilken lek som blivit just er favorit och vilka slutsatser som ni redan har gjort.
Vi fick en ny utmaning!
Vi fick fundera kring vad vi tänker om självklarheter och om fattigdom
Vi har lekt Självklarhetssallad
Vi fick hälsa på grannar från hela världen, via Dollar street
Vi fick upptäcka vilken enorm skillnad så självklara saker som toaletter och vatten kan göra.
Vi tittade på Sveriges resa från fattigdom till välfärdsland, men fick också syn på att det finns fattigdom i Sverige även idag och hur det kan kännas om man är barn.
Vi djupdök i de Globala målen och fick vara Globala målen detektiver genom att kika närmare på ett vindkraftverk som byggdes mitt i en liten by i Malawi, av en tonårspojke.
Och nu är vi här - fulla av ny kunskap, tankar och nya frågor…
Spillsoferna har definitivt breddat sin bild av världen, ökat sin empati och fått nya perspektiv på vad fattigdom kan vara. Förhoppningsvis vill de också vara med och bidra till en förändring.
Vad kan spillosofer göra för att det självklara ska bli självklart för alla?
Nu vill man ju göra något! Vad skulle just er klass kunna hitta på för att sprida er kunskap och hitta på något som samtidigt samlar in pengar till något bra arbete som ni vill lyfta och stötta?
Här kan ni verkligen kanalisera känslan av att “göra något”:
Ni kan vara med och sprida kunskap om de Globala målen och hur de kan samverka för att utrota den extrema fattigdomen!
Ni kan vara med och bidra till att vi kommer närmare att nå målen genom att samla in pengar eller hitta på något lokalt som gör direkt skillnad!
Men hur då?
Man kan hitta på tusen saker, till exempel:
Skänka pengar till bra organisationer
Få andra att skänka pengar till bra organisationer
Skramla in pengar tillsammans med andra
Minska sin egen klimatpåverkan
Få andra att minska sin klimatpåverkan
Hur kan man göra för att både sprida kunskap och samla in pengar tillsammans?
Jo, man kan till exempel fixa en:
Marknad
Loppis
Teater
Disco
Spelkväll
Challenge
Demonstration (behöver tillstånd)
Bössor på stan, alltså insamlingsbössor ;)
Utställning om ämnet
Öppet hus i klassrummet/högkvarteret med entré
Bara fantasin sätter gränser! (Fler idéer finns även under punkt 8).
Om ni vill dra igång ett samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt
Då kan ni utgå från följande steg:
Vad vill ni berätta om?
Vad vill ni ordna för aktivitet?
Vilken organisation vill ni stötta?
Ett roligt spillosofiskt sätt att spåna idéer tillsammans kan vara en total brainstorming. Under till exempel fem minuter får alla skriva så många idéer de bara kan komma på, på tavlan eller på mindre lappar eller ropa ut sina vilda och ovilda idéer och läraren eller en snabb spillosof skriver upp allt. Sedan kan ni gå vidare och börja sortera i alla idéer och låta spillosoferna sätta en färgplupp på den aktivitet som de är mest sugna på.
Eller så kan ni dela upp klassen i mindre grupper och spåna förslag i mindre grupper, ta det sedan i helklass i en sann spillosofisk, demokratisk process.
Behöver ni mer inspiration finns några fler idéer här längre ner under punkt 7 och förslag på bra organisationer hittar ni under punkt 8.
Tips på olika hjälporganisationer som ni kan samla in pengar till
Ni kan ju också skänka pengar till organisationer som jobbar hårt för att sprida kunskap om miljö- och klimatfrågor och hur vi kan minska vårt klimatavtryck, till exempel:
Behöver ni inspiration? Tips på högt och lågt som ni kan hitta på för att samla in pengar
Utmana skäggiga människor att raka av sig skägget och göra en insamling på nätet samtidigt:
“När jag har fått in 1000 kr till UNICEF kommer jag att raka av mig skägget”
Ordna ett hattdisco med hattmaskerad - alla måste ha hatt på discot och betala en liten entréavgift.
Sälj ascoola sminkningar!
Baka galet mycket kakor och sälj!
Utmana dina vuxna, de tjatar säkert på dig om hur mycket du använder telefonen. För varje gång du läser en bok i minst 15 min istället för att spela får de betala 15 kr till den organisation ni håller på att samla in pengar till…
Utmana ett lokalt företag att för varje krona ni lyckas samla in, så femdubblar de pengarna. Om ni samlar in 100 kr så skänker företaget 500 kr…
Lycka till med att göra självklarheterna lite mer självklara för alla!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film och lyssna på musik
Plocka fram ert eller era kuvert från arbetspass 1
Förbered för hur och om ni ska dra igång ett gemensamt samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
GE, HI, RE, SH
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
SV
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter.
Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
