Mat i magen, kläder på kroppen, vatten i koppen och utbildning för knoppen - det borde väl vara självklart för alla!
Inledning
Mat i magen, kläder på kroppen, vatten i koppen och utbildning för knoppen - det borde vara självklart för alla! Å ena sidan är det långt många fler i världen som fått tillgång till allt detta under de senaste decennierna. Å andra sidan är varje enskild individ som lever utan dessa självklarheter en för mycket. Och med ca 674 miljoner i extrem fattigdom år 2023 har vi ännu en bit att gå. Att tänka kring fattigdom innebär i stor utsträckning att ha minst två tankar i huvudet samtidigt. Att se framstegen, möjligheterna och människors drivkraft och att samtidigt se de enorma utmaningarna och orättvisorna. Det innebär också att öppna upp ögonen för att fattigdomen inte bara finns långt borta… utan även här nära oss.
I världen idag är det inte framförallt ett gap mellan fattiga och rika länder utan de flesta länder i världen befinner sig däremellan. Och de största skillnaderna ser vi mellan människor med olika inkomstnivå snarare än var i världen de bor. En välbärgad ugandier, korean eller svensk lever under ungefär samma förutsättningar.
Detsamma gäller för de med allra lägst inkomst, oavsett om de lever i USA, Etiopien eller Mexico.
Majoriteten av befolkningen i Sverige är fortfarande väldigt rika globalt sett, vi har en väl utbyggd välfärd och vi har gjort en makalös resa under 1900-talet. Men den stora utmaningen hos oss är att den relativa fattigdomen ökar, klyftorna inom vårt samhälle blir större.
Utmaningen löper över 8 arbetspass:
1. Ny utmaning - Hur kan det självklara bli självklart för alla?
2. Hur ser det ut i världen egentligen? - Vi närmar oss fattiga, rika och alla däremellan
3. Orsaker till fattigdom - Och goda konsekvenser för alla när vi lyckas bryta den
4. Sverige - Då och nu
5. Fattigdom i Sverige - Ett verkligt problem för många människor i vårt land idag
6. Vad säger de Globala målen?
7. Hoppfulla exempel - När självklarheter blir verklighet för fler
8. Omtanken – Spillosoferna får möjlighet att möjliggöra fler självklarheter för fler!
Målet är att spillosoferna efter att ha tagit sig an utmaningen ökat sin kunskap, fått nya bilder av världen samtidigt som de fått upp ögonen för hur de saker som vi oftast ser som självklarheter, som vatten, toaletter och skola är helt avgörande för att öka människors möjlighet att resa sig ur fattigdom. Förhoppningen är att spillosoferna både känner tacksamhet över alla tillgångar vi har i Sverige, samtidigt som de känner lite frustration över all orättvisa som ändå finns kvar och att det väcker engagemang att vilja vara med och göra skillnad, här och längre bort. För varje människa räknas!
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Förbered Självklarhetsutmaningen genom att läsa in dig via fakta-fliken och titta igenom arbetspassen.
1 Ingen fattigdom
Självklarheter och mål 1
Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det brukar kallas för multidimensionell fattigdom. Idag lever 1,3 miljarder människor i multidimensionell fattigdom och av dessa är hälften under 18 år.
Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varje dag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv. Det borde vara en självklarhet för alla!
4 God utbildning för alla
Självklarheter och mål 4
Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det beräknas fortfarande 774 miljoner människor i världen inte kunna skriva och läsa, varav två tredjedelar är kvinnor. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.
Utbildningssystem världen över måste möta människors behov under hela livet – från förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning, samt alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Utbildning är nyckeln till välstånd och öppnar en värld av möjligheter som gör det möjligt för var och en av oss att bidra till ett hållbart samhälle. Självklart!
Enligt de Globala målen ska alla ungdomar och en väsentlig del av alla vuxna senast 2030 få lära sig läsa, skriva och räkna och alla studerande ska få de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Självklart och smart!
6 Rent vatten och sanitet
Självklarheter och mål 6
Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för människors hälsa och en hållbar utveckling. Vatten är också en förutsättning för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion och brist på vatten kan därför bli orsak till konflikt, både inom och mellan länder. Men vatten är inte nödvändigtvis en källa till konflikt, vattentillgångar kan också fungera som enande kraft som stärker samarbete och skapar lösningar för fred.
En av tre personer världen över lever idag utan tillgång till grundläggande sanitet, vilket orsakar sjukdom och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom. I synnerhet drabbas kvinnor och flickor som ofta ansvarar för familjens vattenförsörjning, vilket leder till förlorade inkomstmöjligheter och missade skoldagar. Tillgång till rent vatten och sanitet för alla är grundläggande för människors hälsa och utveckling.
En kombination av rent och tillgängligt vatten, god sanitet och utbildning är tre superviktiga faktorer för att utrota den extrema fattigdomen i världen. Självklarheter för alla!
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som lärare behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målens egen hemsida, UNICEF, Gapminder, Rädda barnen, Wateraid och Svenska FN-förbundet. Vi rekommenderar dig även att ta del av några viktiga och tankeväckande Ted Talks.
Visste du att…
Mål 1, Ingen fattigdom, är det enda av de Globala målen vars placering faktiskt betyder något i prioriteringsordning. Att fortsätta sträva mot Ingen fattigdom för alla, är det viktigaste vi kan göra för hållbar utveckling. Övriga mål ska nås utan att orsaka mer fattigdom, utan snarare hjälpa till att utrota den. Och inom många områden är det uppenbart att det hänger ihop. Lyckas vi till exempel inte nå klimatmålen, kommer vi inte heller att lyckas utrota den extrema fattigdomen. Klimatförändringarna slår allra hårdast mot de mest utsatta. Om vi som redan har ett högt klimatavtryck lyckas minska vår påverkan kan det med andra ord vara helt avgörande som fattigdomsåtgärd.
Att tänka kring fattigdom handlar mycket om detta, att tänka ur många olika perspektiv, att kliva ur ett vi och dem, att se hur saker samverkar och pågår samtidigt. Vi människor har dock en tendens att vilja dela upp världen i tydliga grupper för att förstå den. Fattiga och rika, i- och u-länder, vi och de. Begrepp som alltför sällan speglar verkligheten och som tenderar att få oss att både få en felaktig och alltför pessimistisk syn på världen och en låg tilltro till “de andra”.
Hans Rosling, Sveriges kanske mest kända folkbildare, såg som sin livsuppgift att sprida en mer faktabaserad bild av utvecklingen i världen. Tillsammans med sin son Ola och sonhustrun Anna, skapade de tillsammans Gapminder, en svensk stiftelse vars målsättning är att bidra till en god global utveckling genom att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå. Hans gick bort 2017, men hans arbete lever vidare.
Några coola framsteg för barn i världen som Hans ofta lyfte var till exempel:
Antalet barn som drabbas av sjukdomen polio har minskat drastiskt. Sedan 1988 har antalet fall minskat med 99 procent.
Barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990.
Antalet mammor som dör i samband med graviditet eller förlossning har minskat med 44 procent på 25 år.
Idag går 90% av alla barn i världen i skolan.
Antalet gitarrer per miljoner invånare i världen har ökat dramatiskt de senaste 50 åren. Det måste ju betyda att allt fler har en fritid värd namnet och inte behöver spendera varje vaken timma på att överleva.
Inledningsvis lyftes att fattigdom och klimat hänger ihop, så gör även fattigdom och vatten och sanitet. Alla människor måste ju bajsa. Oavsett inkomstnivå. Majoriteten av alla flickor i världen får mens. Oavsett inkomstnivå. Trots att tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet lever idag två miljarder människor i världen utan tillgång till en toalett. Det innebär att det finns fler människor i världen som har en mobiltelefon än som har en toalett. Av dessa två miljarder uträttar 673 miljoner sina behov utomhus i diken, på fält eller vid järnvägsspår.
En riktig dunderkur mot fattigdom är med andra ord en bra skola för både flickor och pojkar, som serverar lunch, har tillgång till toaletter och vatten, digital uppkoppling till världen och utbildning som som utgår från hållbar utveckling. Självklart för alla kan man tycka! Läs mer om hur de olika Globala målen samverkar på Inledningssidan för Utmaningen och via Globala målen fliken.
Sverige då?
Vi har gjort en otrolig resa ur fattigdom till välfärdsland i Sverige. Därför kanske man tror att det idag inte finns någon fattigdom i Sverige. Det stämmer tyvärr inte, den relativa fattigdomen ökar.
“När det gäller fattigdom i Sverige kan man konstatera att Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem och en hög levnadsstandard, men att en officiell nationell definition av fattigdom saknas. Enligt FN:s Sustainable Development Report 2019 har Sverige redan uppnått mål 1, men ökande inkomstskillnader och högre andel som lever i relativ fattigdom** innebär att även vi har utmaningar inom området. Den inkomstrelaterade ojämlikheten har ökat mer i Sverige än i något annat OECD-land sedan 1990 och ligger på den högsta nivån i Norden.”
** Relativ fattigdom enligt EU:s definition innebär att en person har en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst.”
Källa: Svenska FN förbundet, FN-fakta nr 1/20: Mål 1: ingen fattigdom
För de barn och unga som lever i relativ fattigdom kan det verkligen påverka deras förutsättningar i det samhälle som de lever i. Fattigdom i Sverige är förknippad med stor skam och något många barn och unga är beredda att dölja till varje pris. Hellre vara sjuk varje idrottslektion än erkänna behovet av till exempel nya innegympaskor.
Läs gärna boken Factfulness – Tio knep som hjälper dig att förstå världen, av Hans, Anna och Ola Rosling. Den ger både många Aha-upplevelser och goda strategier. Hans har själv sagt om boken: "Denna bok är min sista strid i min livslånga kamp mot den förödande globala okunskapen. Den är mitt sista försök att förändra människors sätt att tänka."
UNICEF
Globala perspektiv på fattigdom och barns utsatthet och behov
Vi rekommenderar alldeles särskilt Chimamanda Ngozi Adichies alltid högaktuella Ted Talk, The danger of a single story, om faran med en enda berättelse, ett perspektiv, på en människa, en grupp, ett land, en kontinent, ett skeende. Eller en skolklass för den delen.
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför SJÄLVKLARHETER-utmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Ställa in dricksglas med vatten på allas bord.
Lyfta in en hög med tandborstar, skor, kläder… saker som vi använder varje dag och betraktar som självklarheter.
Eller så är allt som vanligt… själva skolan, det egna klassrummet är ju en självklarhet som vi alltför ofta tar för given.
Klassrummet kan ju också smyckas som till fest för att fira denna självklarhet och för att fira får alla ett glas vatten och får alldeles gratis på på toaletten och äta skollunch även denna dag.
I det inledande arbetspasset introduceras leken Självklarhetssallad, en uppdaterad variant av den gamla godingen Fruktsallad. I utmaningen Presenter finns en annan variant av samma lek som ni kanske redan har hunnit bekanta er med. Instruktioner finner du nedan. Denna enkla lek går att utveckla utifrån vilket tema som helst och är en bra energigivare.
Kom ihåg att det alltid är viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska klura kring den här utmaningen tillsammans med barnen. Tanken är inte att ni ska stå med alla svar efter det första arbetspasset, utan snarare med en hög nya frågor.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten för att komma i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna:
Lyssna på Självklarhetslåten (text finns för utskrift, se material).
Fundera kring vad som är självklarheter för er under en dag
Låt alla först skriva ner fem självklarheter var på till exempel en post-it lapp. Saker som spillosoferna tar för självklart varje dag. Det kan vara allt från den egna sängen till raster och skollunch.
Tänk högt tillsammans i helklass och dela självklarheterna, sätt upp dem på skärmväggen.
Kommer ni på fler självklarheter tillsammans? Skriv upp även dem. Bara mata på!
Räkna självklarheterna. Förmodligen ganska många saker att vara tacksamma för ändå! Eller?
Om ni vill kan ni avsluta med att alla får en färgad penna eller någon annan markör och får placera sin markör på den självklarhet som hen är mest tacksam för! Låt gärna några få motivera varför.
Ladda upp spillosoferna med energi genom att leka “Självklarhetssallad”
En omgjord version av den gamla hederliga leken Fruktsallad, det är bara frukterna som är utbytta mot olika självklarheter.
Instruktioner
Ställ alla stolar i en ring, en mindre än antalet som ska delta.
Alla spillosofer “blir” en självklarhet, t ex skollunch, toalett och tvål . Upprepa tills alla tillhör en av dessa tre kategorier.
En spillosof är ledare och står i mitten.
Leken börjar och ledaren ropar: Alla skolluncher byter plats!
Då ska alla spillosofer som är skolluncher resa sig och byta plats samtidigt som ledaren försöker sätta sig på en tom stol. Om ledaren ropar: Självklarheter! ska alla resa sig och byta plats.
Om ledaren lyckas sätta sig på en stol får den som blev utan vara nästa ledare.
Om ni vill leka Självklarhetssallad ute kan ni byta ut stolarna mot t ex rockringar eller hopprep som ni lagt i cirklar. Deltagarna ska stå i “sin” cirkel och byta cirklar när deras självklarhet ropas upp.
Börja nysta i vad fattigdom är utifrån barnens frågor och funderingar
Det borde vara självklart att ingen är fattig! Och ändå är det faktiskt så. Hur tänker du?
Svara på följande frågor tillsammans med en klasskompis. Frågorna finns för utskrift i materialmappen.
Vad är fattigdom?
Varför blir någon fattig?
Hur tror du att det ser ut i världen idag? Var bor de som är fattiga? Och ungefär hur stor andel av världens befolkning är fattiga?
Hur tar man sig ur fattigdom?
Finns det fattiga i Sverige?
Spara anteckningarna i ett kuvert som ni kommer att titta på igen när ni kommit till arbetspass 7, Omtanken. Om ni vill kan ni fästa kuvertet på skärmväggen.
Avrunda med att peppa spillosoferna - nu är ni igång!
Under den här utmaningen kommer ni att tänka mycket kring självklarheter och det faktum att inte alla människor har tillgång ens till det mest självklara som tillräckligt med mat, vatten eller en trygg bostad. Ingen borde behöva vara fattig i vårt gemensamma hem planeten jorden, så under den här utmaningen kommer ni tillsammans att få ta reda på hur det egentligen ser ut och vad vi kan göra åt det!
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för självklarhetsutmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
Vi människor har en tendens att vilja dela upp världen i tydliga grupper för att förstå den. Fattiga och rika, i- och u-länder, vi och de. Begrepp som alltför sällan speglar verkligheten och som tenderar att få oss att både få en felaktig och alltför pessimistisk syn på världen och en låg tilltro till “de andra”.
Hans Rosling, Sveriges kanske mest kända folkbildare, såg som sin livsuppgift att sprida en mer faktabaserad bild av utvecklingen i världen. Tillsammans med sin son Ola och sonhustrun Anna, skapade han Gapminder, en svensk stiftelse vars målsättning är att bidra till en god global utveckling genom att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig och enkel att förstå.
Under detta arbetspass ska spillosoferna både få fundera kring hur de tror och tänker att fördelningen av fattiga och rika och alla däremellan faktiskt ser ut i världen. Därefter kommer de, med hjälp av Gapminder, att få möta mer nyanserade bilder av hur världen är beskaffad. Istället för fattiga och rika länder, finns det starkt stöd för att hellre dela upp människor i världen i olika inkomstnivåer och att det framförallt är det som styr vilka möjligheter till utveckling människor har. Att leva på samma inkomstnivå, oavsett geografisk placering i världen, är ett tydligare mått än att jämföra hela länder. En välbärgad etiopier, korean eller svensk lever under ungefär samma förutsättningar. Detsamma gäller för de med allra lägst inkomst, de extremt fattiga. Och de allra flesta människor befinner sig faktiskt någonstans mittemellan.
För att förbereda detta pass behöver du som lärare sätta dig in lite i Gapminders verktyg, speciellt Dollar street, ett suveränt bildverktyg, som ni framförallt kommer att använda er av här. Det ger möjligheter att “hälsa på” människor på alla inkomstnivåer över hela världen. Gapminders övriga statistik får du själv avgöra hur mycket du vill använda.
Dollar street blir ett verktyg som spillosoferna själva kan använda sig av vid olika tillfällen, under denna utmaning, men även längre fram.
Se även Gapminders korta film, How to use, 2:20 min. Den ligger klickbar mitt i menyraden överst på Gapminders sida
Längden på detta arbetspass beror på hur lång tid ni vill avsätta åt att utforska olika människors livsvillkor via Dollar street och såklart utifrån vilka samtal som uppstår. Perspektiven spillosoferna får med sig i detta arbetspass lägger en viktig grund för hela utmaningen.
Gör så här
Hur många lever i fattigdom i världen idag?
Hur ser världen egentligen ut? Det är svårt att överblicka antalet människor i världen. Och att dessutom förstå hur många av de som är fattiga. Och funkar egentligen de där begreppen fattiga och rika som vi så ofta talar om? Det ska spillosoferna få börja bena i nu med hjälp av en enkel uppvärmningsövning.
Berätta för spillosoferna:
Vi är snart åtta miljarder människor på planeten jorden (7,8 miljarder år 2019). En viss andel av dem är extremt fattiga. FN:s definition av extremt fattiga är att de i snitt lever på mindre än 2 dollar per dag, alla utgifter inräknade, det vill säga mindre än 18 kronor för allt (år 2020).
Vad tror ni att ett barn i Sverige kostar ungefär per dag? Enligt olika källor som Konsumentverket, Länsförsäkringar bank, Swedbank landar summan lite olika beroende på hur de räknar, men någonstans mellan 130-230 kr per dag (år 2020).
Kan man då betrakta oss i Sverige som rika?
Hur ser fördelningen i världen egentligen ut? Hur stor del av världens befolkning tror ni är fattiga, rika och däremellan?
Övning:
Märk ut en linje på golvet där ena änden står för Fattiga och den andra änden för Rika
Välj ut 8 spillosofer som vardera representerar en miljard människor.
Låt övriga spillosofer placera ut de “8 miljarderna” på linjen på det sätt som de bäst tror motsvarar hur världens befolkning är fördelad idag. Är det t ex flest som är fattiga, flest rika eller flest mittemellan?
Låt spillosoferna förhandla och resonera sinsemellan.
Fota spillosoferna när de står uppställda på linjen och skriv ut för att ha kvar på skärmväggen inför kommande arbetspass.
Samma övning går även att genomföra i mindre grupper genom att istället använda åtta likadana föremål, det kan t ex vara toarullar, legogubbar, storlego, glas eller egentligen vad som helst som kan stå för sig själv. Varje grej symboliserar en miljard människor och alla åtta utgör tillsammans världens totala befolkning. Föremålen placeras ut på en linje på golvet eller ett bord enligt samma tanke som ovan. Fota och spara “diagrammen”.
Stifta bekantskap med en viktig svensk
Berätta för spillosoferna om Hans Rosling, en inspirerande, rolig och smart människa som såg som sitt livsuppdrag att göra världen mer rättvis för alla och som dessutom ville berätta för alla när det faktiskt hände!
Visa bilden på Hans. Kanske är det någon av spillosoferna som känner igen honom?
Hans var läkare och en sann eldsjäl som kämpade för rättvisa och för att sprida en faktabaserad bild av världen. På ett lekfullt sätt visade han med hjälp av statistik att världen faktiskt utvecklas till det bättre. Det finns många roliga klipp med honom om man googlar.
Tyvärr dog Hans 2017, men hans son Ola och hans svärdotter Anna Rosling fortsätter arbetet med att sprida fakta till världen genom deras smarta stiftelse Gapminder. Den ska ni få bekanta er närmare med snart.
Hans Rosling hade ett genuint intresse för människor och var verkligen engagerad i frågor som rörde barn och deras utveckling. Oavsett om han befann sig på ett sjukhus i Moçambique eller höll en föreläsning för studenter på ett universitet, ville han alltid förmedla en känsla av att det omöjliga faktiskt var möjligt. Han använde sig av statistik, på ett kreativt sätt, alltså siffror som verkligen visade hur världen i många hänseenden blivit bättre.
Några coola framsteg för barn i världen som han ofta lyfte var till exempel:
Antalet barn som drabbas av sjukdomen polio har minskat drastiskt. Sedan 1988 har antalet fall minskat med 99 procent. En allvarlig sjukdom som kunde orsaka till exempel förlamning i benen.
Barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990.
Antalet mammor som dör i samband med graviditet eller förlossning har minskat med 44 procent på 25 år.
Antalet gitarrer per miljoner invånare i världen har ökat dramatiskt de senaste 50 åren. Det måste ju betyda att allt fler har en fritid värd namnet och inte behöver spendera varje vaken timma på att överleva.
Källa: UNICEF och Gapminder, Hans Rosling
Hur ser då fördelningen egentligen ut i världen?
Se tillsammans filmen med Hans Rosling när han beskriver hur många i världen som är fattiga, rika och framförallt däremellan. Filmen är textad på engelska och Rosling utgår från markörer som vardera anger 10 miljoner människor. Diagrammet visar tydligt hur fördelningen ser ut, även om spillosoferna i uppvärmningsövningen använde sig av betydligt större enheter.
Visste ni att de flesta i världen faktiskt har det ganska bra?
Tror ni att svenskar i genomsnitt är rika?
Var skulle ni placera Sverige i er uppställning?
Samtidigt, hur känns det att ca 800 000 miljoner lever i extrem fattigdom? Det vill säga ca 10 % av världens totala befolkning. Självklart inte bra!
Och det är ganska orättvist att en annan liten klick är extremt rika...
Fyra inkomstnivåer
Dags att ta med spillosoferna in i ytterligare ett perspektiv kring hur man kan se på världen, som är närmare hur den verkligen ser ut än att bara prata om fattiga och rika.
Berätta följande för spillosoferna på det sätt du vill:
När man ser nyheter från andra delar av världen är det ibland lätt att tro att alla har det dåligt, att de lever mitt i krig, svält eller mitt i någon naturkatastrof. Men nu vet vi ju att de allra flesta har det ganska bra och att stora framsteg sker hela tiden, men det går lite för långsamt för att platsa i några nyhetsprogram.
Vi ska ta mer hjälp av Hans Rosling och Gapminder för att dyka ännu lite djupare i hur det egentligen ligger till.
Man kan nämligen också tänka sig världen som ett dataspel, där människorna står på fyra olika nivåer med olika inkomst och strävan i det här spelet är att komma upp en nivå. För varje nivå förbättras möjligheterna att ge sina barn en trygg, mätt och frisk framtid. Och är det något som är gemensamt för de allra flesta föräldrar i världen så är det att man vill att ens barn ska få det bättre. Det vi kommer att få syn på är hur inkomstnivå är det som framförallt styr hur lika eller olika vi har det i världen, det är inte lika avgörande i vilken del av världen vi bor i. Skillnader kan med andra ord vara mer olika inom ett land än mellan länder.
Men det här är ett väldigt ovanligt dataspel, för det allra svåraste steget är att gå är från nivå ett till nivå två. Vi ska kika närmare på vad de olika nivåerna kan innebära.
Visa bilden hur världens befolkning är fördelad och här går det direkt att referera till er inledningsövning. Denna statistik är hämtat från 2019, Gapminder.
Skriv gärna ut och sätt upp bilden på skärmväggen.
Varje figur representerar en miljard människor och diagrammet visar hur världens snart åtta miljarder människor fördelar sig på fyra nivåer utifrån inkomst i dollar om dagen. De flesta lever på de båda mellersta inkomstnivåerna, där de mest grundläggande behoven faktiskt är tillgodosedda.
Övning:
Dela in klassen i fyra grupper som motsvarar fördelningen av världens befolkning inom de fyra inkomstnivåerna. En bra övning för att räkna procent. Fortsättningen på denna övning kan göras i tre steg. Se nedan.
Steg ett
Låt grupperna läsa om sina förutsättningar för sin inkomstnivå. Text finns nedan, men finns även för utskrift.
Texterna är hämtade från boken Factfulness av Hans, Ola och Anna Rosling.
Inkomstnivå 1
Du börjar på Nivå 1 med 1 dollar om dagen. Dina barn ägnar timmar åt att gå barfota fram och tillbaka med er enda plasthink för att hämta vatten ur ett smutsigt vattenhål en timme bort. På hemvägen samlar de ved och du lagar samma gråa gröt som du har ätit varenda måltid, varenda dag i hela ditt liv - utom de månader då den magra jorden inte gav någon skörd och du ofta gick till sängs hungrig. En dag får din yngsta dotter en otäck hosta. Röken från eldstaden försvagar hennes lungor. Eftersom du inte har råd att köpa antibiotika dör hon inom en månad. Detta är extrem fattigdom. Men du kämpar på. Om du har tur och skörden blir bra kan du kanske sälja en del av överskottet och tjäna mer än 2 dollar om dagen, vilket skulle lyfta upp dig till nästa nivå. Lycka till! (Omkring en miljard människor lever såhär idag.)
Inkomstnivå 2
Du lyckades. Du har faktiskt fyrdubblat din inkomst och tjänar nu 4 dollar om dagen, alltså ytterligare 3 dollar varje dag. Vad ska du göra med alla dess pengar? Nu kan du köpa mat som du inte har odlat själv och du har råd med några hönor, vilket betyder ägg. Du sparar lite pengar och köper sandaler till barnen, och en cykel, och fler plasthinkar. Nu tar det bara en halvtimme att hämta vatten varje dag. Du kan köpa en gasspis så att barnen kan gå i skolan istället för att samla ved. När det finns elektricitet kan de läsa läxan i skenet av en glödlampa. Men elen är för opålitlig för att ni ska kunna ha ett kylskåp. Du sparar till madrasser så att ni slipper sova på jordgolvet. Livet är mycket bättre nu, men fortfarande mycket osäkert. En enda sjukdom och du blir tvungen att sälja nästan alla dina ägodelar för att köpa läkemedel. Det skulle slunga dig tillbaka till Nivå 1. ytterligare 3 dollar om dagen hade varit fint, men för att uppleva en drastisk förbättring måste du fyrdubbla dina inkomster igen. Om du kan få jobb på den lokala textilfabriken kommer du att bli den första i din släkt som drar in en lön till hemmet. (Nästan tre miljarder lever såhär idag).
Inkomstnivå 3
Wow! Du klarade det! Du har flera jobb och arbetar 16 timmar om dagen, sju dagar i veckan, och du har lyckats fyrdubbla din inkomst igen, till 16 dollar om dagen. Du har rejäla besparingar och installerar rinnande kallt vatten, så att familjen slipper gå och hämta vatten. Med stabil elförsörjning förbättras barnens läxläsning och du kan köpa ett kylskåp, som gör att du kan förvara mat och servera olika rätter varje dag. Du sparar ihop till en motorcykel, vilket innebär att du kan resa till ett bättre betalt arbete på en fabrik i staden. Dessvärre kraschar du en dag på vägen dit, så du måste använda de pengar du sparat till barnens utbildning för att betala sjukvårdsräkningar. Men du återhämtar dig, och tack vare dina besparingar kastas du inte ner en nivå igen. Två av dina barn börjar på gymnasiet. Om de lyckas kommer de att kunna få ett bättre betalt arbete än du någonsin har haft. För att fira tar du hela familjen på er första semester någonsin, en eftermiddag på stranden bara för skojs skull. (Omkring 2,5 miljarder människor lever såhär idag).
Inkomstnivå 4
Du tjänar mer än 32 dollar om dagen. Du är en välbärgad konsument, och 3 dollar mer om dagen skulle inte påverka ditt dagliga liv nämnvärt. Därför tycker du att 3 dollar, som skulle kunna förändra livet för någon i extrem fattigdom, inte är mycket pengar. Du har mer än tolv års utbildning och har flugit på semester någon gång. Du har råd att äta ute minst en gång i månaden och att köpa en bil. Du har naturligtvis rinnande varmt och kallt vatten inomhus. Men du känner redan till denna nivå, eftersom du förmodligen lever på nivå 4 om du läser denna text. Om du alltid har varit på denna höga inkomstnivå är svårigheten istället att förstå de stora skillnaderna mellan de andra nivåerna. Vi som lever på Nivå 4 måste anstränga oss mycket för att inte missförstå vilken verklighet övriga 6 miljarder människor lever i. (Drygt 1 miljard människor lever såhär idag).
Sätt gärna upp texter och bilder på skärmväggen.
Steg två
Gå tillsammans in på Dollar street på Gapminder. Använd storbildsskärm och titta på en inkomstnivå i taget, utgå från samma sökord på varje nivå, t ex beds, toilets, kitchens, toiletpaper…
Låt grupperna själva utforska sin inkomstgrupp och jämföra den med andra delar av världen och vidare.
Spillosoferna kan till exempel utgå från några av de självklarheter som de själva lyfte i det första arbetspasset. T ex säng, leksaker, lunch, tandborste och så vidare.
Till dig som pedagog
Vi har ofta en en ganska smal bild av hur världen ser ut. Prova som en jämförelse att söka på samma ord på Google. Hur ser en toalett ut, en säng, ett hus ut där? Varför ser det ut så på Google? Har ni tid och möjlighet så är det en intressant fördjupning att göra tillsammans som ytterligare ett perspektiv på oss själva.
För tvåhundra år sedan var nästan alla på inkomstnivå 1 – vilken makalös resa!
I tidernas begynnelse befann sig alla människor på Nivå 1. Under mer än två hundra tusen år var det inte en kotte som tog sig vidare till nästa nivå, och de flesta barn överlevde inte så länge att de blev föräldrar. För 200 år sedan satt fortfarande 85% av världens befolkning kvar på Nivå 1, i extrem fattigdom. Men idag är det stora flertalet spridda över mitten.
Ofta är det ett hårt arbete att ta sin familj till en annan nivå, och det kan ta flera generationer för en familj att ta sig från Nivå 1 till Nivå 4. Men det är viktigt att förstå att människor kan resa sig ur fattigdom och röra sig mellan de olika nivåerna.
Det finns med andra ord inte bara rika och fattiga utan allra flest däremellan.
Om ni vill se hur olika länder utvecklats sedan början av 1800-talet ekonomiskt och på många andra sätt, det sitter ju ihop, så kan ni dyka in och utforska Gapminders roliga statistikuniversum
Tryck bara på play-knappen längst ner till vänster så får ni följa både befolkningstillväxten och omfördelningen av inkomst från 1800-talet fram till idag.
Avrunda med att
sikta fram mot nästa arbetspass när ni ska få kika närmare på orsaker till fattigdom och goda anledningar till att bryta den.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på storbildsskärm tillsammans
Eventuellt ett antal uppsättningar av åtta föremål av olika sorter till uppvärmningsövningen, beroende på hur ni kommer att genomföra den
Skriv ut bild på Hans Rosling
Skriv ut bilden på fördelningen av människor i världen utifrån de olika inkomstnivåerna
Och goda konsekvenser för alla när vi lyckas bryta den
Arbetspass 3 60 min
Introduktion
Under detta arbetspass kommer spillosoferna att få kika närmare på olika bakomliggande orsaker till fattigdom. Orsaker som om man vänder på de också kan vara lösningar för att bryta fattigdom.
Spillosoferna kommer också att få möta några barn som lever i fattigdom, via ett antal kortare filmer på engelska. Här finns möjlighet att få reflektera kring hur det skulle kännas att “stå i någon annans skor” (eller utan skor för den delen!).
Slutligen kommer spillosoferna att få landa i några goda konsekvenser för oss alla när fattigdom bryts, till exempel att färre barn föds. Arbetspasset avslutas med en miniundersökning hemma om antal barn som fötts bakåt i släkten. Det blir spännande att ta reda på om de egna släktträden berättar om samma förändringar som skett i stort, i takt med att vi i Sverige har fått det bättre ställt. Om några av spillosoferna inte bott i Sverige så länge är det lika intressant att följa deras släktträd och vad det berättar.
Gör så här
Orsaker till fattigdom
Låt spillosoferna fundera tillsammans kring vilka orsaker de tror finns till att människor lever i fattigdom? Låt dem tänka en liten stund i mindre grupper och gärna anteckna sina tankar. Dela eventuellt i helgrupp.
Det är många saker som kan påverka att människor lever i fattigdom och som gör det svårt att resa sig ur den. Utgå från tankekartan nedan, den finns även att ladda ned i materialmappen för att kort beskriva för spillosoferna om några av de bakomliggande orsaker som finns. Som stöd finns även ett enkelt berättarstöd till dig som lärare som du kan använda om du vill.
Till dig som pedagog
Det kan kännas ganska mastigt med orättvisor när man får dem så här i “en klump”. Det är inte viktigt att spillosoferna har stenkoll på alla dessa faktorer, utan snarare att de får en liten överblick vad det kan handla om. Återigen blir det tydligt att vi har mycket att vara tacksamma för och att vårda.
Varför vill vi då inte att någon enda människa, ett enda barn ska behöva vara fattig?
Förutom att det är självklart förstås! Barn utgör nästan en tredjedel av befolkningen i världen, men över hälften av de människor som lever i extrem fattigdom. Kan spillosoferna räkna ut ungefär hur många barn det handlar om? Utgå från hur många som levde i extrem fattigdom.
Här finns möjlighet för spillosoferna att få möta några barn. Samtliga filmer är på engelska.
I You know me – who is not in school and why, 2:38 min, får vi via Unicef MENA, FN:s barnorganisation i Mellanöstern, möta några av de barn som ej har möjlighet att gå i skolan även om de vill.
I Children of the dump, 18 min, får vi via den brittiska organisationen A Small step project möta några av de barn som bor mitt i andras sopor i Kambodja. Dessa barn får så småningom möjlighet att börja i skolan. Glädjen är svår att ta miste på. Har ni tid väcker denna lite längre film många tankar och frågor.
I Hibas´s Story, 3,03 min, får vi via UNICEF möta en tio år gammal flyktingflicka från Syrien i ett flyktingläger i Makedonien. Återigen är skolan helt central.
Vad finns det för orsaker till att barn inte får gå i skolan?
Varför vill alla de här barnen gå i skolan?
Vad orkar man t ex tänka när man är hungrig?
Men tänk alla lekar som ändå levde på soptippen… vad tror ni att ni skulle ni leka där?
Visst är det märkligt ändå. Spillosofer kan ha återbruksmaterial i sitt spillo-labb och så finns det andra barn som bor mitt i spillet. Vilka olika, orättvisa förutsättningar vi har i världen!
Det är verkligen värt att kämpa för att inget barn ska behöva vara fattig.
Exempel på goda konsekvenser för alla när vi lyckas minska fattigdomen
Det finns så många spännande grejer som händer när människor får det bättre. Barn som till exempel får utbildning, får ofta möjlighet till ett bättre arbete och därmed en bättre inkomst och en bättre levnadsstandard. De klättrar helt enkelt oftast upp en nivå eller två. Något spännande som händer då, överallt på jorden är att man föder färre barn! Om man inte längre behöver vara rädd för att någon ska dö, så vill man hellre ha färre barn som man garanterat kan ge utbildning, bra boende och så vidare.
Dags att möta Hans Rosling igen. Se denna korta film när han beskriver hur antalet barn per kvinna har minskat i takt med att allt fler har fått det bättre ställt.
Detta är en av anledningarna till att antalet människor på jorden kommer att plana ut. Minskad fattigdom begränsar antalet barn som kommer att födas in i ny fattigdom.
Gör en enkel undersökning hemma om antal födda barn i din släkt över tid
Låt alla spillosofer ta med sig ett uppdrag hem. De ska nu utifrån sin egen släkt göra en miniundersökning om antalet födda barn i släkten minskat över tid i takt med att generationerna har fått det bättre ställt? Enkäten finns för utskrift.
Hur många syskon hade din:
Uppföljning av undersökning:
Om ni har möjlighet kan ni följa upp undersökningen genom att göra ert eget klassrumsdiagram.
Sätt upp på diagrammet på en skärmvägg. Det är spännande att kika på när ni under kommande arbetspass kommer att titta närmare på utvecklingen i Sverige. Stämmer er lilla miniundersökning in på hur det sett ut i Sverige i stort?
Avrunda med en uppfriskande omgång Självklarhetssallad
Vi har mycket att vara tacksamma för! Behöver du friska upp instruktionerna, se arbetspass ett.
Avsluta med att sikta fram mot nästa arbetspass när ni ska kika närmare på hur utvecklingen har sett ut i Sverige och hur det ser idag.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på en gemensam powerpoint
Sveriges utveckling följer i stort sett hela världens utveckling, om man ser ca 200 år tillbaka i tiden. Då levde i stort sett alla människor i det som FN definierar som extrem fattigdom, fram till idag då det endast är ca 10% av jordens befolkning.
Man kan alltså resa sig ur fattigdom!
I detta pass kommer spillosoferna att få titta på Sveriges historia som exempel. För 150 år sen var Sverige ett fattigt land som människor flydde från för att hitta ett bättre liv någon annanstans. Nu är Sverige ett välfärdsland med ett starkt socialt skyddsnät.
Gör så här
Sverige har varit ett fattigt land
Titta tillsammans på klassfotot. Berätta för spillosoferna att bilden visar de barn som gick i skola i den lilla byn Rajastrand i Västerbotten år 1931. Flickan på främsta raden näst längst till höger hette Hilma Forsmark och var åtta år när fotot togs. Hon blev senare mormor till en av spilliristorna.
På den tiden kunde man gå i skolan i sammanlagt sju år och det var skolplikt så alla barn skulle gå i skolan. Hemma hos Hilma hade man det ganska bra ställt men några av hennes skolkamrater var riktigt fattiga och de fick ofta lov att stanna hemma och jobba på gården i stället för att vara i skolan. Det serverades ingen skollunch så man fick ha med sig matsäck hemifrån. Hade man ont om pengar var det ofta så att man kom till skolan utan matsäck.
Hilma gick alltså sju år i skolan. Så när hon var femton år gick hon något som kallades för husmodersskola. Där fick man lära sig att ta hand om ett hem med hushåll och en mindre gård med djur och jordbruk. De allra flesta flickor gick husmodersskola eftersom de flesta människor i Sverige bodde på landsbygden på den tiden.
Hilma fick sedan börja ta hand om det mesta på gården där hon växt upp, av flera anledningar. Dels dog hennes mamma Kristina redan när Hilma var 5 år i en sjukdom som heter lungtuberkulos. Hennes enda syskon, storasyster Benny, drabbades av barnpolio, en sjukdom som gjorde att hon blev förlamad i benen och fick sitta i rullstol resten av livet. Dessa sjukdomar är det ingen som drabbas av idag eftersom vi har bra mediciner och vaccin nuförtiden. Pappa Anders arbetade som skogshuggare och var borta flera dagar i taget långt ute i skogen. Mormor och morfar bodde kvar på gården och hjälpte till mycket men de var gamla och sjuka. Därför fick Hilma börja arbeta ganska hårt redan när hon var sexton år. Det var ju mycket som skulle göras.
Efter några år träffade hon Ante. De gifte sig och han flyttade till gården. Deras första barn Erland dog när han var nio månader gammal av lunginflammation, bara några år innan penicillinet kom. Sedan fick de sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar.
Hilma bodde kvar på gården ända tills hon var så gammal att hon inte längre klarade sig själv. Hilma dog år 2007, 84 år gammal. Under hennes livstid hann mycket förändras i Sverige.
Reflektera tillsammans:
Vilken inkomstnivå skulle ni bedöma att Hilma levde på när hon var barn?
Skulle Hilmas berättelse kunna likna någon annans berättelse, någonstans i världen idag?
Hilma hade åtta barn. Är det likt hur det såg ut för några av era äldsta släktingar när ni gjorde era undersökningar?
Om ni vill kan ni skriva ut bilderna på Hilma och sätta upp på skärmväggen.
Sveriges utveckling under drygt hundra år
Tänk att på mitten av 1800-talet var det så fattigt i Sverige, och i hela Europa, att miljontals människor flydde från svält och fattigdom i hopp om ett bättre liv i USA. Det är därför det finns så många som heter Svensson och Andersson i USA idag.
Titta tillsammans på filmen Sveriges historia som är del 1 i serien Nyfiken på Sverige hos UR Play, 7:45 min
Innan ni börjar titta, be spillosoferna att försöka upptäcka några saker i filmen som svarar på frågan:
Vad var det som gjorde att Sverige gick från att vara ett av de fattigaste länderna i världen till att bli ett av de rikaste på bara 150 år?
Tänk sedan tillsammans när ni tittat på filmen och skriv allt ni kommer ihåg och sätt upp på skärmväggen.
Välfärd
Det finns alltså saker/faktorer som är viktiga för att lyfta ett land ur fattigdom. Utbildning, arbete, hälso-och sjukvård, bostäder, demokrati är alla exempel på sådana faktorer. Precis som att det finns två sidor av ett mynt, när dessa saker fattas, kan det ju vara orsaker till fattigdom. (Se arbetspass 3).
Hur många av spillosoferna har hört ordet välfärd, välfärdssamhälle eller välfärdsland förut?
När man pratar om välfärd i ett land menar man att människor där har god tillgång till saker som som gör deras liv lättare, bättre och säkrare. Då är man verkligen inne på det här med självklarheter. Det är saker som har med ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, skydd och så vidare att göra, men som vi tar så självklara att vi nästan inte tänker på dem. Man brukar tänka på välfärden som ett skyddsnät som ser till att alla medborgares liv når upp till en viss standard.
Kanske som ett skyddsnät runt en studsmatta. Vi studsar runt därinnanför, måste fortfarande visa stor hänsyn mot varandra, kan fortfarande trilla och slå oss rätt ordentligt. Men det är stor skillnad mot hur mycket vi kan skada oss på studsmattor där skyddsnätet saknas.
Övning:
För att få syn på alla självklarheter vi har tillgång till i Sverige kan ni synliggöra alla ”möten med välfärdens självklarheter” som barnen har under en dag. Allt från klätterställningen på skolgården och cykelvägen dit, tandläkarbesöket, skolan, basketkorgen, skollunchen. Det är ju verkligen massor med saker.
Låt barnen skriva ner allt de kommer på själva, eller att du som lärare skriver på mindre lappar som ni sedan fäster på en skyddsnätet på en stor gemensam studsmatta.
Antingen utgår ni från fotot ovan, skriver ut det och fäster alla lappar runt det eller så ritar ni helt enkelt upp en enkel bild på en studsmatta med skyddsnät som ni kan fästa alla lappar på.
Till dig som pedagog
Om spillosoferna och du behöver lite fler uppslag på vad skyddsnätet kan vara: sjukvård, bibliotek, brandkår, sjukhus, hemvård, medicin, tandvård, tandställning, bibliotek, vägar, renhållning, poliser, domstolar, brandkår, ambulansvård, försvar och så vidare.
Alla de här självklara, fantastiskt bra grejerna som vi bara får tillgång till, vem är det egentligen som betalar för dem?
Vad tror spillosoferna?
Titta på filmen Skatten ur serien Nyfiken på Sverige hos UR Play, 7,11 min.
Psst… Om ni har gjort Coronautmaningen tidigare känner ni kanske igen filmen, den finns med även där.
Reflektera tillsammans:
Fånga upp spillosofernas tankar efter filmen
Finns det något de vill tillägga till sin bild av studsmattan och skyddsnätet?
Avrunda med
Finns det fattigdom i Sverige idag? Under nästa arbetspass kommer ni att få ta reda på mer om det.
Förberedelser
Förbered för att kunna titta på storbildskärm och film
Ett verkligt problem för många människor i vårt land idag
Arbetspass 5 60 min
Introduktion
Vi har gjort en otrolig resa ur fattigdom till välfärdsland i Sverige. Därför kanske många tror att det idag inte finns någon fattigdom i vårt land. Det stämmer tyvärr inte. Den relativa fattigdomen ökar hos oss. Det vill säga att allt fler människor har en betydligt lägre inkomst än medelinkomsten i landet man bor i. Vilket kan vara mycket svårt för den som är drabbad, inte minst för barn.
Under detta arbetspass blir det en utmaning för spillosoferna att ha två parallella spår i huvudet:
Sverige är ett av världens rikaste länder och vi är ett välfärdsland.
Antalet människor i Sverige som lever i relativ fattigdom ökar. Det finns med andra ord fattiga i Sverige som inte får del av välfärden, skyddsnätet, på samma villkor som alla andra.
Spillosoferna kommer i detta arbetspass att få möta några av dem. De kommer också att få tänka ut bra idéer för hur skyddsnätet kan bli starkare för alla.
Extra viktigt för dig som lärare att tänka på:
Att jobba med dessa frågor tillsammans med barnen kräver stor varsamhet och följsamhet. För många barn som lever i ett hem med knapp ekonomi är det den största hemligheten och förknippat med stor skam om det skulle komma ut. Fingertoppskänsla får avgöra utifrån de individer du har i just din klass hur ni kan ta er an detta. Samtidigt som det är så viktigt att prata högt om, just för att bryta skammen. Barnen är ju aldrig orsak till fattigdomen.
Gör så här
Sverige idag
Sverige är ett välfärdsland. Men hur kan det då komma sig att det finns människor i Sverige som inte har någonstans att bo? Eller som inte har råd att köpa julklappar? Eller ens att åka buss?
Det finns människor i Sverige som på olika sätt har hamnat utanför det sociala skyddsnätet. De har inte tillgång till våra självklarheter. De har studsat ut från studsmattan, ramlat ut genom ett hål i nätet.
Vilka skulle det kunna vara?
Låt spillosoferna berätta vad de tror. Komplettera deras tankar om det behövs. Det kan till exempel vara hemlösa personer, asylsökande på flykt från krig och svält eller utvisning, eller EU-migranter som tigger pengar på gatan i flykt från fattigdom i sina hemländer.
Dessa människor är inte så många om man ser till hur många som bor i Sverige, man brukar räkna att de utgör ca 1 procent av Sveriges befolkning. Men det är ju verkligen en procent för mycket, och omräknat till antal är det alltså 10 000 människor. Det är ju alldeles för många.
Källa: Svenska FN-förbundet
Titta på filmen Med all rätt - Viggo från UR-Play, 9,20 min. Här möter du Viggo. Han har lärt känna en kille som brukar hålla till på fotbollsplanen. Det visar sig att pojken inte går i skolan och att han bor i en husvagn. Viggo kan inte sluta tänka på pojken på fotbollsplanen.
Reflektera tillsammans:
Vilka tankar väcker filmen?
Har ni mött någon som lever som Costel?
Varför tror ni att Viggo först inte vågade berätta för sin mamma?
Hur tror du att det gick när Costel kom till skolan?
Utgå från frågor som väcks i din grupp.
Att inte ha råd
För ett resonemang med spillosoferna:
Ibland har man inte råd med saker helt enkelt. Kanske har din vuxna sagt stopp när du vill ha nya kläder eller en nyare mobil? Det är ju klurigt många gånger när det nästan är avgörande om man får vara med/räknas eller inte bland kompisar, beroende på vilka saker eller kläder man har eller vilka aktiviteter man kan vara med på. Och bland det värsta vi människor vet är att bli uteslutna, vi mår ju inte bra av det.
Såklart ser det olika ut och i samma klass kan det vara väldigt olika.
Här möter du Cilla. Hennes klass åker skridskor en gång i veckan. Cilla kan aldrig vara med för hon har inga skridskor. Hennes pappa har inte råd att köpa några. Hon bestämmer sig för att stjäla ett par skridskor i sportbutiken.
Reflektera tillsammans:
Vilka tankar väcker filmen?
Hur tror du att du hade gjort i samma situation?
Varför tror ni att Cilla inte ville fråga sin pappa om ett par skridskor?
Varför tror ni att Cilla först inte ville berätta för sin lärare?
Utgå från frågor som väcks i din grupp.
Relativ fattigdom
Dela med spillosoferna:
Många människor i Sverige lever i vad som kallas relativ fattigdom. Det betyder att man har en levnadsstandard som ligger relativt långt under genomsnittet, alltså att man har mycket mindre pengar än de flesta andra som bor i Sverige. Fler människor i Sverige har det så nu än för några år sedan, det ökar alltså. Det är ju inte heller bra.
Att vara fattig i Sverige idag betyder inte samma sak som att vara fattig i till exempel Indien, Burundi eller Bangladesh. I Sverige har man i de allra flesta fall har en god boendestandard, kläder och tillräckligt med mat. Men det kan betyda att man till exempel inte har råd att vara med på aktiviteter på fritiden, köpa kläder och skor för skolidrotten, köpa busskort eller åka på semester. Det är svårt att leva i ett land som Sverige när man inte har möjlighet att delta i samhället på samma villkor.
Källa: Svenska FN-förbundet
Vill ni möta fler barn, så kan ni även titta på serien Du kan berätta - om pengar och oro från BRIS, tre avsnitt som alla är en minut långa:
Eller Värsta kalaset, en serie i fyra delar från UR-Play, där varje avsnitt är 12 minuter långt. Berättelsen handlar om Lina som gör allt för att dölja att hennes familj har ont om pengar, men nu har hon råkat bjuda hela klassen till ett 10-årskalas som de inte har råd med.
Smarta idéer
Vad kan då spillosofer vara med och göra kring detta? Jo de kan göra det de är bäst på, att komma på en massa smarta idéer på hur man kan göra på nya sätt! Hur kan man förändra saker i skolan, hemma eller i samhället på enkla sätt så att det blir möjligt för fler att vara med på samma villkor? Till exempel genom att alltid ha låneskridskor på gympan.
Utgå från listan “Då blir det extra tydligt att man har ont om pengar…” från Rädda barnens skrift På marginalen, s 60, för att få syn vad som kan vara problem för den som lever i relativ fattigdom.
Dela därefter in spillosoferna i grupper.
Dela ut “Barnens önskelista” (s 58 i På marginalen) i grupperna och låt dem fundera på vilka saker från listan de tycker är viktigast, vad skulle de vilja att man gjorde på just er skola till exempel.
Låt dem klippa, klistra, inspireras och bygga sina egna önskelistor. Ta fram tidningar om ni vill och komplettera listorna med bilder.
Låt alla grupper sätta upp sina listor på skärmväggen.
Extraövning om man vill arbeta mer kring fattigdom i Sverige
I Rädda barnens skrift På marginalen finns berättelser från barn som lever på marginalen i Sverige idag. Om ni vill arbeta mer med dessa frågor kan ni utgå från texterna i skriften och reflektera vidare tillsammans. På marginalen finns för utskrift.
Avrunda med
att berätta om nästa pass då ni ska få titta på de Globala målen och vad de säger om mål 1 - ingen fattigdom.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Skriv ut Barnens önskelista inför övning 3 (s 58 i På marginalen, Rädda Barnen)
Det här arbetspasset tar sitt avstamp i Agendans mål 1- Ingen fattigdom som man kan säga är det enda av de 17 målen vars nummer beskriver hur viktigt det är i förhållande till de andra. Att vi lyckas bekämpa fattigdomen är den viktigaste förutsättningen för att vi ska kunna bygga en mer hållbar värld.
Det är självklart att ingen ska vara fattig!
Därför handlar de Globala målen både om alla andra OCH om oss i Sverige!
Passet kommer att synliggöra hur smart de Globala målen är uppbyggda för att hänga ihop och tillsammans täcka in alla avgörande delar som behövs för en omställning mot en mer hållbar värld för alla. I princip skulle man kunna säga att alla mål är viktiga för att bekämpa fattigdom eftersom de hänger ihop och samverkar men vi har valt att lyfta några lite extra i detta pass.
Spillosoferna kommer återigen att få möta mål 4 - God utbildning och även mål 6 - Rent vatten och sanitet för alla. Båda dessa hänger tätt samman med mål 1. Även mål 2 - Ingen hunger, mål 3 - God hälsa och välbefinnande, mål 5 - Jämställdhet och mål 7 - Hållbar energi för alla är viktiga mål för att bekämpa fattigdom.
Spillosoferna kommer att få titta på några av FN´s barnrättsorganisation UNICEF´s projekt där flera av dessa mål finns med. Under passet kommer även begreppet Klimaträttvisa att belysas och därigenom mål 13 - Bekämpa klimatförändringarna.
Gör så här
Påminn spillosoferna om de Globala målen
Sätt upp mål 1 på skärmväggen. Berätta för spillosoferna att Ingen fattigdom är det första Globala målet och man brukar säga att det är det enda målet vars nummer visar hur viktigt det är i förhållande till de andra. Med andra ord är det helt grundläggande att vi tar oss an fattigdomsutmaningen om vi ska ha en chans att kunna få en mer hållbar värld FÖR ALLA.
De Globala målen är ju den plan som ska hjälpa oss att bygga en mer hållbar värld. Som vi vet finns den till för att hjälpa oss att försöka uppnå några otroligt viktiga saker till år 2030:
Kommer ni ihåg: en viktig del av planen är att den gäller för alla, den gör inte skillnad på människor utan alla 8 miljarder människor på jorden räknas lika mycket. Planen har 17 mål som visar vilka områden vi måste jobba på att förändra och de 169 delmålen visar mer på HUR det ska gå till.
När det gäller mål 1 - Ingen fattigdom kan man tydligt se hur målen hänger ihop och samverkar och påverkar varandra. För så är det, vi måste jobba på ALLA målen för att världen ska bli mer hållbar för alla.
Övning:
Nu ska spillsoferna bli “Globala målen detektiver” för en stund
Dela in spillosoferna i mindre grupper.
Varje grupp får varsitt ark med Globala mål, som de klipper isär, så att de har alla 17 mål framför sig på bordet.
Spillosoferna ska därefter titta på följande UNICEF projekt, antingen tillsammans via dator, ipad eller storbildskärm. Alternativet finns också att skriva ut projekten via länkarna. UNICEF är FN:s barnfond och de jobbar stenhårt för att inget enda barn i världen ska behöva vara fattig.
Uppdraget är att i grupperna hitta vilka olika Globala mål man bidrar till att uppnå i de olika projekten. Extra klurigt är om spillosoferna kan klura ut hur målen “hjälper varandra”.
Om spillosoferna behöver påminnas om vad de olika målen innebär kan de ju alltid kolla på www.globalamalen.se eller inne på spillosofernas sida om de Globala målen.
Gå sedan igenom tillsammans och sätt gärna upp några exempel på skärmväggen.
Vill ni kika på ännu fler exempel kan ni titta in på UNICEFS sida
Till dig som pedagog
Detta kan vara lite klurigt. Du som pedagog kan behöva vara chefsdetektiv och hjälpa till att tydliggöra för spillosoferna hur målen samverkar.
Klimaträttvisa vaddå?
Berätta för spillosoferna:
Mål 13 - Bekämpa klimatförändringarna, hänger tätt samman med att bekämpa fattigdom.
Klimatförändringar och fattigdom hör nämligen ihop. Men också rikedom och koldioxidutsläpp.
Det är de rikaste länderna i världen som släpper ut betydligt högst nivåer av fossila bränslen och som har bidragit mest till att vi har klimatförändringar på planeten.
Men det är fattigare länderna och framförallt de fattigaste människorna som drabbas mest av klimatförändringarnas konsekvenser.
I de rika länderna konsumerar vi, alltså köper och använder vi mycket mera saker. Det är allt från bilar, ny teknik, energi, konsumtionsvaror plus att vi reser mer. De allra rikaste länderna i världen, däribland Sverige, bidrar alltså mycket mer till att det sker klimatförändringar, både förr och nu.
Att göra allt för att bekämpa fattigdomen och få till en rättvis fördelning av resurser betyder alltså att mål 13 är superviktigt för oss att jobba stenhårt på. Särskilt för oss som bor i ett rikt land som Sverige.
Till dig som pedagog
Om ni ännu inte har gjort kortkursen i Klimatet, så ger den en god förståelse för klimat, klimatförändringar och hoppfulla exempel på hur vi kan ställa om.
Avrunda med
att berätta om nästa pass då ni kommer att få möta 14-årige William Kamkwamba som med inspiration från en vetenskapsbok byggde en vindturbin som räddade hans malawiska hemby från svält!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Skriv ut mål 1, Ingen fattigdom
Skriv ut alla de Globala målen på ett A4, ett ark till varje grupp
Hela arbetspasset syftar till att få syn på fler hoppfulla exempel, små lokala lösningar som gör makalös skillnad! Saker som för oss är självklarheter, som ett vindkraftverk (=el), en vattenpump och en toalett.
Detta blir ytterligare exempel på hur flera olika faktorer samverkar till att minska fattigdomen. Här gäller:
Förmodligen kan spillosoferna också börja koppla ihop hur dessa faktorer med andra ord kan ta människor från en inkomstnivå till en annan och på så vis få ett värdigare liv.
Huvudfokus ligger här på en uppfinnare vid namn William Kamkvamba från Malawi, känd som The boy who harnessed the wind, Pojken som utnyttjade vinden. Det finns en bok och en mycket fin spelfilm från 2019 baserad på boken (filmen finns bland annat på Netflix).
Det hela tog sin början när Malawi stod inför en svältkatastrof, skördarna hade slagit fel, regnen uteblivit och den lilla inkomst Williams familj hade haft från grödorna, som hade möjliggjort Williams skolgång försvann. Det fanns dock ett litet bibliotek där boken fanns som skulle förändra allt. En bok om hur elektricitet blev möjlig, med hjälp av vindkraft. Med stöd av bilderna i boken och material från skrothögarna runt byn, byggde den 14-årige William ett eget vindkraftverk, allt med målet att kunna pumpa upp vatten till familjens grödor.
Idag är William en vuxen man som driver ett center för innovation, föreläser och skriver, men barnen kommer att få möta William när det hela började.
I arbetspasset finns även fler enkla exempel och övningar utifrån självklarheter som gör hela skillnaden. Offentliga toaletter och vattenpumpar. Det finns också möjlighet till flera kreativa moment med hjälp av spillolabbet.
Tips! OM ni har tid och möjlighet att få tag på hela filmen The boy who harnessed the wind, så rekommenderar vi varmt att ni ser den.
Gör så här
Självklarhetssallad
Om ni vill kan ni börja detta arbetspass med en omgång Självklarhetssallad. Som en uppvärmning inför självklarheterna som det kommer att kretsa kring under detta arbetspass kan ni, om ni vill, byta ut de olika kategorierna i leken till: el, vatten, toalett eller om ni vill skruva till det: wifi, vattenglas och spolknapp.
För påminnelse om instruktion, se arbetspass 1.
En dag är strömmen helt utslagen
Berätta för spillosoferna på det sätt du vill:
Du vaknar och det finns ingen el i huset där du bor, inget rostat bröd, inget wifi, ingen varm dusch, kylan kryper in i huset… strömmen är borta i flera dagar. Du tänker:
Men jag har ju läst fysik, jag går till bibblan och läser en bok om vindkraftverk och försöker bygga ett. Jag har ju en massa skrot i källaren och på gården och verktyg har vi ju i garaget… det borde kunna gå!
Nä, förmodligen tänker du inte så…
Fast det kanske du borde!
Ibland är vi människor så helt makalöst uppfinningsrika nämligen att vi överraskar både oss själva och alla runt omkring oss. Nu ska ni få möta en kille som faktiskt gjorde just så när strömmen försvann, eller faktiskt så fanns det inte ens någon ström, det var han som såg till att den ens kom till hans by!
Ett vindkraftverk blir till
Nu ska ni få möta uppfinnaren William Kamkvamba. Hela den här berättelsen tog sin början när Malawi, ett land i sydöstra Afrika, stod inför en svältkatastrof. Skördarna hade slagit fel, regnen uteblivit och den lilla inkomst Williams familj hade haft från grödorna, som hade möjliggjort Williams skolgång försvann. Familjen hade extremt lite mat att sätta på bordet och situationen var desperat. Det fanns dock ett litet bibliotek där boken fanns som skulle förändra allt. En bok om hur elektricitet blev möjlig med hjälp av vindkraft. Med stöd av bilderna i boken och material från skrothögarna runt byn, byggde den 14-årige William ett eget vindkraftverk, allt med målet att kunna pumpa upp vatten till familjens grödor.
Se tillsammans denna korta film och intervju med William, 3:10 min:
Vilka fler bra grejer kan hända i byn på grund av elektriciteten som vindkraftverken genererar?
Vilka bra saker för att minska fattigdom är möjliga med hjälp av lite elektricitet?
Vilken roll spelade skolan?
Blir ni sugna på att vara kreativa själva?
Bygg ett mindre vindkraftverk, en enkel prototyp med hjälp av spillo-labbet.
Modellen blir en påminnelse i högkvarteret om all kreativitet som finns hos människan och vår förmåga att vara med och förändra vår situation.
Fler enkla innovationer som gör hela skillnaden för människor!
Det är så mycket vi tar för givet. Alla dessa självklarheter som kan förändra livet för inte minst barn runt om i världen. Självklarheter som kan bidra till att de kan resa sig ur fattigdom, få utbildning och kliva upp en inkomstnivå eller två.
Nedan följer två exempel. Ni kan dela upp spillosoferna i grupper och göra en var, eller göra någon av dem tillsammans.
Exempel 1: En vattenpump - skillnaden mellan utbildning eller ej
En sådan enkel sak som en gemensam vattenpump kan vara helt avgörande för tusentals flickor om de får utbildning eller ej.
Utgå från följande korta film från organisationen Wateraid, Rent vatten räddar liv, 1:31 min:
Föreställ er att där ni bor finns inget vatten. Eller hur, det är nästan helt omöjligt att tänka sig, men tänk bort alla vattenkranar i ditt hus, vattenkranarna på skolan och så vidare. Ni är också alla flickor. Den enda vattenkranen som finns ligger 1,5 timme från era hem. Ni måste gå dit varje dag för att hämta vatten.
Vart hamnar du då? Om du tänker dig 1,5 timmes promenad från ditt hem. Hur långt är det? Hur långt går man på 1 timme? Och hur ofta måste man vila om man bär vatten på huvudet? Vilka saker skulle du inte kunna göra om du var tvungen att lägga all den tiden varje dag på att hämta vatten?
Vilken tid skulle du behöva gå upp på morgonen?
Vilka skulle du vilja gå tillsammans med?
Se också det korta klippet Water doesn´t come from a tap, med Aisha 13 år, 1:30 min:
Bygg en liten vattenpump, en enkel prototyp med hjälp av spillo-labbet.
Fundera tillsammans när ni bygger:
Vilka positiva saker kommer ut av att få tillgång till en så enkel och självklar sak som vatten närmare sitt hem? Vilken skillnad skulle det göra för Aisha?
Modellen blir en påminnelse om hur självklart det borde vara att alla har tillgång till vatten.
Exempel 2: En offentlig toalett - avgörande för ett helt samhälles utveckling
Utgå från följande korta film från organisationen Wateraid, Offentliga toaletter kan rädda liv, 4:30 min:
Föreställ er att där ni bor finns ingen toalett. Eller hur, det är nästan helt omöjligt att tänka sig, men tänk bort alla toaletter i ditt hus, toaletten på skolan och så vidare. Den enda toaletten som finns är en offentlig toalett där dörrarna inte går att låsa och där kvinnor och män delar på samma toaletter. Ni måste gå dit flera gånger varje dag och samtidigt betala för det.
Vad tänker du spontant?
Hur skulle du göra för att känna dig trygg?
Vilka skulle du vilja gå tillsammans med?
Vilken skillnad skulle en ren och fräsch toalett närmare dig göra för skillnad i din vardag?
Blir ni sugna på att vara kreativa?
Bygg en liten toalett, en enkel prototyp med hjälp av spillo-labbet.
Fundera tillsammans när ni bygger:
Vilka fler positiva saker kommer ut av att få tillgång till en så enkel och självklar sak som en fräsch toalett närmare sitt hem?
Modellen blir en påminnelse om hur självklart det borde vara att alla har tillgång till en toalett.
Avrunda och sikta fram mot nästa arbetspass när ni ska få gå in i Omtanken
Börja knyta ihop vad ni har lärt er och få vara med och bidra till att fler självklarheter kan bli självklara för fler.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Se över spillo-labbet för att kunna bygga enkla modeller av vindkraftverk, vattenpumpar och toaletter
Spillosoferna får möjlighet att möjliggöra fler självklarheter för fler!
Arbetspass 8 60 min
Introduktion
Mat i magen, kläder på kroppen, vatten i koppen och utbildning för knoppen - det borde väl vara självklart för alla!
Under detta arbetspass kommer spillosoferna att få sammanfatta och knyta ihop vad ni tillsammans tagit reda på om självklarheter som inte är självklarheter för alla, varför det inte är det och hur det skulle kunna det bli det.
Detta sista arbetspass innehåller två delar:
En sammanfattande del, som tittar tillbaka på processen under utmaningen, fångar upp viktiga tankar, nya lärdomar och kanske ännu fler frågor.
En framåtsiktande del som öppnar upp möjligheten för spillosoferna att verkligen vara med och göra skillnad genom att sprida kunskap och samla in pengar. Att få vara med och visa konkret OMTANKE genom att hitta på ett litet eller stort samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt.
Spillosoferna får använda sina kreativa superkrafter, sin fantasi, sin nyfikenhet, sin påhittighet och vilja att samarbeta. Även om ämnet är tungt är humor och glädje viktiga ingredienser för att skapa lust, hopp och engagemang. Du som lärare får givetvis känna i vilken omfattning ett samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt är möjligt och om ni kan “spara det” och hoppa på något större som pågår under året, t ex Radiohjälpens Musikhjälpen under december eller Världens barn galan tidigare under hösten. Många fler förslag finner du nedan. Och tänk att ett litet öppet hus, eller en challenge hemma kan vara ett lika värdefullt engagemang för spillosoferna som att vara med i något större. Det sköna är att få vara med och göra.
Gör så här
Titta på utmaningen igen och peppa er med Självklarhetslåten
Se filmen från spilliristorna och lyssna på Självklarhetslåten
Ta fram kuvertet från pass 1 med spillosofernas första tankar om fattigdom
Låt spillosoferna läsa igenom sina egna svar och sedan fundera tillsammans på hur de nu skulle svara på frågorna.
Vad är fattigdom?
Varför blir någon fattig?
Hur tror du att det ser ut i världen idag? Var bor de som är fattiga? Och ungefär hur stor andel av världens befolkning är fattiga?
Hur tar man sig ur fattigdom?
Finns det fattiga i Sverige?
Sammanfatta vad ni lärt er under utmaningen
Titta tillbaka på skärmväggen och se er om i högkvarteret.
Vad tycker ni är det viktigaste ni har lärt er?
Finns det berättelser som sticker ut? Aha-upplevelser under vägen?
Vad blev ni mest imponerade av, ledsna för, överraskade av och vill ni allra helst ändra på?
Om du som lärare behöver stöd kan du ta hjälp av följande korta sammanfattning och lägga till och dra bort utifrån hur just er process har sett ut. Du är ju den som verkligen vet vad som berört er allra mest, vilken lek som blivit just er favorit och vilka slutsatser som ni redan har gjort.
Vi fick en ny utmaning!
Vi fick fundera kring vad vi tänker om självklarheter och om fattigdom.
Vi har lekt Självklarhetssallad.
Vi lärde oss om olika inkomstnivåer och fick använda oss av Dollar street.
Vi kikade på olika orsaker till fattigdom och fick möta några barn som lever i fattigdom
Vi tog reda på hur många barn som fötts i vår släkt och om antalet barn minskat i takt med att vi fått det bättre?
Vi tittade på Sveriges resa från fattigdom till välfärdsland, men fick också syn på att det finns fattigdom i Sverige även idag och hur det kan kännas om man är barn.
Vi djupdök i de Globala målen och fick vara Globala målen detektiver.
Vi fick ta del av några enkla självklarheter med stor kraft att förändra: ett vindkraftverk, vattenpumpar och offentliga toaletter.
Och nu är vi här - fulla av ny kunskap, tankar och nya frågor…
Spillsoferna har definitivt breddat sin bild av världen, ökat sin empati och fått nya perspektiv på vad fattigdom kan vara. Förhoppningsvis vill de också vara med och bidra till en förändring.
Vad kan spillosofer göra för att det självklara ska bli självklart för alla?
Nu vill man ju göra något! Vad skulle just er klass kunna hitta på för att sprida er kunskap och hitta på något som samtidigt samlar in pengar till något bra arbete som ni vill lyfta och stötta?
Här kan ni verkligen kanalisera känslan av att “göra något”:
Ni kan vara med och sprida kunskap om de Globala målen och hur de kan samverka för att utrota den extrema fattigdomen!
Ni kan vara med och bidra till att vi kommer närmare att nå målen genom att samla in pengar eller hitta på något lokalt som gör direkt skillnad!
Men hur då?
Man kan hitta på tusen saker, till exempel:
Skänka pengar till bra organisationer
Få andra att skänka pengar till bra organisationer
Skramla in pengar tillsammans med andra
Minska sin egen klimatpåverkan
Få andra att minska sin klimatpåverkan
Hur kan man göra för att både sprida kunskap och samla in pengar tillsammans?
Jo, man kan till exempel fixa en:
Marknad
Loppis
Teater
Disco
Spelkväll
Challenge
Demonstration (behöver tillstånd)
Bössor på stan, alltså insamlingsbössor ;)
Utställning om ämnet
Öppet hus i klassrummet/högkvarteret med entré
Bara fantasin sätter gränser! (Fler idéer finns även under punkt 8).
Om ni vill dra igång ett samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt
Då kan ni utgå från följande steg:
Vad vill ni berätta om?
Vad vill ni ordna för aktivitet?
Vilken organisation vill ni stötta?
Ett roligt spillosofiskt sätt att spåna idéer tillsammans kan vara en total brainstorming. Under till exempel fem minuter får alla skriva så många idéer de bara kan komma på, på tavlan eller på mindre lappar eller ropa ut sina vilda och ovilda idéer och läraren eller en snabb spillosof skriver upp allt. Sedan kan ni gå vidare och börja sortera i alla idéer och låta spillosoferna sätta en färgplupp på den aktivitet som de är mest sugna på.
Eller så kan ni dela upp klassen i mindre grupper och spåna förslag i mindre grupper, ta det sedan i helklass i en sann spillosofisk, demokratisk process.
Behöver ni mer inspiration finns några fler idéer här längre ner under punkt 7 och förslag på bra organisationer hittar ni under punkt 8.
Tips på olika hjälporganisationer som ni kan samla in pengar till
Ni kan ju också skänka pengar till organisationer som jobbar hårt för att sprida kunskap om miljö- och klimatfrågor och hur vi kan minska vårt klimatavtryck, till exempel:
Behöver ni inspiration? Tips på högt och lågt som ni kan hitta på för att samla in pengar
Utmana skäggiga människor att raka av sig skägget och göra en insamling på nätet samtidigt:
“När jag har fått in 1000 kr till UNICEF kommer jag att raka av mig skägget”
Ordna ett hattdisco med hattmaskerad - alla måste ha hatt på discot och betala en liten entréavgift.
Sälj ascoola sminkningar!
Baka galet mycket kakor och sälj!
Utmana dina vuxna, de tjatar säkert på dig om hur mycket du använder telefonen. För varje gång du läser en bok i minst 15 min istället för att spela får de betala 15 kr till den organisation ni håller på att samla in pengar till…
Utmana ett lokalt företag att för varje krona ni lyckas samla in, så femdubblar de pengarna. Om ni samlar in 100 kr så skänker företaget 500 kr…
Lycka till med att göra självklarheterna lite mer självklara för alla!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film och lyssna på musik
Plocka fram ert eller era kuvert från arbetspass 1
Förbered för hur och om ni ska dra igång ett gemensamt samla-in-pengar-sprida-kunskap-projekt
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
GE: Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
HKK: Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
HI: Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
SH: Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
SV: Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
