Skogen, havet, jorden. Alla dessa förutsättningar för liv. Själva livet som vi lever av.
Inledning
Skogen, havet, jorden, luften och små, små pollinatörer. Några av alla dessa förutsättningar för liv som vi så lätt tar för givna. Egentligen är det ju själva livet som vi lever av. Aldrig trodde vi väl att vi skulle stå vid ett vägskäl som nu. Att det i mänsklighetens händer skulle ligga beslut och handlingar som påverkar själva livsförutsättningarna på vår planet för årtusenden framöver.
Förlusten av biologisk mångfald tillsammans med klimatkrisen utmanar oss verkligen till handling. Nu. Oron över vad som ska ske är befogad. Men så också fascinationen över de fenomenala kretslopp och ekosystem som vi har att tillgå, som kanske till och med sitter på lösningar för våra utmaningar. Naturen har ju haft miljontals år på sig att komma på energieffektiva, resurssnåla och hållbara sätt att lösa saker på.
Som klimatforskaren Johan Rockström skriver:
"... omställningsarbetet har mycket att vinna på att inte bara se djur och natur som offer vilka vi måste rädda från oss själva. Istället kan vi vända på perspektiven och fördjupa oss i hur naturen faktiskt kan hjälpa oss att lösa många av de problem som mänskligheten står inför." (Hämtat ur förordet till boken Den uppfinningsrika planeten av Fredrik Moberg).
Det har helt enkelt blivit dags för oss att byta perspektiv, att byta glasögon. Vi behöver få syn på att runt omkring oss, på denna fantastiska planet som är vårt hem, finns allt vi behöver bevara och naturen är en central del av lösningen.
Frågor om klimat och förlust av biologisk mångfald och havens måeende är områden som barnen stöter på i olika sammanhang. Det kan vara bilder och filmer på sociala medier, nyheter som fladdrar förbi och rädslan och maktlösheten kan ligga nära till hands. Precis som det kan kännas för oss vuxna. Vi behöver då få prata om våra känslor, få fakta och få syn på vad andra gör och vad vi faktiskt kan göra själva. Vi behöver också återerövra respekten och vördnaden för livet.
I denna utmaning kommer spillosoferna därför att få fakta om nuläget, få uttrycka sina känslor, få förundras och fascineras, få syn på vilka orsaker som kan ligga bakom att vi har hamnat här, få prova byta perspektiv när de tittar och tänker på naturen och såklart få utrymme för att själva agera.
Utmaningen löper över nio arbetspass:
Ny utmaning - Varför behöver vi lära oss mer av naturen?
Vad säger de Globala målen?
Förundras och fascineras -Pollinatörer - naturens flygande superhjältar
Förundras och fascineras - Havens jättar
Spillosofera - Rum för känslor
Varför har det blivit såhär? - Ett historiskt perspektiv på människans relation till naturen
Biomimikry - Naturens egna lösningar på vår tids utmaningar
Cirkulärt - Om naturen får välja
Omtanken - Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv
Målet är att spillosoferna, efter utmaningen, ska ha fått upp ögonen för att vi alla måste börja tänka mer cirkulärt och resurseffektivt och att de har förstått hur beroende vi är av alla de smarta kretslopp och ekosystem vi har omkring oss. Förhoppningen är att de också fått hopp och nyvunnen fascination för vår fantastiska planet och att de har kommit på några sätt hur de själva kan bidra och att de bär en nyfikenhet på naturen och vilka smarta lösningar som redan finns där.
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Förbered Livetutmaningen genom att läsa in dig via fakta-fliken.
14 Hav och marina resurser
Livet och mål 14
Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.
Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.
Världens hav – deras temperatur, kemi, strömmar och liv – driver globala system som gör jorden beboelig för mänskligheten. Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringarna.
Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som drabbar våra hav idag. Visste du till exempel att åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år? Fortsätter det i denna takt kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050. Vi måste skydda våra hav och säkerställa hållbar användning av havsbaserade resurser och ekosystem. Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss.
15 Ekosystem och biologisk mångfald
Livet och mål 15
Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.
Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Att tillgodose mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den biologiska mångfalden och säkerställa hållbart nyttjande av ekosystemtjänster är en avgörande utmaning för vår överlevnad.
Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters överlevnad. Visste du exempelvis att populationerna av vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 44 år? Vi är alla en del av jordens ekosystem och spelar alla en viktig roll för att bevara livsmiljöer som säkerställer överlevnad av växt- och djurarter på land.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som lärare behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor inom detta fält, såsom Globala målen, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket, IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, The Nordic Biomimicry institute med flera.
Visste du att…
Vi under de senaste 10000 åren befunnit oss i den geologiska tidsåldern Holocen - en period där växtlighet, djur och människor har haft optimala förutsättningar för att utvecklas och blomstra. Genomsnittstemperaturen på jorden har under hela den här perioden hållit sig stabil inom ett temperaturspann på minus en grad till plus en grad, unikt i vår planets historia. Detta stabila klimat medförde att havsnivåerna stabiliserades och vi fick pålitliga årstider, viktiga grundförutsättningar för civilisationer att kunna utvecklas. Vi människor gick dessvärre för långt och vi har nu gått ur Holocen och in i Antropocen. Det begrepp som presenterats för att beskriva en ny geologisk epok, som utmärks av att det är människans verksamhet som påverkar och förändrar jordens klimat och ekosystem allra mest.
De enorma mängder koldioxid vi har frigjort pushar oss nu mot den gräns där vi kliver över det trygga, stabila temperaturspannet på två graders variation, med stor instabilitet som följd. Vår påverkan risker att trigga igång ett antal så kallade “tipping points”, oåterkallerliga förlopp som när de väl satts i rullning inte går att bromsa och återställa och som i sin tur påverkar varandra. Viktiga ekosystem som bidrar till att stabilisera vårt klimat har redan rubbats.
Parallellt med klimatförändringarna lever vi mitt i den det sjätte stora massutdöendet. För 60 miljoner år sedan slog en asteroid ut dinosaurierna. Det var det femte massutdöendet i jordens historia. Nu upplever vi det sjätte och den här gången är vi människor asteroiden. Vi förstör många arters livsmiljöer. Vi förföljer dem och släpper ut främmande arter. Vi förändrar klimatet. Upp till en miljon av åtta miljoner arter hotas alltså av utdöende. 500 000 växt- och djurarter förutom insekter och 500 000 insekter riskerar att dö ut. Det unika är både med vilken hastighet dessa arter är hotade och att det händer samtidigt i Amazonas, Afrika, Arktis, ja faktiskt i ekosystem över hela jordklotet.
Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är därmed de två största hoten mot mänskligheten. Ingen av kriserna kan lösas utan den andra, men naturen erbjuder lösningar till båda, enligt den första gemensamma rapporten från organisationerna IPCC och IPBES. (FN:s Klimatpanel och dess motsvarighet för biologisk mångfald)
Varför ska vi bry oss om biologisk mångfald och inte bara om klimatförändringarna? Behöver vi verkligen biologisk mångfald?
Så här svarar Camille Parmesan, professor vid institutionen för biologiska och marina vetenskaper vid universitetet i Plymouth i England, på den frågan:
- Svaret är ja. Om man planterar skog med samma sorts träd så kan alltihop slås ut av en torka. Det kan komma skadeinsekter som förstör vartenda träd. Det här är viktigt för oss alla, även för den som bara bryr sig om människor. Vi kan inte fortsätta att upprätthålla vårt sätt att leva om vi förstör den biologiska mångfalden. Vi kan inte ha ett landskap där vi bara odlar grödor och har skogsplanteringar. Mångfaldiga och hälsosamma ekosystem fungerar bättre, och de är också bättre på att ta upp koldioxid. Så de är bättre på att hejda uppvärmningen och är dessutom mer motståndskraftiga mot klimatförändringarna, fortsätter hon.
Se David Attenbouroughs två korta dokumentär som hoppfullt visar på naturens återhämtningsförmåga om vi skapar förutsättningar för det och samarbetar med naturen:
Our Planet: Hur vi kan rädda våra kustnära hav, 6,16 min
Vi behöver kollektivt börja se på oss själva som en del av naturen, inte som varelser friställda naturen. Naturen bistår oss idag med ett flertal ekosystemtjänster som vi är helt beroende av:
Försörjande ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller råvaror för produktion av exempelvis mat, dricksvatten, fiberråvara och bioenergi.
Reglerande ekosystemtjänster: till exempel luft- och vattenrening, vattenreglering, kolbindning och pollinering.
Kulturella ekosystemtjänster: att ekosystemen tillhandahåller naturmiljöer lämpliga för till exempel friluftsliv, rekreation och pedagogik.
Stödjande ekosystemtjänster: är förutsättningen för att övriga tjänster ska fungera, exempelvis fotosyntes, jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp.
Dessutom har naturen på olika vis redan utarbetat lösningar för många av vår tids stora utmaningar; som att nyttja lättillgänglig energi, vara energisnåla, bygga hållfasta material av befintliga lättåtkomliga “byggstenar”, samverka med andra växter och varelser i sinnrika ekosystem och att ta tillvara på allt. Vi har därmed allt att tjäna på att lära oss mer av naturen utan att orsaka den mer skada.
Biomimikry heter hela det kunskapsfält som tar inspiration från naturen för att hitta hållbara lösningar på våra utmaningar. En central del är att söka efter lösningar som både löser ett problem och samtidigt skapar en ny väg framåt som ger, regenererar, berikar och stöder levande system. Biomimikry söker därmed inte bara inspiration från naturen utan ser också på naturen som en mentor för hållbara och motståndskraftiga lösningar och idéer. Samarbete mellan olika forskare och andra yrkeskategorier som arkitekter, ingenjörer och designers är en förutsättning.
IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC. Målet är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning för att främja bevarande och hållbart brukande av natur, växter och djur.
Biomimikry - Biomimik
Fredrik Mobergs bok Den uppfinningsrika planeten - naturens lösningar på vår tids utmaningar
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför Livetutmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Låta ljud av vatten och/eller annat ljud från naturen spela från en högtalare
Fiskdamm där varje spillosof får en ledtråd om vad denna utmaning kommer handla om ( t ex något som är plockat från naturen)
Plocka in blommor, kvistar, kottar, etc
Placera ett par gympaskor med kardborreband vid skärmväggen
I det inledande arbetspasset introduceras leken Natursallad, en uppdaterad variant av den gamla godingen Fruktsallad. I utmaningen Presenter och Självklarheter finns två andra varianter av samma lek som ni kanske redan har hunnit bekanta er med. Instruktioner finner du nedan. Denna enkla lek går att utveckla utifrån vilket tema som helst och är en bra energigivare.
Kom ihåg att det alltid är viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska klura kring den här utmaningen tillsammans med barnen. Tanken är inte att ni ska stå med alla svar efter det första arbetspasset, utan snarare med en hög nya frågor.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten för att komma i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna:
Fundera tillsammans på vad denna utmaning innebär och fånga upp spillosofernas tankar på en tankekarta. Lyssna på Livetlåten!
Ladda upp spillosoferna med energi genom att leka “Natursallad”
En omgjord version av den gamla hederliga leken Fruktsallad, det är bara frukterna som är utbytta mot viktiga delar av naturen.
Instruktioner:
Ställ alla stolar i en ring, en mindre än antalet som ska delta.
Alla spillosofer “blir” en viktig del av naturen: hav, jord, skog.
En spillosof är ledare och står i mitten.
Leken börjar och ledaren ropar till exempel: Alla hav byter plats!
Då ska alla spillosofer resa sig och byta plats samtidigt som ledaren försöker sätta sig på en en stol. Om ledaren ropar: NATUREN! ska alla resa sig och byta plats.
Om ledaren lyckas sätta sig på en stol får den som blev utan vara nästa ledare.
Om ni vill leka Natursallad ute kan ni byta ut stolarna mot t ex rockringar eller hopprep som ni lagt i cirklar. Deltagarna ska stå i “sin” cirkel och byta cirklar när deras självklarhet ropas upp.
Avrunda med att peppa spillosoferna - nu är ni igång!
Berätta om nästa pass då ni kommer att titta närmare på mål 14 och 15 som båda är superviktiga för att bevara våra möjligheter till ett gott liv.
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för Livetutmaningen på det sätt du valt
Ställ i ordning skärmväggen, se över spillo-labbet och spillosof-portalen
Förbered för att kunna se på utmaningsfilmen och lyssna på musik
Det här arbetspasset tar sitt avstamp i Agendans mål 14 - Hav och marina resurser och mål 15 - Ekosystem och biologisk mångfald. Två mål som behandlar två av vår tids stora utmaningar i paritet med klimatfrågan. Biologisk mångfald och åtminstone ett hyfsat fungerande hav är våra garanter för att vi ska klara klimatkrisen.
Du som lärare känner din egen undervisning bäst och vet hur mycket ni tidigare har pratat om begrepp som ekosystem och biologisk mångfald. Knyt ihop den kunskapen med detta arbetspass eller se det som en möjlighet att koppla ihop det med områden du planerat att undervisa om längre fram.
I detta arbetspass finns möjlighet att leka Naturskyddsföreningens lek (L)ekosystem för att verkligen känna på hur ett ekosystem fungerar. Leken genomförs utomhus eller i till exempel gymnastiksalen. För förberedelser, se: www.naturskyddsforeningen.se/skola/lekosystem
Tänk på!
Detta område kan väcka rädsla och oro och tangera mycket av det som barn (och vuxna!) kan skrämmas av som till exempel mer plast i haven än fiskar, isbjörnar som förlorar livsutrymme när isarna smälter och så vidare. Men det är ju också då det är så skönt att de Globala målen finns och har pekat ut en riktning. Men var lyhörd för vad som rör sig i barnen och arbetspass fem har ett särskilt fokus på att få samtala om oron.
Gör så här
Vad säger de Globala målen?
Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden. Visa mål 14 och 15 och sätt upp dem på skärmväggen.
Dessa är båda mål som fångar in våra förutsättningar för liv. För alla. Både människor, planet och växtlighet. Vi behöver friska hav och fungerande ekosystem med stor biologisk mångfald. Varje dag är vi beroende av dem fastän vi inte så ofta tänker på det!
Kommer ni ihåg tipsen från filmen? Sammanfatta dem tillsammans, låt någon vara sekreterare och fäst dem därefter på skärmväggen. Kommer ni på fler smarta saker direkt? Fyll på med egna tips!
(L)ekosystem
Genom att använda kroppen och leken ska spillosoferna få känna på hur ett ekosystem kan se ut genom att själva vara delar av ekosystemet. Med hjälp av sig själva kommer de att få upptäcka utvecklingen i en nygrävd damm, hur livet tar sig dit och hur ekosystemet utvecklas över tid.
Kommer ni ihåg tipsen från filmen? Sammanfatta dem tillsammans, sätt upp tipsen på skärmväggen. Kommer ni på fler smarta saker direkt? Fyll på med egna tips!
Avrunda med att
berätta att ni under de kommande arbetspassen kommer att fundera mycket kring våra fantastiska system på planeten och hur vi både kan få fascineras, lära oss och vara med och bidra för att bevara och återställa biologisk mångfald och hjälpa våra vattendrag och hav.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Förbered för att kunna leka Naturskyddsföreningens lek (L)ekosystem
I det här arbetspasset kommer ni att få förundras över hur vi är beroende av naturen genom att titta närmare på våra pollinatörer. Vi är ju natur och kan inte överleva utan den. Vi ingår i den.
Gör så här
Titta på konstfotot “Grass Cocoon”
Berätta för spillosoferna om konstnären.
Detta konstverk heter “Grass Cocoon” och är skapat av en amerikansk konstnär som heter Jeanne K Simmons. Hon har en passion för att utföra sitt konstnärliga arbete i naturen.
Hennes mål är att uttrycka, så vackert och så övertygande som möjligt, innehållet i hennes inre värld och fantasi, liksom förhållandet mellan människa och natur. Med sitt arbete försöker hon beskriva samhörigheten mellan oss människor och vår miljö som hon tycker verkar ha försvunnit. Jeanne hoppas kunna vårda detta dynamiska förhållande, som är vår rätt och vår skyldighet, och kanske till och med återuppväcka en längtan efter det hos andra, samt tillfredsställa hennes eget behov av att bädda in sig i naturen.
Vad får spillosoferna för tankar av att titta på bilden och höra om konstnärens arbete?
Besök gärna hennes hemsida för fler inspirerande bilder:
Bin, humlor och fjärilar är riktiga superhjältar. De äter den nektar som finns i växter. När de samlar in nektaren så tar de med sig pollen och sprider det vidare till andra växter. Genom att de pollinerar växter blir det frukt och bär åt människan och mängder av fåglar och andra djur. De är otroligt viktiga i ekosystemet. Skulle bin dö ut så skulle mer än 80 procent av jordens växter försvinna. (UR)
Fascinerande tankar
Tänk om inte bina och alla andra pollinatörer fanns. Då skulle vi människor behöva gå runt med små penslar och göra deras jobb. Vi skulle behöva utbilda oss till pollinatörer och ha det som arbete. Det skulle behövas väldigt många. Men vem skulle anställa oss och betala vår lön? Snacka om invecklat system! Det är ju en himla tur att det redan finns smarta system som ger oss allt det vi behöver utan att vi ens behöver tänka på det och inte heller betala för det. Ekosystemtjänster, som hon pratade om i filmen är ju verkligen fenomenalt bra - naturens tjänster som vi får ta del av helt gratis!
Här finns en till kort film från Naturskyddsföreningen om våra pollinatörer:
Titta på bilderna ovan och reflektera tillsammans utifrån frågor såsom:
Vilka fler pollinatörer finns det?
Vilka fler ekosystemtjänster kan ni komma på? Vad mer får vi helt gratis från naturen?
Kan ni se någon ekosystemtjänst utanför skolan, på skolgården?
Vilka ekosystemtjänster har ni tagit del av just idag?
Naturen bidrar till vår överlevnad. Vad bidrar vi människor med?
Pollinatörerna bidrar till den viktiga mångfalden. Vi leker med tanken och jämför ett ekosystem, säg en skog, med samhället vi människor lever i, säg en stad med 100 000 invånare (Gävle kanske). I ekosystemet jobbar alla delar tillsammans. Växter, djur, småkryp, vatten, maskar – alla delar är viktiga. Om det skulle försvinna 5 procent = 5000 personer av människorna i samhället (Gävle) kanske vi inte skulle märka så mycket. Men om alla 5 procent var lärare, sophämtare eller poliser, osv, då skulle det verkligen märkas och ställa till stora problem. En viktig funktion skulle fattas.
Mångfald!
Praktisk övning
Anpassa efter just din grupp, dela in spillosoferna i mindre grupper eller låt spillosoferna arbeta enskilt. Kanske vill fritids vara med?
Skapa pollinatörer med återbruksmaterial från spillo-labbet, välj en som du är nyfiken på. Skriv en tillhörande kort faktatext, framför en muntlig presentation och gör en pollinatörsutställning i högkvarteret eller någonstans på skolan.
Odla! Be spillosoferna ta med en lämplig tom förpackning hemifrån, t ex mjölktetra, och plantera solrosor. Måla och dekorera krukan, gärna med material från spillo-labbet.
Titta på blommor i förstoringsglas eller lupp. Gå ut och plocka blommor om årstiden tillåter. Måla sedan av blomman eller en förstorad detalj med vattenfärg på akvarellpapper.
Förberedelser
Förbered för att se på film
Se över spillo-labbet
Be eleverna ta med något att använda som krukor att plantera i
Fråga om någon har solrosfrön eller annat lämpligt till skänks
Fixa jord
Ta fram förstoringsglas, luppar, akvarellpapper, penslar och vattenfärg
Förundras och fascineras
Havens jättar
Arbetspass 4 60-90 min
Introduktion
I det här arbetspasset ska ni få bekanta er med världens största djur och få förståelse för deras betydelse för klimatet och hur de kan bevara balansen i ekosystemet.
Valen är ett av de däggdjur som kan påverka klimatförändringarna och bromsa växthuseffekten. Sedan valjakten förbjöds finns det idag många fler valar i haven. Idag är de på väg att bli viktiga, både som rovdjur och som stora, ruttnande lik på havsbotten. Valarna tar upp mycket koldioxid på grund av deras storlek och när de dör blir de i sin tur mat för andra djur. Valarna bajsar mycket och deras bajs blir till näring för växtplankton. Ju fler plankton i haven desto mer koldioxid kan de ta upp. (UR)
Berätta för spillosoferna
Valarna är havens träd! En stor val binder mer koldioxid i sin kropp, under en livstid, än 1000 träd. Valar hjälper även växtplankton att frodas tack vare avföringen som fungerar som näring. Växtplankton bidrar både med syre och tar upp koldioxid. Havet och allt marint liv är avgörande för att stabilisera jordens klimat. Ungefär hälften av allt syre som produceras på planeten kommer från haven.
Ekonomer har räknat på hur mycket pengar en val är värd mot de ekosystemtjänster de bidrar med, det vill säga deras förmåga att lagra kol och öka produktionen av växtplankton.
Ekonomerna kom fram till att var och en av havets jättar är värda cirka 20 miljoner kronor och att det globala beståndet av stora valar är värt hela 10 biljoner kronor för mänskligheten.
Med andra ord, om vi skyddar valarna och deras levnadsvillkor kan de hjälpa oss att lösa den klimatkris vi människor ställt till med. Och helt gratis dessutom.
Där kan vi läsa att blåvalen är jordens största däggdjur. Den kan bli upp till 30 meter lång och och väga 200 ton. Dess hjärta är lika stort som en bil. Ett barn skulle få plats i en blåvals största blodådra. Svårt att föreställa sig! Vi går ut och mäter!
Dela in spillosoferna i två grupper.
Gå tillsammans ut på skolgården. Ta med mätinstrument (mäthjul, meterlinjal eller eget mätsinstrument som ni hittat på), kritor, snören och annat för att kunna markera.
Varje grupp väljer en plats som är lämplig för en blåvals naturliga storlek. Hoppas skolgården räcker till!
Mät upp 30 meter på platsen. Hur stor volym kan en blåval ha? Ni får försöka uppskatta valens form.
Hur många spillosofer får plats i valen?
Hur många bilar får plats?
Hur många rockringar får plats?
Etcetera
Avsluta med att placera ut hela klassen inuti en av blåvalarna på skolgården. Behöver ni hämta fler för att fylla ut den?
Ta en bild och sätt upp den på skärmväggen!
Kan ni inte få nog av valar?
Ta del av den fantastiska berättelsen om valbiologen och forskaren Nan Hausers möte med en knölval som räddar henne från en tigerhaj. I klippet medverkar hon i Ellen De Generes talkshow. Nan Hauser har studerat knölvalar omkring Cooköarna i över tjugo år. Cooköarna ligger i Stilla havet mellan Nya Zeeland och Sydamerika.
Biologist Nan Hauser’s Life Was Saved by a Humpback Whale, 8:03 min
För att få svensk text klicka först på “Undertexter” och sedan på “Inställningar” (kugghjulet) - Undertexter/textning - Översätt automatiskt - Svenska. Välj långsammare uppspelningshastighet vid behov (också på “Inställningar”).
Ta fram mätinstrument (mäthjul, meterlinjal eller eget mätsinstrument som ni hittat på), kritor (för att rita på marken) och snören
Förbered för att kunna ta foton
"Spillosofera"
Rum för känslor
Arbetspass 5 90 min
Introduktion
Under detta arbetspass kommer spillsoferna att få “spillosofera” - det vill säga, tänka tillsammans med både händer och hjärna kring frågor som saknar självklara svar. Spillo-labbet kommer att vara ett viktigt verktyg.
“Klimatförändringen hotar våra barns liv, hälsa och utveckling. Men också deras framtidstro. Det går inte att blunda för, även om vi skulle vilja. Idag känner sig hälften av alla 12-15 -åringar inte hoppfulla inför framtiden. När vi tillåter oss att sjunka in i klimatkrisens allvar väcks många olika tankar och känslor i oss. Det kan handla om sorg över det som vi riskerar att förlora, frustration över att för lite görs från politiskt håll, melankoli, skuldkänslor, maktlöshet, ilska, hopp och oro. Eller så slår vi det ifrån oss, det är helt enkelt för jobbigt att tänka på. För vissa skiftar känslorna snabbt från den ena till den andra, medan andra kan fastna i ett visst känsloläge under en längre tid.
Att vi drabbas av många olika känslomässiga reaktioner på ett sådant allomfattande hot som klimatkrisen är helt rimligt. Även om många av känslorna är jobbiga kan vi välja att se dem som våra vänner - för de har potential att bli katalysatorer till engagemang: från en djup insikt om allvaret kan nämligen en stark handlingskraft växa fram. Så låt oss utforska och acceptera de svåra känslorna. De kan faktiskt hjälpa oss att agera för klimatet.”
Citat ur Frida Berry Eklunds bok - Prata med barn om klimatet.
Fridas bok ligger som grund till hela detta pass som går ut på att göra rum för känslor. Känslor som naturligtvis kan vara väldigt olika beroende på både ålder och individer.
Vi rekommenderar att du försöker få tag på boken, den kan bli en viktig ledsagare i detta och andra samtal. Kanske kan skolbiblioteket ta hem den?
Det är viktigt att ta känslor och tankar på allvar, få prata om dem och få dem bekräftade. Då är det viktigaste inte hur man gör det utan att man hittar fram till samtal där alla, eller i alla fall många, kan vara delaktiga.
Att vara i mindre grupper och att samtidigt få använda sina händer och visualisera tankar och känslor är vägar till trygga och delaktiga samtal. Instruktionerna kan däremot ibland ställa sig i vägen och många, både barn och vuxna, är ängsliga för att göra fel. Det är därför viktigt att du är uppmuntrande, positiv och lyhörd. Bygget och materialen kan inte bli fel, det viktiga är som sagt att hitta vägar och stimulera till samtal om känslor.
Ha en strategi för hur du bemöter påståenden från eleverna som kan vara tveksamma, det viktiga är som sagt att det blir ett samtal där man får lufta sina känslor och tankar. Därför får du sålla, ställa motfrågor som: “men tänk om det är så här…” Om du däremot märker att de snappat upp saker som faktiskt är osanningar, prata om faktagranskning och källkritik.
Avsluta passet med att vara tydlig med att det är vi vuxna människor som har skapat krisen för klimatet och den biologiska mångfalden och gjort systemen ostabila. Men att därför kan, och måste, vi också lösa den. Lyft att alla kan vara med och göra något för att vara en del av lösningen, de är ju dessutom spillosofer! Och att människor historiskt sett har löst många svåra problem.
Lämna öppet för spillosoferna att om de har fler funderingar efter passet kan de komma till dig så kan ni prata mer!
Tips på organisation för arbetspasset:
Avsätt tid för grupper om fem elever i taget. Förhoppningsvis har ni möjlighet att organisera annan undervisning för den övriga gruppen. Se tips nedan.
Skapa lugn och ro för den mindre gruppen och för dig som lärare, förbered både spillolabbet och en plats att “tänka på”. Avsätt ca 60 min för samtalet. Övriga instruktioner finner du nedan.
Några samtalstips från boken:
Kom ihåg att barn vet mycket om klimatet och de problem vi vuxna har ställt till med.
Se dig själv som en stöttande samtalscoach inte som en informatör.
Hitta bra balans mellan att inte låtsas som om allt kommer att ordna sig/släta över eller att säga att världen kommer att gå under.
Om samtalet fastnar för mycket i problembilder och katastrofprat, försök styra om mot positiva exempel och tänkbara lösningar.
Tips på aktivitet för resten av klassen:
Skogsbada - Skogsbad handlar om att vara i naturen med öppna sinnen. Att genom syn, hörsel, smak, lukt och känsel uppleva naturen. Det är något som forskning visat att vi mår mycket bra av och att vi genom detta får en fördjupad relation till naturen.
Kanske vet spillosoferna redan vad det betyder att filosofera? Annars kommer här en enkel förklaring:
Att filosofera handlar om att tänka över frågor som inte har några självklara svar.
Det är samma sak som att "spillosofera", fast då tänker man inte bara med hjärnan, man tänker med händerna och använder material också!
Vad betyder naturen för dig?
Först ska spillosoferna tillsammans få synliggöra vad naturen betyder för dem.
Gruppen samlas runt ett bord, de kan med fördel stå.
Ställ frågan:
- Vad betyder naturen för dig?
Tillsammans ska de nu “bygga” svaret med hjälp av material från spillo-labbet, frågorna nedan kan vara en bra hjälp för att komma igång.
Vilka känslor får du i naturen? Hur skulle du beskriva dem? Färg, form, struktur
Finns det vissa ting i naturen som du gillar mer än andra?
Finns det speciella saker du gör när du är i naturen?
Finns det något som skrämmer dig med naturen?
Finns det saker som gör dig trygg i naturen?
Havet är en stor del av naturen, vad har du för känslor för havet?
Uppmuntra gruppen att prata ihop sig utifrån frågorna och att börja hämta material från spillo-labbet. Många gånger kan det vara genom att börja titta och känna på materialet som tankar och associationer kommer igång, materialet blir en hjälp.
“Bilden” som kommer att växa fram behöver inte föreställa något, utan blir mer som en bild av eller en slags karta över gruppens svar på vad naturen betyder för dem. Spillbitarna behöver ej monteras ihop utan blir ett tillfälligt konstverk, ett kollage på bordet som ni sedan kommer att kunna föra samtalet vidare utifrån.
Låt byggena vara kvar på bordet.
Fota de eventuellt före nästa steg.
Hur känner du när du tänker på alla problem som vi vuxna orsakat naturen?
Fortsätt genom att ställa en ny fråga till spillosoferna:
- Hur känner du när du tänker på alla problem som vi vuxna orsakat naturen?
Några av påståenden nedan kan vara en bra hjälp för att komma igång. (Känn efter hur många påståenden som du behöver lyfta, det bästa är ju att barnen själva nämner det som de tänker på).
Djur- och växtarter som blivit utrotade
Att vi skövlar skog, till exempel regnskog
Plastbergen i havet
Att vintrarna blir kortare och kortare på grund av klimatförändringarna
Naturkatastrofer som skogsbränder, stormar, översvämningar osv blir vanligare
Djur och natur som lider
Det kan vara känslor som:
Ledsen
Arg
Orolig
Sorgsen
Besviken
Panik
Hopplöshet
Och så vidare...
- Hämta en eller flera saker från spillo-labbet som får symbolisera dina känslor.
Låt spillosoferna få berätta för varandra om sina saker betyder, placera sen in det i “naturbygget”.
Låt byggena vara kvar på bordet.
Fota de eventuellt före nästa steg.
Till dig som pedagog
I det här läget är det viktigt att komma ihåg att det är samtalet som är det viktiga, vilka material de hämtar och hur de bygger är helt underordnat och bara en väg/ett verktyg för trygga, delaktiga samtal.
Orsaker till problemen
Ställ en sista fråga till spillosoferna:
- Varför har det blivit såhär? Vad tror ni?
- Hämta något från spillo-labbet som får symbolisera vad ni tror är orsaken.
Exempel:
Att vi använder för mycket olja - då kanske de tar något svart
Att vi släpper ut för mycket koldioxid - då kanske de tar något genomskinligt
Att vi använder för mycket plast - då kanske de tar något plastigt
Och så vidare...
Berätta för din grupp vad din sak/dina saker betyder, placera sen in det i “naturbygget”.
Fota alla byggen och sätt upp på väggen eller skärmväggen.
Sammanfatta spillosofernas samtal och berätta att de ska få jobba mer med frågan “Varför har det blivit såhär?” i nästa pass.
Avsluta ljust
Ja, du är ju den kloke vuxne i rummet som kommer att få samtalet att landa och som kan bjuda in dem som behöver till att fortsätta samtalet med dig när de får nya tankar och funderingar.
Var mån om att landa ljust!
Uppmuntra spillosoferna som vågat dela sin tankar.
Fråga hur det var att “spillosofera” och dela hur det varit för dig!
Var noga med att poängtera att det är vuxna som orsakat problemen, och som är ansvariga för att förändra. Men att alla behövs och kan göra skillnad!
Och att alla känslor är okej!
Förberedelser
Se till att spillo-labbet är påfyllt, sorterat och tillgängligt
Dela spillosferna i grupper om fyra-fem i varje
Förbered för att kunna fota alla byggen
Varför har det blivit såhär?
Ett historiskt perspektiv på människans relation till naturen
Arbetspass 6 60 min
Introduktion
Varför har vi människor sett på naturen som någonting som vi bara kan ta av, som att allt bara är vårt. Hur blev det så?
Utifrån ett historiskt perspektiv och var det har tagit oss när det kommer till de här frågorna, behöver vi byta perspektiv.
Det är dags att låta naturen spela hjälterollen!
Vad gör en spillosof i det här läget? Vilken tur att spillosofer finns!
Gör så här
Människans relation till naturen genom historien
I förra passet fick ni "spillosofera" över känslor och tankar kring klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. På slutet kom frågan: Varför har det blivit såhär? Det ska ni få lite nya tankar om nu.
Titta på bildspelet Människans relation till naturen genom historien på storskärm och läs/berätta från berättarstödet. Vissa saker kan vara svårt för de yngsta spillosoferna att greppa men huvudsaken är att de får en förståelse av helheten. Använd ordlistan till hjälp!
Nu är det dags att låta naturen spela hjälterollen!
Hur ser vi på naturen egentligen? Titta tillbaka på bilderna på era "naturbyggen", från Spillosofera-passet. Upprepa några av spillosofernas tankar.
Resonera med spillosoferna utifrån följande:
Många ser naturen som något som som bara finns till för oss människor:
Som en skön plats där man mår bra
Som en vacker bakgrund
Som att naturen och djuren är offer som vi människor behöver rädda.
Som ett råvarulager som ska förse oss människor med det vi behöver för vår välfärd.
Nu behöver vi börja se naturen på ett annat sätt!
Ta på nya glasögon! Börja se på naturen som den expert på hållbart liv som den är! Och alltid har varit!
Och börja tänka på oss människor som lagkamrater till allt annat i naturen, det är dags att vi börjar spana in hur naturen gör och ta sedan rygg på den.
Lyssna på Livetlåten och läs texten tillsammans. Dansa och skapa egna rörelser till!
Vad gör en spillosof i det här läget?
Jo, spillosofer sprider budskapet!
Låt spillosoferna göra skyltar med korta, roliga budskap om att låta naturen spela hjälterollen. Det kan vara till exempel:
#naturenärbäst
#taryggpånaturen
TA RYGG PÅ NATUREN!
SLUTA PLUNDRA! BÖRJA UNDRA: HUR GÖR NATUREN?
What would nature do? WWND
Hur skulle naturen göra? HSNG
HURRA! LEVE NATUREN!
Skriv sedan ut glasögonmallar och låt spillosoferna designa sina egna naturglasögon genom att måla, klippa ut bilder och klistra fast osv. Fäst eventuellt glasögonen på en pinne. Fota spillosoferna med sina glasögon och skyltar.
Sprid erat budskap. Har ni ett konto på sociala medier för klassen eller skolan? Använd det! Skriv ut bilderna och sätt upp i högkvarteret.
Om det behövs, påminn spillosoferna om varför de är spillosofer!
Vilken tur att spillosofer finns!
Avrunda med
att peppa spillosoferna inför nästa pass! Spillosofernas nästa steg är att spana efter goda exempel. Det ska ni få göra i nästa pass.
Då kommer ni att få upptäcka massor av smarta, roliga, kluriga och fantastiska sätt på vilka planeten löser saker och som vi kan lära oss av för att vi åter ska få ha starka och friska system som stöttar oss här på jorden.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på bildspelet Människans relation till naturen
Skriv ut berättarstöd
Skriv ut ordlistan
Skriv ut texten till Livetlåten
Förbered för att kunna ta foton
Skriv ut glasögonmallar
Se till att det finns glasögonpinnar till alla spillosofer
I det här arbetspasset har det blivit dags att verkligen få inspireras av naturen. Spillosoferna ska få smaka på begreppet Biomimikry, möta Forskar-Fredrik som skrivit en hel bok som handlar om just detta och få kika på en massa exempel på hur vi kan lära oss smarta grejer från vår uppfinningsrika planet.
Biomimikry kallas det när biologer samarbetar med arkitekter, ingenjörer och designers för att hitta och efterlikna naturens bästa lösningar för att lösa vår tids stora utmaningar kopplat till hållbarhet och klimat. I naturen betraktas ingenting som avfall utan allt är resurser som går att använda för att i nästa led skapa livsutrymme och resurser för någon annan.
Arbetspasset inleds med en kort introduktion till Biomimikry, en film-hälsning från Forskar-Fredrik och bildspelet Den uppfinningsrika planeten, som visar exempel på smarta lösningar som inspirerats av naturen. Som stöd finns ett berättarstöd till dig som lärare. Bildspel och berättarstöd finns i materialmappen.
Därefter finns det förslag på två fördjupningsuppgifter att välja på utifrån tid och grupp. Dessa uppgifter går ju också självklart att återvända till längre fram.
Tips: Be biblioteket ta hem Fredrik Mobergs bok Den uppfinningsrika planeten - naturens lösningar på vår tids utmaningar och använd delar av den som högläsningsbok i klassrummet. Det är kittlande och hoppfull läsning.
Gör så här
Den uppfinningsrika planeten
Naturen är sinnrik och smart. Den har haft miljontals år på sig att utveckla de bästa lösningarna där ingenting går till spillo. Både energi och resurser används i smarta ekosystem och kretslopp. Nu när vi människor gått alldeles för hårt åt vår planet genom att använda resurser och energi som om de var outsinliga har det blivit dags att tänka om kring naturen.
Tänk om vi skulle kunna se på naturen mer som mentor som kan lära oss att tänka mer hållbart än som något vi bara hämtar resurser från. Tänk om vi kan ta lärdom av naturens egna lösningar för att lösa dagens utmaningar så att vårt sätt att leva blir mer hållbart.
Vi har letat upp en forskare som heter Fredrik Moberg som jobbar med just detta. Biomimik kallas detta område där man hämtar inspiration från naturen för att hitta hållbara lösningar på våra utmaningar.
Filmen är på engelska, men den har illustrativa bilder och är lätt att översätta.
Fördjupning - Djupdyk i kottar - genialiska små fröförpackningar
Kottar kan vi hitta nästan överallt i Sverige. De är så vanliga att vi nästan inte lägger märke till dem, än mindre tänker att de har en viktig funktion. De är supersmarta fröförpackningar med coola funktioner.
På en grankotte sitter fröna dolda och skyddade under kottens fjäll. Inuti kotten finns speciella gångjärnsceller som kan suga upp vatten. När en torr kotte läggs i blöt, tränger vatten in i cellerna så att kottens fjäll stänger sig. När kotten torkar, försvinner vattnet och fjällen öppnar sig igen.
Om du bara springer på en torr och öppen kotte, testa lägg den i ett glas vatten och se vad som händer.
Tänk så fiffigt det vore om man verkligen kunde konstruera fasader som öppnade sig och stängde sig av sig själva helt beroende på om det regnar eller solen skiner. Det vore smart!
Vill ni testa att undersöka en grankotte lite till?
Gör så här:
1. Leta upp en gran och norpa en kotte. Den bästa årstiden att plocka kotten är mitt i vintern då den är grönbrun och fyllig, helst innan vårsolen fått den att öppna sig.
2. Lägg kotten på ett fat och låt den stå i några dagar. De små nakna fröna ligger helt öppet innanför grankottens yttre fjäll och ramlar ut på tallriken när kotten torkar och fjällen spärras ut.
3. Lägg den torra kotten i vatten. Vad händer då?
4. Om ni vill kan ni såklart avsluta med att plantera några granfrön i en kruka med jord. Tryck ner fröet och lägg över en halv centimeter jord. Vattna. Efter ett par veckor har de grott och nya små granplantor kommer att kika fram.
Hur skulle ett hus kunna se ut, inspirerat av en kotte?
Har ni egna idéer? Rita eller bygg ditt eget fantasihus inspirerat av naturen. För det är just precis vad de här arkitekterna har gjort:
Det här är Pinecone pavilion eller Grankottpaviljongen på svenska. Ritad av arkitektbyråerna AtelierSAD och MMCITÉ. Vill du läsa mer om hur den är konstruerad och ser ut på insidan? Kika in här: Pinecone Pavilion in Prague by AtelierSAD | ÅVONTUURA
Eller tänk att få sova en natt i Kalifornien, USA, nerbäddad i den här kotten högt uppe i träden. Titta in här: Airbnb
Fördjupning - Gå ut!
Leta upp den natur som finns nära dig och kika på den med olika “glasögon”:
Hur löser djuren sitt boende?
Hur skyddar de sig från vatten, sol, kyla?
Hur förflyttas saker som mat och byggmaterial?
Hur samsas olika växter och djur?
Var tar “spillet” vägen?
Fascineras över mönster, färger och mångfald!
Låna med er naturmaterial hem till ert spillo-labb. Men plocka bara det som fallit till marken.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film.
Förbered för att kunna titta på bildspelet Den uppfinningsrika planeten.
Under detta arbetspass kommer spillosoferna att få närma sig begreppen cirkulär och linjär ekonomi. Våra samhällen måste ställa om till att bli mer cirkulära, det vill säga att vi gör mer som naturen, återanvänder allt och hushåller med energi och exklusiva råvaror. Naturen återanvänder allt, nyttjar bara förnyelsebar energi och ingenting går till spillo!
Ekonomi betyder ju faktiskt att hushålla med begränsade resurser.
Om ni tidigare arbetat med utmaningen Presenter kommer spillosoferna att vara väl bekanta med de här begreppen, i så fall blir det ett utmärkt tillfälle för fördjupning. Och för er som har Presentutmaningen kvar kan den bli ett naturligt nästa steg.
Tips!
Behöver ni få in lite mer energi i passet, kör en omgång Natursallad, instruktioner i arbetspass 1. Kanske kan spillosoferna hitta på en “Korallrevssallad”?
Gör så här
I naturen går ingenting till spillo!
Korallrev - ett brilliant system i naturen. Här tas allting tillvara och allting används som resurser för att möjliggöra nytt liv. Det är ett sinnrikt system där till exempel den enes morgontoalett blir den andres frukost, den enes rester blir byggstenar i någon annans bostad och där energi från vågor och sol tas tillvara. En mängd olika individer samspelar och finns till för varandra!
Korallreven är med andra ord en bra förebild för att lära oss människor något viktigt om hur vi behöver börja se på de resurser vi använder från naturen.
Läs gärna mer om Korallrev på Världsnaturfonden sida:
Korallreven är havens regnskog och en livsviktig miljö att skydda och bevara, men reven far mycket illa av uppvärmningen av klimatet. Så genom att lära oss av korallreven, kan vi vara med och skydda både reven och därmed oss själva.
Att tänka mer cirkulärt istället för linjärt
Sätt upp bilderna på skärmväggen och kika på dem tillsammans.
Genom att bara titta på bilderna kan man börja lista ut vad skillnaden är på ett linjärt och ett cirkulärt sätt att producera varor på. Hur tänker spillosoferna? Vilket sätt verkar vara mest inspirerat av naturen? Hur skulle korallreven göra?
Linjärt:
Cirkulär:
Idag håller hela samhället på att ställa om från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi. Ekonomi betyder att hushålla med begränsade resurser och då verkar faktiskt en mer cirkulär tanke, där allt går runt och återanvänds vara smartare.
Till dig som pedagog
Linjärt vs cirkulärt kan kännas avancerat att lyfta men är centralt och enklare för eleverna att förstå än det först kan verka. Kanske har ni redan tittat på andra planetära cirkulära system som ni kan jämföra med, t ex vattnets väg, växtprocesser från frö till förmultning. Egentligen är det logiskt att det vi människor producerar måste kunna fungera på liknande vis.
Vad kan man göra själv?
Börja tänk mer som ett korallrev!
Vad behöver jag egentligen?
Hur kan någon annan få nytta av det jag använt klart?
Finns det saker jag kan låna eller hyra istället för att köpa nya?
Avrunda med att
blicka fram mot nästa arbetspass där ni kommer att få sammanfatta hela utmaningen och verkligen landa i vad ni vill göra för att sprida era tankar vidare.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film och titta på bilder
Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv
Arbetspass 9 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet kring Livetutmaningen. Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop det ni har tänkt kring. Spillosoferna kommer också att få komma med konkreta förslag på hur just ni vill vara med och bidra till förändring och sprida kunskap till andra.
Det är du som lärare som bäst vet vilka delar i den här utmaningen som blivit allra viktigast för spillosoferna. Utgå från det när ni landar i om och hur ni i så fall vill ta detta vidare.
Rita, skriv, prata högt med varandra, bygg med spill - gör på det sätt ni vill landa för att landa i utmaningen.
Vad vill ni göra för att bidra?
Nu är det dags för er att sprida era kunskaper så att fler får förståelse för hur viktiga ekosystemen, den biologiska mångfalden, haven och de marina resurserna är för planeten och mänskligheten. Ni kan både sprida kunskap och direkt bidra till förändring genom praktiska handlingar. Utgå från det ni varit engagerade i och som ni tyckt varit kul och intressant.
Här är några exempel och förslag:
Rewild - återvilda något! “Uppmärksamma det vilda. Upptäck den vilda natur som redan finns i närheten! Skapa skyltar som gör att fler förstår att naturen är viktig att bevara. Ett gammalt träd kan exempelvis få en skylt med informationen ”Jag producerar syre åt en hel skolklass varje dag” eller ”Jag är hem åt en svartoxe. Den är starkt hotad så låt mig få stå kvar”.” Idéen hämtad från Naturskyddsföreningen
Bihotell - bygg egna av material som ni har på skolan eller gå ut i naturen och hitta ihåliga pinnar, vass, etc.
Klipp inte gräsmattan så noga - tänk öar och gångar istället för en stor klippt yta. Gör fina skyltar med roliga och tänkvärda budskap, som till exempel: ”Här är det oklippt med flit! Vi har skapat en äng som ger mat åt hundratals pollinatörer!!”
Få er skola eller kommun att minska på klippandet och uppmuntra dem att skapa fler ängar.
Arrangera en skräpplockardag till exempel vid havet. Var med i den Nordiska kusträddardagen. Mer information hittar ni här: kustraddarna.hsr.se
Ordna en växtbytardag
Skriv brev och dikter till framtiden, skicka dem allesammans i ett fint kuvert till närmsta kommunhus (men låt först era föräldrar läsa dem)!
Vill ni ha fler idéer på Naturvänliga aktiviteter som att bygga fågelholkar, tillverka fröbomber eller spela bifotboll kolla in Naturskyddsföreningens många superbra idéer på sidan Naturvänliga aktiviteter.
Har ni ett konto på sociala medier för klassen eller skolan? Använd det och sprid olika budskap för att uppmärksamma naturen! #naturerules #naturehacks #viärnatur
Gör en dans till Livetlåten som ni kan sprida!
Gör en utställning på bibblan om Biomimikry.
Avslutningsvis
Omsorg mot naturen är omsorg om oss själva och om själva livet!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
Förbered för att spåna idéer tillsammans i helgrupp eller mindre grupper
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BD
Bildframställning
Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
Redskap för bildframställning
Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund.
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Bildanalys
Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.
Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
BI
Året runt i naturen
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Berättelser om natur och naturvetenskap
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Metoder och arbetssätt
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
So: GE, HI, RE, SH
Att leva i närområdet
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
Att leva i världen
Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
HKK
Konsumtion och ekonomi
Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
Miljö och livsstil
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
SV
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Tala, lyssna och samtala
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter.
Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
