Lärare, hör upp! Börja med den här introduktionen. Låt sedan eleverna bli spillosofer. Välj slutligen fritt bland alla tio utmaningar och sätt igång!
Inledning
Välkommen till Spillosoferna!
Det här är ett läromedel som vill hjälpa dig in i undervisning kring de viktiga men svåra hållbarhetsfrågorna, som vill ingjuta hopp, mod, energi och nyfikenhet hos dig och dina elever - då kommer arbetet med lärande för hållbar utveckling i skolan att göra skillnad.
Som start finns en lärarintroduktion som du gör själv eller med fördel tillsammans med dina kollegor. Den finns här för att ge dig en grund att stå på innan du kliver vidare. Lite fakta, lite egna reflektioner och tankar kring skolans roll i klimatförändringarnas tid, inga djupgående analyser men nog för att känna att man har lite koll. Tanken är att alla ska känna sig redo och inbjudna att jobba med de här frågorna oavsett tidigare kunskaper. Gör ni den dessutom tillsammans har ni skapat en gemensam förståelse kring området att utgå från när ni börjar planera upp arbetet med utmaningarna.
Därefter är det dags för era elever att bli spillosofer. På startsidan med alla utmaningar ser ni att den allra första boxen heter Att bli spillosof. Genom att arbeta er igenom den tillsammans med eleverna gör ni er redo att sedan ta er an den utmaning ni själva väljer.
Utmaningarna ligger alltså inte i någon särskild ordning, det går att välja vilken som helst. Kanske känner ni när ni läser lite mer om utmaningarna att någon av dem fångar upp något som särskilt intresserar eleverna eller kanske ligger någon extra nära det ni ska jobba med under terminen.
Här finns alltså samlat en massa stoff för verkligt, meningsfullt lärande och som spillosofer blir vi dessutom garanterat utmanade att tänka och göra på nya sätt, vilket ju är så mycket lättare för oss när vi får göra det tillsammans!
Upplägg lärarintroduktion
Introduktionen är uppdelad i sju moment som alla innehåller viktiga fakta och frågeställningar, vilka ni som pedagoger behöver ha reflekterat kring tillsammans, innan ni drar igång arbetet med eleverna. Se detta som en start för viktiga samtal som förhoppningsvis kommer att pågå under lång tid framöver. Gå igenom varje moment tillsammans, försök hålla tiden. Ni kan göra hela lärarintroduktionen under samma tillfälle, cirka 90 min, eller dela upp den på två tillfällen.
Moment 1: Välkomna alla kollegor (5 min)
Moment 2: Fakta - nuläget i världen (15 min)
Moment 3: Tankar från barn och unga (10 min)
Moment 4: Forskning om klimatoro och hopp (15 min)
Moment 5: De Globala målen - Agenda 2030 (15 min)
Moment 6: Kreativitet och hållbarhet (10 min)
Moment 7: Om Spillosoferna - dags att komma igång (20 min)
Om ni är en mindre grupp på 3-4 personer kan ni samlas runt en dator. Om ni är en större grupp, dela upp er i mindre grupper eller utgå från en storbildsskärm; viktigt att någon i så fall har ansvar för att leda momenten vidare. Ha tillgång till papper och pennor.
OBS! Till dig som jobbar i förskoleklass finns en extra flik:
Moment 8: Till dig som pedagog i förskoleklass (10 min)
Moment
Välkomna alla kollegor
Bakgrund till Spillosoferna och bingo
Moment 1 10 min
Gör så här
SE
Spillosoferna- ett läromedel om de Globala målen(5:17 min)
En kort bakgrund till upphovskvinnorna bakom Spillosoferna.
Vad får tre lärare att kasta sig ur trygga anställningar, starta ett Spillotek, döpa sig själva till spilliristor och på så vis kämpa för en bättre värld, med barns och ungas röster som självklart fokus? Allt är ju ganska befängt. Klimatet skenar och vi börjar samla spill, folk plastbantar och vi fyller Spilloteket med plast. Dessutom låter vi barn använda materialet. Och så påstår vi inget mindre än att världen behöver spilliristor!
Ja, världen behöver faktiskt spilliristor.
Världen behöver nämligen alla som ser sin kompetens och glöd som en möjlighet att förändra saker till det bättre. Alla behövs.
Och utifrån det har Spilloteket tagit sig friheten att skapa en helt egen yrkeskompetens. Alla viktiga yrken har ju uppfunnits någon gång. Nu är vi redo att kroka arm med varenda världsviktig lärare ute i landet – vi tror nämligen att vi tillsammans kan flytta berg!
Hälsning direkt till er från Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN
“Vi lever i en värld där klimatförändringarna påverkar oss ALLA. Det är bråttom nu. FN´s Globala mål ska ses som instrument för mobilisering för att förbättra vår värld. Men de kräver att fler aktörer måste in på banan. Regeringar, parlament, civilsamhället, kommuner, akademiska och vetenskapliga världen och privata sektorn måste samarbeta bättre för att det ska lyckas. Här får skolan en oerhört viktig roll. Lärarna kan bli nyckelspelare i klimatförändringens tid.
Målen är komplexa och täcker ett brett område. Därför bör skolan också arbeta med dem så brett som möjligt, över ämnesgränserna. Jag ser att läromedlet Spillosoferna vill fylla den funktionen.
Greta Thunberg har redan mobiliserat världens unga. Spilloteket har sedan 2015 arbetat för att i skolan stärka barn och ungas röster i klimatfrågan. Ett arbete som prisats av UNDP. Genom Spillosoferna vill Spilloteket mobilisera Sveriges lärarkår och elever så att våra unga får den kunskap och handlingsberedskap de behöver och har rätt till.”
– Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN
Kort bakgrund till Spillosoferna
Vi som står bakom Spilloteket är tre grundskollärare med många års erfarenhet från skola och förskola. Vi har vidareutbildat oss framförallt kring de estetiska lärprocesserna och med ateljeristakompetens i bagaget blev steget till spillirista naturligt.
Under flera år reste vi runt i skolor i Jämtland och mötte tusentals elever och lärare, något som resulterade i att vi 2018 fick UNDP:s utmärkelse Bästa Kommunikation av de Globala målen för ett av våra läromedel SPILL! Min värld 2030 (en vild innovationstävling).
Bilder från prisutdelningen i Stockholm.
1: Achim Steiner, chef för FN´s utvecklingsprogram UNDP.
2: Prisutdelare Jakob Trollbäck, upphovsmannen till Agenda 2030:s grafiska språk.
Vi har mött hundratals lärare som dagligen för dialog med barnen, är närvarande och vill undervisa kring det som är meningsfullt på riktigt. Som ser skolans potential. Men vi har också mött trötta och dokumentationstyngda lärare som inte vet hur de ska lyckas trycka in även Hållbar utveckling i undervisningen. Samtliga har gett uttryck för att de ofta känner sig osäkra på hur de ska undervisa och hantera klimatfrågorna i skolan och hur de ska undervisa kring de Globala målen.
Nu är ni här – och vi vet inte hur det känns för just er? Om ni är laddade, trötta, inspirerade, motvilligt meddragna eller med vilken känsla ni närmar er Spillosoferna? Men vi vill att ni ska veta att vi vill vara era kollegor. När ni stod mitt i grovjobbet i klassrummet la vi all vår kraft och tid på att bygga ett verktyg för er lärare så att ni ska kunna arbeta med barnen kring dessa viktiga frågor på ett konstruktivt, hoppfullt och kul sätt. Som gör barnen delaktiga och engagerade och samtidigt ökar deras kunskap och förståelse för hur de kan påverka världen och hur världen påverkar dem, både lokalt och globalt. Det kallar vi teamwork!
BINGO *med glimten i ögat*
Men, vi vet, man kan vara trött ändå ;). Klockan har säkert passerat 14 och ni har undervisat hela dagen och riskerar att nicka till oavsett hur angeläget detta är! Så för att hålla er alerta genom denna introduktion, skriv ut BINGO-brickorna och kryssa er igenom. Allt eftersom momenten fortskrider kryssar ni i upplevd känsla eller erövrad kunskap. När någon får BINGO måste alla springa ett varv runt bordet.
På ett enkelt sätt förklarar Sir David Attenborough hur allvarligt läget är på planeten jorden och hur människan kan ta ett bättre grepp över framtiden och verka för ett hållbart liv.
SAMTALA (5 min)
Ta en kort runda i mindre grupper utifrån frågan:
Vilka spontana känslor och tankar väcks för dig personligen när du ser filmen?
På vilket sätt tänker du att detta har med skolan och din roll som lärare att göra?
FÖRDJUPA ER
Tio år för att förändra vår framtid - eller för att rubba planetens framtid?, TED-talk Johan Rockström (7:38 min, svensk text)
Barn och unga är en stor grupp, de utgör hälften av jordens befolkning. Resultatet av en undersökning utförd 2020* bland unga i Sverige, 12-18 år, visar att våra barn ser dystert på framtiden. Sex av tio känner oro inför klimatförändringarna. Bland de oroliga pratar en av sex inte med någon om sin oro. Tre av tio barn upplever att deras föräldrar inte är intresserade av att ändra sitt beteende så det blir mer klimat- och miljövänligt, vilket innebär ett potentiellt hinder för barnen själva att ta hänsyn till klimatfrågor hemma även om de skulle vilja det. Bara hälften tror att vi kommer klara klimatkrisen. Vår slutsats blir: barn och unga påverkas både av information om klimatet och att de inte ser att vuxna agerar som de borde för att lösa problemet.
*Utförd av Novus på uppdrag av Våra barns klimat
SE
Seven, Fridays for future (1:29 min, engelska)
Seven är producerad av den världsvida ungdomsrörelsen Fridays for future som driver klimatfrågan framåt. Här är en länk till deras svenska hemsida om ni vill veta mer: fridaysforfuture.se
Filmen speglar de barn som är oroliga och efterfrågar vuxnas ansvar. Självklart finns även de barn som helt saknar kunskap om klimat- och hållbarhetsfrågor och de som tror att alltihop är påhittat. Skolans uppdrag är att möta och undervisa alla.
Vad möter du? Vilken typer av frågor ställer barnen till dig?
Hur bemöter du deras tankar, frågor och påståenden?
Skriv först några korta tankar själv på en lapp.
Dela och resonera med varandra i mindre grupper.
Forskning om klimatoro och hopp
Moment 4 15 min
Gör så här
LÄS
Frågor om klimatkris och hållbarhet är existentiella och kan väcka stark och befogad oro.
God krishantering handlar i stort om att försöka skapa en begriplig bild av den aktuella situationen för att sedan kunna agera på mest kraftfulla och verksamma sätt. När vi agerar skapar vi meningsfullhet, hopp och mer handlingskraft både för oss själva men också i allra högsta grad för andra.
En person som upplever att livet är meningsfullt kommer att kämpa på i tuffa situationer, även i situationer som det är oklart hur man bör handskas med.
Forskning* visar då att det är smart att tänka och göra tillsammans kring omställning och hållbarhet.
Enligt denna forskning har vi människor fyra strategier för att stilla vår oro:
Vi sticker huvudet i sanden, tänker att det ändå inte kommer att drabba mig, kör på som vanligt och bokar en flygresa till. Eller kanske väljer att lyssna på högljudda klimatförnekare.
Vi börjar desperat agera på egen hand, tar på oss ansvaret individuellt, slutar helt att äta kött, tvärslutar att flyga, får ångest av blotta tanken på konsumtion. Vi gör allt vi kan som individer, men ser ändå ingen större förändring.
Vi engagerar oss kollektivt. Ser problemet, oroar oss fortfarande men har också en drivkraft att vilja vända på perspektivet: ”Vi kan lösa det tillsammans.” Vi har tilltro till det kollektiva agerandet.
Vi ser och har tilltro till olika aktörer utanför oss själva, ofta i vuxenvärlden, tekniska lösningar, forskare o.s.v. Det är kraftfullt att se att andra gör, få positiva berättelser, exempel på att vi lyckats förändra andra saker till det bättre.
De två sistnämnda strategierna är de som forskningen är överens om fungerar bäst om man vill minska sin oro och passivitet och börja åstadkomma verklig förändring. All typ av förändring underlättas för oss gruppvarelser om vi ser att de vi gillar och identifierar oss med också vågar göra på nya sätt.
*Maria Ojala, Docent i psykologi och socialt arbete vid Örebro Universitet
SAMTALA (5-10 min)
Känner du igen dig själv? Vilken strategi väljer du oftast?
Kan du känna igen ovan nämnda strategier när du tänker på din omgivning, på din arbetsplats, hos dina kollegor och elever?
Läs vidare i Frida Berry Eklunds bok Prata med barn om klimatet. Den här konkreta handboken ger kunskap om klimatkrisen och hur vi kan prata med barn om klimatet på ett sätt som väcker motivation, hopp och handlingskraft. Frida Berry Eklund är talesperson för klimatorganisationen Våra barns klimat.
De Globala målen - Agenda 2030
Moment 5 15 min
Gör så här
LÄS
2015 antog FN:s 193 medlemsländer historiens mest ambitiösa och hoppfulla plan för en hållbar framtid: De 17 Globala målen för hållbar utveckling.
Agendans syfte är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen innan 2030. De 17 huvudmålen beskriver den värld vi vill skapa, medan de 169 underliggande delmålen beskriver hur vi ska skapa den. Delmålen är de aktiva mekanismerna i de Globala målen och utgör en detaljerad lista med världens gemensamma utmaningar, eller om man vänder på det: 169 möjligheter som kan inspirera till nytänkande, innovation och kreativitet. Flera av målen samverkar och möjliggör varandra. Finns det god utbildning för alla, så minskar ojämlikhet. Minskar ojämlikheten ökar möjligheterna till att bygga trygga fredliga samhällen. Självklarheter, men Agendan är den första Globala plan som betraktar världen som en helhet.
Agenda 2030 är vår gemensamma plan att agera utifrån, den kräver hårt arbete och det är lätt att misströsta, men det är det bästa vi har. Utifrån vår kunskap om barns klimatoro och det faktum att kollektivt agerande är det som bäst tar oss från oro till handlingskraft, är Agendan en samlande plan att utgå ifrån. Vi äger den tillsammans och den pekar ut en riktning. Allt är faktiskt inte ett stort ”HUR?”, det finns också ett ”VAD!”, en konkret färdplan att utgå ifrån, som kräver allas delaktighet. Och tänk vilken skillnad det kommer att göra när era elever, redan från tidig ålder får ta sig an innehållet i denna plan på riktigt. Det är den “action” som skolan behöver bidra till mellan 2020-2030, det livsviktiga decennium där alla måste gå från ORD till HANDLING, Decade of action.
Inne på Spillosoferna har du alltid tillgång till de Globala målen, bara ett knapptryck bort.
SE
Hållbar utveckling och globala målen - för skolor och allmänhet, Ekocentrum (5:03 min)
Hur pratar du om dig själv? Om dina elever och kollegor?
LÄS
Innovativ förmåga kommer att bli allt viktigare. De barn som börjar skolan nu kommer att gå i pension under senare delen av detta sekel. Vilken utbildning behöver de för att klara av framtidens utmaningar? Behovet av att ställa om till en hållbar utveckling är en av de största utmaningarna som mänskligheten någonsin har mött. Som tidigare nämnts kräver en hållbar utveckling dessutom att alla deltar. För att det ska vara möjligt behöver vi kunskap, värderingar och färdigheter som bidrar till en mer hållbar framtid. Alla människans resurser behöver tas i anspråk för att vi ska lyckas. Kreativt och innovativt, vetenskapligt tänkande behöver kombineras med kulturella uttrycksformer där känslouttryck, empati och närvaro tar plats.
I Skolverkets lärmodul Hållbar utveckling (åk 7-9) visar man, med starkt stöd i nutida forskning, på kreativitetens betydelse när man arbetar med hållbar utveckling i skolan.
“Hållbarhetsfrågorna benämns ofta som ”wicked problems”. De är komplexa, svårformulerade, kniviga att kartlägga och avgränsa och bottnar ofta i olika värdesystem som kan sätta stopp för vissa förslag till lösningar. Det blir alltmer påtagligt att om människan ska lyckas hantera dessa behöver vi finna nya kreativa sätt att handskas med utmaningarna och etablera nya vanor och nya sätt att hantera dem på samtliga nivåer i samhället.
Hållbarhetsfrågorna förutsätter helt enkelt nyskapande och nytänkande. (...) Genom att tillsammans upplösa gamla föreställningar och istället skapa nya tankestrukturer blir det möjligt att påverka våra sätt att leva tillsammans. På så sätt är demokrati och kreativitet varandras trogna följeslagare.”
(Kreativitet för hållbar utveckling, Cecilia Caiman, Iann Lundegård)
Tips
Skolverket har tagit fram lärmoduler om hållbar utveckling. Där finns material för att utveckla undervisningen tillsammans med dina kollegor. En delmodul handlar om just Kreativitet för hållbar utveckling, där finns många viktiga didaktiska perspektiv att hämta. ”Syftet med delen är att bidra till en modell som hjälper er att stödja kreativa processer i en ämnesövergripande utbildning för hållbar utveckling.”
Spillosoferna är ett verktyg för skolan att vara med och bygga en mer hållbar värld och bidra till att vi når Agenda 2030. Det tar sitt avstamp i barnens livsvärld, lyfter in fakta och olika perspektiv och hjälper barnen via en mångfald av pedagogiska metoder och ämnesperspektiv att göra nya slutsatser kring alla de viktiga områden som lyfts i våra Globala mål. Kreativitet är centralt.
Se på Spillosoferna som en slags pilotverkstad för omställning till att leva mer hållbart - en plats där man får testa, vända och vrida och våga tänka om flera gånger – en plats att träna sig på att leva i ett samhälle i förändring. Vilket betyder att du som pedagog inte heller behöver ha koll på alla fakta eller stå med färdiga svar; en slags fortbildning som pågår hela tiden. I en pilotverkstad utforskar ni tillsammans. Världens bästa medicin mot både oro och likgiltighet.
Eleverna blir spillosofer, en slags moderna tänkare och görare som är bra på att använda befintliga resurser och utforska nuet tillsammans med andra. Precis som ni lärare gör en Lärarintroduktion, får eleverna inleda med att göra en elevintroduktion, Att bli spillosof (se nedan punkt 5).
Hur använder man det?
Använd er av hemsidan tillsammans genom att ha den uppe på storbildsskärm/smartboard i klassrummet, ta lite tid och gör er hemmastadda. Hemsidan är inledningsvis formulerad till den vuxne men större delen av innehållet är för alla. Det stärker er gemensamma känsla av att det här är ett arbete ni är inbjudna att göra, som inte kommer från dig.
Hur är läromedlet uppbyggt?
Läromedlet är uppbyggt kring 10 utmaningar. Alla utmaningar utgår från barnens värld och tar samtidigt avstamp i de Globala målen.
Ni väljer själva i vilken ordning ni gör utmaningarna och hur många ni vill göra på ett läsår. Elevernas tänkande och förhållningssätt kommer att växa oavsett vilka utmaningar ni väljer. Helhetsförståelsen ökar allteftersom och kommer att ”spilla över” på annat.
Utmaningarna är valbara för åk F-3 och åk 4-6. Du som lärare anpassar utöver det efter just din åldersgrupp och sammansättning av barn.
Varje utmaning är ämnesöverskridande, precis som verkligheten, men betonar delvis olika perspektiv. Självklart kan du som lärare utöka med vilket innehåll du vill. En central tanke är att du som lärare vågar följa barnens frågor och stanna upp där det bränner till och blir mest intressant och kan koppla ihop det med er övriga undervisning.
Alla utmaningar inleds med ett uppdrag från spilliristorna.
En utmaning
Varje utmaning innehåller 8-10 arbetspass och har en tydlig koppling till både läroplanen och kursmålen. Tidsangivelserna för arbetspassen är mellan 40-90 minuter. Den verkliga omfattningen beror självklart på vilka moment du väljer, lägger till eller drar bort och vilket lärande som uppstår i gruppen.
Utmaningarna är ämnesövergripande och bygger på demokratiska arbetssätt som möjliggör delaktighet och inflytande för eleverna, belyser kritiska förhållningssätt, reflektion kring värdegrunder, lokala, globala och historiska perspektiv.
I varje utmaning finns kreativa moment men i vissa utmaningar i större grad. Läs mer om spillo-labbet längre ner.
Inom varje utmaning finns fördjupningsmaterial, länkar till faktakällor och reflektionsfrågor. För dig som lärare finns alltid en inledande fakta-förberedelse, du kan därmed lugnt även välja de utmaningar som du känner att du själv inte har lika stor kunskap kring.
Omtanken
Varje utmaning avslutas med en eller ett par arbetspass som kallas för Omtanken. När eleverna tillsammans har arbetat sig igenom en utmaning har de fått med sig massor av nya kunskaper och omtankar. De har fått träna på att tänka om, med omtanke om både natur och människor och hittat nya smarta sätt att göra saker på som de nu får dela med sig av till andra.
Musik till läromedlet
Till varje utmaning finns specialskriven musik från spilliduren Emil Eklöv. Varje låt har en egen genre med en text som kopplar till utmaningen. Det finns ett huvudspår som handlar om att vara en spillosof som går igen i alla utmaningar. Självklart använder du musiken som du vill men den kan vara ett komplement i att utforska utmaningen. Musiken kan användas för att komma i stämning eller så funderar man över texten. Man kanske vill hitta på egna rörelser för att få in just rörelse i passen. Som musiklärare kan man utveckla användandet ännu mer. Musiken passar främst för F-3.
Alla klasser börjar med att göra elevintroduktionen Att bli spillosof. I den bygger eleverna ett enkelt högkvarter i klassrummet som spillosoferna utgår ifrån i sina utmaningar och de får en grundförståelse för de Globala målen. Omfattningen för elevintroduktionen är fem arbetspass som inleds med att eleverna får ett viktigt uppdrag: Att vara med och bygga en mer hållbar värld! Till sin hjälp behöver de ett högkvarter som kan bestå av:
Spillo-labbet, en enkel återbruksverkstad med lådor innehållande återbruksmaterial/restmaterial
Skärmvägg, eller större vägg för minnesanteckningar, ledtrådar, dokumentationer och dylikt
Spillosof-portalen, en enkel entré som hjälp för eleverna när de kliver in i sina kommande utmaningar
Högkvarteret blir en spännande och rolig kontext som ni genom att bygga tillsammans också äger gemensamt. Skärmväggen blir en plats att följa den gemensamma processen mot ny kunskap och Spillo-labbet blir ett genialiskt redskap för att jobba praktiskt, innovativt och nyskapande samtidigt som det hela tiden pekar på vårt behov av att hushålla med våra resurser.
Några utmärkande pedagogiska fördelar med återbruksmaterial är:
Återbruksmaterial som val av material väcker naturligt frågor och tankar om hur vi kan ta tillvara på jordens resurser och verka för en hållbar utveckling. Det är ett spännande material som triggar fantasin på annorlunda sätt och sätter kreativiteten i rörelse. Men också ett jämställt material utan kopplingar till några stereotypa bilder av kön.
Det är också ett socialt material som inbjuder till gemensamt byggande och laborerande. Det uppmuntrar till ett humoristiskt, tillåtande och undersökande arbetssätt.
Återbruksmaterial har fortfarande relativt låg status och det ligger något spännande i att använda ”skräp” som en möjliggörare för att tänka nytt. Återbruksmaterialet går från skräp till material när det sorteras och lyfts in i ett nytt sammanhang. Det kan därmed symbolisera allt skräp i världen, om vi ordnar upp det, sorterar… vad kan hända då? Materialet blir därmed en konkret hjälp att se på världen med andra ögon. Dessutom finns det återbruksmaterial i överflöd, då är det smart att passa på att använda det.
Men återbruksmaterial kan bli tråkigt och just - skräpigt, om det inte tas om hand. Nyckeln är att hålla det sorterat och rensa ut det som faktiskt är för trasigt, så att det lockar ögat. Att ladda Spillo-labbet med värde gör att det blir speciellt och något ni ser fram emot att använda. Sätt några tydliga riktlinjer tillsammans om hur och när det ska användas. När ni inte arbetar med Spillosoferna och labbet är undanställt, då behövs en uppfräschning när det ska plockas fram. Det är också bra att fundera över var Spillo-labbet ska placeras. På vissa skolor arbetar man med ateljéer som verktyg för lärande och då är miljön anpassad redan. På andra skolor, de flesta, har man ingen ateljé och då blir det en fråga om att göra utrymme.
Skolverket har gett skolan i uppdrag att särskilt uppmuntra och utveckla det entreprenöriella lärandet:
”Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.” (Skolverkets hemsida)
Kontexten med spillsosofer och deras högkvarter blir ett värdefullt hjälpmedel för att stimulera detta och de kreativa förmågor som får chans att växa när barnen får syn på sin egen kreativitet är en viktig nyckel för att de även ska få syn på sin egen möjlighet att kunna vara med och påverka och forma världen.
Är allt detta ovant för dig? Se det som en möjlighet att lära nytt. Förmodligen kommer du att få syn på nya sidor hos både dig själv, dina kollegor och barnen. Kom ihåg att hjälpa varandra - det är ju det vi måste träna på allra mest om vi ska bygga en mer hållbar värld tillsammans!
Praktisk förberedelse
Ni som lärare behöver förbereda elevintroduktionen genom att:
Läsa igenom elevintroduktionen Att bli spillosof
Fördela arbetet mellan er om ni är flera kollegor inblandade. Förmodligen har ni olika kompetenser och intressen, men se det också som en möjlighet att tillsammans lära er något nytt.
Ordna en skärmvägg, det kan vara vilken som helst. Om ni inte har egna på skolan brukar kommuner och företag ha stående i förråd och källare. Det kan vara allt från en vit papp-vägg till en orange 70-tals skärmvägg. Den behöver inte vara snygg, det kommer den att bli. Att direkt få träna sig i återbruk är själva poängen!
Förbered inför Spillo-labbet, tänk ut en plats i klassrummet och fixa plastlådor. Godislådor från mataffären t ex. De brukar finnas i överflöd och det är en bra storlek.
Skapa förväntan hos barnen att det är något spännande på gång.
KOM IHÅG ATT DET NI GÖR ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT - LYCKA TILL!
Till dig som pedagog i förskoleklass
Moment 8 10 min
Gör så här
Att tänka på för dig som pedagog i förskoleklass
Utmaningarna i Spillosoferna är valbara för åk F-3 och åk 4-6. Åldersspannet och därmed både kunskap-och mognadsnivå varierar såklart stort inom ramen för förskoleklass till årskurs tre. I vissa arbetspass finns valbara förslag på övningar eller upplägg för F-1 eller 2-3, men i andra kan du som pedagog i förskoleklass behöva göra ytterligare förenklingar för att anpassa för just din grupp och sammansättning av barn. Då materialet är fullt av kreativa övningar finns det dock alltid möjlighet att lägga längre tid på de kreativa momenten och förenkla de mer teoretiska resonemangen.
Musik med spilliduren Emil
Som ni kunde läsa i fliken Om Spillosoferna, finns en hel mängd låtar framtagna till läromedlet. För förskoleklass är dessa en guldgruva och helt säkert kan ni utveckla både rörelser och tankar med musiken som inspiration och stöd.
Spilliduren Emil Eklöv är en jämtländsk musikartist som skriver framförallt för barn och unga.
Musiken finns inne i respektive utmaning, men du finner den även på Spotify och kan vara ett bra tips om barnen vill fortsätta lyssna hemma eller höra låtarna i sin helhet:
WWF - Kreativitet på hållbar väg - Världsnaturfondens handledning för lärare i kreativitetens, skapandets och kulturens betydelse för en hållbar framtid.
