Vad händer egentligen med klimatet?… Vi reder ut begreppen i en kortkurs på fyra arbetspass.
Inledning
Det här är en kortkurs om klimatet, klimatförändringar och vad vi faktiskt kan göra för skillnad! Vi står tillsammans, barn och vuxna, mitt i det stora uppdraget att bygga en mer hållbar värld och då är det viktigt att få lite fördjupad koll på just de här frågorna. Klimatförändringarna är vår tids största utmaning, en ödesfråga för mänskligheten helt enkelt. Hur närmar man sig det med barn? Hur ger man dem fakta utan att skrämma? För det handlar ju i allra högsta grad om deras framtid och framtiden är ju så mycket lättare att hänge sig åt om man känner hopp.
Lärare har en unik kompetens att lyckas föra “större” samtal där många röster på olika vis får chans att höras och tankar möjlighet att utvecklas. Vi hoppas att den här kortkursen kring Klimatet, ska få bli ett stöd. Där barnens tankar, erfarenheter och frågor är utgångspunkten, men där kopplingen finns till det större komplexa sammanhangen kring hur vi kan bygga en mer hållbar värld tillsammans. Strävan är att ge barnen tillgång till varandras erfarenheter med hjälp av många olika tillvägagångssätt och infallsvinklar.
Den här utmaningen, som kallas En kortkurs i klimatet, vill skapa hopp och handlingskraft. Kortkursen är uppbyggd i tre steg.
Arbetspass 1: Lär dig mer!
Fakta om skillnaden på väder och klimat, om växthuseffekten, förstärkt växthuseffekt och så vidare. Det vill säga en grundförståelse för vad det hela handlar om.
Arbetspass 2: Inspireras av goda exempel!
För att känna hopp behöver vi se goda exempel runt vår jord på att människor försöker lösa problemet och att lösningarna också verkar lockande. Det är jätteviktigt för barn och unga att se att det finns vuxna som tar ansvar och jobbar för en positiv utveckling!
Arbetspass 3: Tänk och gör själv!
Efter att ha tagit till sig fakta och fått inspireras av andra är det viktigt att känna att man får vara med och göra. Tillsammans med andra kan vi ju verkligen göra skillnad och bidra till att bromsa klimatförändringarna.
Detta upplägg bygger på ett inspirerande möte mellan klimatforskaren Torbjörn Skytt och spilliristorna som ni får ta del av i det första arbetspasset. Inför varje arbetspass finns en kort inledande text kring innehåll för passet och vad du behöver förbereda. Se det som ett stöd för att att forma och utveckla just din undervisning, inte som en mall du behöver följa till punkt och pricka.
Precis som vi vuxna har barnen olika förkunskaper och engagemang kring klimatfrågan. Det är viktigt att du som lärare är lyhörd för barnens olika frågor och funderingar. Kanske har ni redan hunnit ta upp delar av innehållet i er övriga undervisning, då blir detta ett lysande tillfälle att befästa den kunskapen och att ytterligare få bredda perspektiven.
Förbered kortkursen genom att läsa in dig via fakta-fliken och titta igenom arbetspassen.
Tips:
Barnens tankar behöver kunna sparas under processen, använd gärna en skärmvägg, tavlan eller väggarna i klassrummet.
13 Bekämpa klimatförändringar
Klimatet och mål 13
Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.
Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.
Effekterna är redan nu synliga och kommer att bli katastrofala såvida vi inte agerar nu. Genom utbildning, innovation och efterlevnad av våra klimatförpliktelser kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda planeten. Dessa förändringar ger också stora möjligheter att modernisera vår infrastruktur som kommer att skapa nya arbetstillfällen och främja välstånd över hela världen.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som lärare behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta inför denna kortkurs om klimatet är hämtat från etablerade källor som Globala målen, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, SMHI, Fossilfritt Sverige (Regeringskansliet) och UR.
Det finns ett överflöd av information om klimat, klimatförändringar, dystopiska framtidsbilder och hoppfulla berättelser om möjliga lösningar. Konsensus idag är att klimatförändringarna är ett faktum och att vi både måste begränsa den fortsatta uppvärmningen och anpassa oss till ett varmare klimat.
Kanske är detta ett område som du redan har en bred kunskap kring eller så är det ett område som du endast har en vag uppfattning om. Bygg vidare utifrån din kunskapsnivå. Vi rekommenderar dock alla att se en halvtimmes föreläsning från UR Samtidens Klimatfestival 2020 med rubriken Klimatförändring - allvarlig men inte hopplös. Alasdair Skelton, professor vid institutionen för geologiska vetenskaper, beskriver tydligt hur klimatet fungerar och hur vi vet att den pågående globala uppvärmningen sker. Han diskuterar också orsakerna till global uppvärmning och hur mycket varmare det kommer att bli i framtiden. Men han talar också om lösningar. Vad kan forskare, individer och ett samhälle göra?
Filmen En varmare värld, 12 min, från SMHI beskriver också tydligt skillnaden på klimat och väder, klimatets förändringar över tid, människans påverkan och varför vi skulle behöva ha nollutsläpp av koldioxid från mänsklig aktivitet 2050.
Sverige har med bred politisk enighet klubbat igenom en klimatlag som slår fast att senast år 2045 ska Sverige inte ha några ”nettoutsläpp ” av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå ”negativa utsläpp ”. Läs mer om hur Klimatlagen fungerar på Naturskyddsföreningens hemsida.
Fossilfritt Sverige, en del av Regeringskansliet, är den myndighet som är satt att leda Sveriges arbete att bli fossilfritt 2045. Svante Axelsson är nationell samordnare och han är optimistisk till möjligheterna att Sverige kommer att klara av sitt mål. Företagen, som är en viktig länk för att minska koldioxidutsläppen har förstått att om de ska överleva in i framtiden så måste de ställa om. Vill man känna hopp och pepp så är det alltid uppmuntrande att lyssna på Svante, tidigare generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. Följande föredrag är hämtat från en konferens med Konsumentföreningen i Stockholm 2019. 25 min
Vi reder ut begreppen och försöker förstå vad det hela handlar om
Arbetspass 1 60 min
Introduktion
I det inledande passet får ni möta spilliristorna och klimatforskaren Torbjörn Skytt som funderar över det här med klimat. Vad menar man egentligen när man pratar om klimatet? Och vad kan man göra för skillnad?
Upplägget arbetspass ett
Spillosoferna får inledningsvis möta spilliristorna i en film och ta del av deras tre tips och funderingar om hur man kan lära sig mer om klimatet. Därefter får de titta på en film om det Globala målet 13 - Bekämpa klimatförändringarna. Sedan tar de sig an spilliristornas första tips kring att lära sig mer. Det får de göra genom film och bildspel med reflektionsfrågor och enkla övningar kring klimat, väder, växthuseffekten och klimatförändringar, samt en avslutande del som handlar om fossila och förnyelsebara energikällor.
Ett enkelt sätt att “ladda klassrummet” inför kortkursen kring klimat och klimatförändringar kan vara att lyfta in en jordglob och lägga en filt över.
Gör så här
Film från spilliristorna
Se film från spilliristorna när de möter klimatforskaren Torbjörn Skytt.
Läs faktarutan om Forskar-Torbjörn tillsammans: (finns för utskrift)
Berätta för spillosoferna att under de kommande arbetspassen kommer ni att utgå från spilliristornas tre tips:
Lär dig mer!
Inspireras av goda exempel!
Tänk och gör själv!
Sätt upp alla tre tipsen på skärmväggen direkt. Finns för utskrift.
Spilliristornas första tips - lär dig mer
Dags att göra det första som spilliristorna tyckte att vi skulle göra, nämligen att fylla på med fakta och förstå lite mer om hur det hänger ihop.
Börja med att ta reda på vad de Globala målen säger?
Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden och självklart finns det ett mål för klimatet. Visa mål 13.
Se tillsammans filmen från serien Globala målen i sikte, UR Play, avsnitt 13 - Bekämpa klimatförändringar, 4 min.
Reflektera utifrån frågor som till exempel:
Har ni hört talas om att det finns klimatförändringar?
Vad vet ni om det?
Vad är klimat?
Titta på bildspelet om Väder och klimat och använd berättarstödet som hör till. Finns att ladda ner i materialmappen. Bilder och text är hämtade ur filmen Väder & Klimat - vad är skillnaden? 4,14 min från Snabb Fakta. Självklart kan du använda filmen i sin helhet om du tycker att det passar din grupp.
Reflektera tillsammans genom att på något vis repetera vad den naturliga växthuseffekten är, använd tavla eller jordglob. Skulle barnen kunna förklara det med hjälp av en jordglob och ett tunt lakan? Tänk att lakanet är atmosfären.
Fortsätt att reflektera kring problemet idag med förstärkt växthuseffekt. Vad händer om barnen får en filt istället för ett lakan?
Några barn i taget kan testa att först lägga sig utan täcke, sedan med ett tunt lakan och slutligen under en filt. Kan de känna skillnaden? Kan de känna växthuseffekten?
Vad händer när det blir varmare klimat på jorden? Visa bildspelet om vad som händer när det blir varmare klimat på jorden (följer efter Väder och Klimat) och använd berättarstödet som hör till.
Reflektera tillsammans:
Har ni hört talas om några andra saker som händer när det blir varmare klimat på jorden?
Vad är skillnaden på fossila och förnybara bränslen
Vad är det man pratar om när man till exempel säger att man borde köra mindre bil och att bensin inte är så bra. Men vad är bra då?
Till dig som pedagog:
Det är mycket snack om att vi ska bli fossilfria, att det är den främsta vägen för att minska koldioxidutsläppen och på så vis hejda klimatförändringarna. Det finns självklart mängder av fakta som barnen kan lära sig kring fossilt och fossilfritt/förnybart och inte minst bygga sin grundförståelse kring kolets kretslopp, fotosyntesen, energi och så vidare. Det är dock inte syftet här, eftersom detta är en kortkurs, det är en kunskap som kommer att byggas upp under skolåren som följer. Det grundläggande barnen behöver få med sig i detta sammanhang är en uppfattning om tidsrymden och att vi vill ha så mycket av koldioxiden kvar i marken som möjligt. Det vill säga att det är bättre att använda det som kan förnyas istället för det som tar hundratals miljoner år att bildas och att det finns ett ämne som heter koldioxid som ligger lagrat i fossila energikällor som vi släpper ut när vi gräver upp dem och använder dem.
Såklart är det bra att veta att koldioxid hela tiden finns naturligt i vårt kretslopp, men att det räcker med den som kommer i realtid och som växterna kan fånga upp och omvandla till syre. Alltså måste vi låta de återstående fossila tillgångarna ligga kvar i marken. De är ju inte längre tillgångar utan snarare motsatsen. Nedan har du några bilder och texter som stöd att utgå från, välj den nivå som känns lämplig för din grupp och spinn vidare på de frågor som uppstår. Bilderna finns även med i bildspelet (följer efter Vad händer när klimatet blir varmare på jorden).
Fossila bränslen
Fossila bränslen är kol, olja och naturgas och de är rester av döda växter och djur som fanns på jorden för ca 300 miljoner år sedan. När de dog blev de övertäckta av sand och lera vilket hindrade en normal nedbrytning och idag har de här resterna av döda växter och djur bildat fossila bränslen som finns långt nere i marken och i havets botten. När vi tar upp de och förbränner de frigörs en stor mängd koldioxid som annars skulle ligga lagrad i marken och inte påverka vår växthuseffekt.
Borrning av olja på land
Borrning av olja till havs
Förnybara energikällor
Förnybara energikällor är energikällor som kan förnya sig inom en mänsklig livslängd och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De flesta förnybara energikällor, som vind-, vatten- och bioenergi, härrör ursprungligen från energi från solen, ett undantag är tidvattnet som får sin energi från dragningskraften från månen. Dessa energikällor kan omvandlas till el eller till drivmedel, det vill säga biobränslen.
Sol- och vindenergi
Vindenergi till havs
Bioenergi, energi som utvinns av biobränslen, alltså förnybara och koldioxidneutrala bränslen som hämtas från växtriket.
Vatten och vågkraft, till havs och i floder och älvar
Omställning från fossilt till fossilfritt
Omställning är ett begrepp som upprepas ofta och det kan vara bra för barnen att ha förstått att man då menar just omställning från att vara beroende av fossila bränslen till att bli fossilfria.
Vatten och vågkraft, till havs och i floder och älvar
Fråga spillosoferna om de känner till några energikällor som är bra för klimatet?
Sammanfatta och kika framåt mot nästa steg i kortkursen om Klimatet
Sammanfatta faktadelen tillsammans. Du kan till exempel utgå från frågor som:
Vad vet barnen nu?
Har de fått nya frågor?
Finns det saker som skrämmer dem?
Är detta något de pratar om hemma?
Vad vill de undersöka vidare?
Vilka lösningar känner de till?
Till dig som pedagog
Det är viktigt att inte överge barnen i en jobbig känsla efter detta arbetspass, utan försök avrunda i känslan av “YES så bra att vi har två arbetspass till med fokus på allt bra som görs och vad vi själva kan göra för att göra positiv skillnad”. Att visa på möjligheter är ett sätt att vara en vuxen som är med och tar ansvar. Var också lyhörd om det är något barn som behöver prata mer.
Förberedelser
Ställ i ordning skärmvägg eller den plats du valt som gemensam dokumentationsplats
Plocka eventuellt fram jordglob och filt
Förbered för att kunna se på film och bildspel
Skriv ut spilliristornas tre tips eller möjliggör för att visa dem digitalt.
Vi försöker få syn på bra saker som görs för att minska klimatförändringarna
Arbetspass 2 60 min
Introduktion
I arbetspass två ligger fokus på att lyfta blicken från krassa fakta och konsekvenser av klimatförändringar, till att få syn på en mer hoppfull och ljus horisont. Arbetspasset utgår från spilliristornas andra tips:
Spana in goda exempel som du kan inspireras av!
Att få syn på allt bra som händer och görs lugnar och väcker hopp. När vi ser att andra verkligen jobbar på får vi motivation att själva både våga och vilja göra.
Målet är att barnen ska bli engagerade och få energi, hopp och handlingskraft.
Det finns naturligtvis mängder av exempel på olika lösningar och försök att stoppa klimatförändringarna men vi har valt att fokusera på en sak som de allra flesta barn känner till, nämligen plastnedskräpningen i haven. Vi lyfter två fina exempel på hur människor engagerat sig för att hitta på sätt att rensa haven på plast som är roliga, inspirerande och fantasieggande då det är dessa känslor vi vill förmedla till barnen i steg två.
Upplägg arbetspass:
Klassen börjar med att dyka in i ett hoppfullt exempel, The ocean cleanup, en idé som har för avsikt att tömma världshaven på plast och stoppa tillströmningen av ny plast. Sedan får de ta del av fler positiva exempel som de jobbar vidare med i mindre grupper eller i helklass, det avgör du som lärare.
Gör så här
Spilliristornas andra tips - att få syn på allt bra som händer och görs till exempel för att rensa havet på plast
Koppla tillbaka till arbetspass ett och filmen om mål 13, det är enkelt att och konstatera att vi måste hejda klimatförändringarna. Och vi måste göra det tillsammans. Men det är lätt att känna sig lite modfälld och då är det varken roligt eller lätt att göra saker. Kommer ni ihåg spilliristornas andra tips för att få just hopp och inspiration?
Boyan Slat och The Ocean Cleanup - ett makalöst fint exempel på att det går att göra skillnad
“Plast i haven” är ju ett problem som egentligen inte har med klimatet att göra, men som ändå har med hela vårt sätt att leva och konsumera att göra. Så det hänger ju ihop.
Visa bilden på Boyan Slat och berätta kort hans story och titta på bilden på hans uppfinning, The Interceptor, och berätta om hur den hjälper till att rensa haven på plast.
Berättelsen om Boyan Slat och The Interceptor, finns för utskrift i materialmappen.
Det här är Boyan Slat. Han kommer från Nederländerna. När han var 18 år tog han dykarcertifikat. Han älskade havet och att dyka men det han såg under vattnet var mer plast än fiskar. Såklart kände han sig besviken. Men eftersom han alltid sedan han var liten hade varit en "maker", en uppfinnare, en som hittade lösningar på problem han såg omkring sig, så tänkte han, varför måste det se ut så här? Hur kan vi få bort plasten från haven? Han började klura på ett system för att städa haven helt enkelt. Han står bakom idén The Ocean Cleanup som på svenska betyder ungefär Havsstädningen. Nu några år senare håller idén på att bli verklighet. Hans smarta uppfinning The Interceptor är en maskin som kan åka på vattnet och samtidigt samla in skräp med hjälp av långa armar. Skräpet åker in på ett rullband och ramlar ner i behållare där det tas om hand och sorteras. Man håller också på att fundera och klura jättemycket på vad man sedan kan göra med all den här plasten. Bra och viktig uppfinning, eller hur?
Här är en film som med datoranimering visar hur The Interceptor fungerar. Filmen är tyvärr inte på svenska men den är väldigt tydlig i sitt bildspråk så med lätt stödöversättning är det enkelt att inspireras och greppa principen. 2,10 min
Följande klipp är från när The Interceptor för första gången rullade på riktigt i augusti 2020, på floden Rio Ozama i Dominikanska republiken. Wow på den! 2,01 min
Dags för barnen att få ta del av fler exempel på positiva förändringar som händer och bra grejer som görs som faktiskt i förlängningen minskar negativ klimatpåverkan.
Denna del kan ni lägga upp på valfritt sätt utifrån din grupps ålder och era omständigheter:
Helklass - titta på tre goda exempel tillsammans och diskutera på vilket vis dessa exempel kommer att göra positiv skillnad för klimatet. Finns det även andra vinster? Ser ni andra fler saker som de skulle kunna tänka till kring för att bli så hållbara som möjligt?
Mindre grupper - låt varje grupp se samma filmer, tre goda exempel, men föra samtalet i den mindre gruppen istället för alla tillsammans. Använd samma frågor som ovan.
Mindre grupper - varje grupp får varsitt exempel som de tittar på och fördjupar sig lite i. De kan därefter presentera sitt exempel för hela gruppen.
1. Flip flops används av miljarder människor, många av sandalerna slutar tyvärr i havet.
Ocean sole i Kenya, samlar ihop gamla flipflops, ger dem nytt liv och skapar fantastisk konst och nya arbetstillfällen.
2. Fritidsbanken är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar
Här kan man låna utrustning för en aktiv fritid, som t.ex. skidor, skridskor, inlines, flytvästar, snowboards och mycket mer. Utlåningstiden är 14 dagar. Fritidsbanken finns på flera platser runt om i landet.
Såklart finns det hur många positiva exempel som helst om man börjar se sig omkring. Vilka kan ni mer komma på? Och tänk ändå vad många superroliga framtidsjobb det kommer att finnas - arbeten som ingen har hittat på ännu.
Sikta fram mot nästa arbetspass, det sista i kortkursen, där ni kommer att få jobba med vad ni själva kan göra här och nu som är bra för klimatet!
Fördjupningsövning: Vad görs av världens ledare?
Vill man fördjupa sig i vad det finns för positiva saker som görs för att arbeta för minskade klimatförändringar på global politisk nivå samt här i Sverige kan man titta på Klimatkursen för årskurs 4-6, arbetspass 3.
Förberedelser
Ställ i ordning skärmvägg eller den plats du valt som gemensam dokumentationsplats
Vi försöker få syn på vad vi själva kan göra och hur vi kan inspirera andra
Arbetspass 3 60 min
Introduktion
Sista arbetspasset har fokus på spilliristornas tredje tips som handlar om allt vi faktiskt kan göra själva. Det egna ansvaret och möjligheterna. Just ni, och alla människor, kan göra positiv skillnad för klimatet. Att få agera och ta ansvar kan dessutom ge en riktigt bra känsla om man får bra förutsättningar att klara av det.
Tips: Hela läromedlet Spillosoferna är ett utforskande kring hur vi kan lära oss att göra och tänka i delvis nya banor. Fördjupning finns i alla de övriga utmaningarna. Vill man tänka vidare kring mat, då är Hamburger-utmaningen lysande att dyka in i, är det konsumtion som känns mest intressant så är Presenter prima. I Hemma-utmaningen finns det många delar som handlar om resande till och från hemmet. Går man igång på havet så är Livet-utmaningen en perfekt fortsättning. Vi lär oss ihop och kan på så vis hjälpa varandra att orientera oss i hur vi tillsammans kan leva mer hållbart. Det är vad hela Spillosoferna går ut på!
Upplägg arbetspass tre:
Ni börjar med att titta spilliristornas tredje tips:
Tänk och gör själv!
Därefter ser ni ytterligare en film om det globala målet 13. I den finns några konkreta tips på vad man som privatperson kan göra. De här tipsen kan låta ganska enkla och några av de gör säkert barnen redan. Men givetvis kan de vändas och vridas på och utforskas vidare.
Gör så här
Vad kan vi göra själva?
Förhoppningsvis är barnen nu peppade av goda exempel och ny kunskap och är motiverade att även själva göra skillnad. Världen består ju bara av individer som gör (eller inte gör).
Titta på spilliristornas tips nummer tre:
Så vad kan ett barn göra, en privatperson? Kanske sprudlar klassen av idéer, av saker som ni kan göra som är bra för klimatet. Fånga dem! Kanske kan ni anteckna idéer på en stor gemensam tankekarta på tavlan eller golvet.
För att få fler idéer kan ni alltid titta på vad de Globala målen säger. Se på följande film tillsammans och lyssna efter tipsen som både kan gälla dig, men också dina vuxna:
Ändra dina resvanor - om möjligt välj kollektivtrafik i stället för bilen, tåg istället för flyg, cykla, skejta, jogga…
Tänk på vad du äter - ät mer vegetariskt och gärna mer grönsaker som är närodlade, i alla fall i Sverige.
Återvinn – källsortera allt du bara kan!
Tänk innan du shoppar - undvik impulsköp, gör inköpslista och behåll det du äger längre, köp second-hand och låna av andra.
Reflektera tillsammans utifrån frågor som:
Vad gör ni redan?
Vad är lätt?
Vad är svårt?
Har ni tröga vuxna där hemma som inte alls vill ändra på något?
Hur kan ni hjälpa varandra?
Vilket tips vill du testa på lite mer?
Avslutning
Bra jobbat – nu har ni gjort den kortkursen i klimatet och ni kan peppa andra att göra samma sak. För den här kortkursen kan ju nästan vem som helst göra var som helst. Alla kan:
Lära sig mer!
Inspireras av goda exempel!
Tänka och göra själva! Gärna tillsammans med andra.
Lycka till och fortsätt lära er mer, inspireras och göra skillnad.
Förberedelser
Ställ i ordning skärmvägg eller den plats du valt som gemensam dokumentationsplats
Förbered för titta på film och bild
Förbered för att kunna göra en stor gemensam tankekarta
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
GE, HI, RE, SH: Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
SV: Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
