Vi startar resan mot ökad jämlikhet bland klasskompisarna som vi hänger med varje dag.
Inledning
1602 dagar spenderar barn med sina klasskompisar under grundskoleåren i Sverige. Det är rätt många dagar ändå! Klasskompisarna utgör med andra ord många gånger ramen för barnens vardag, på gott och på ont. De präglar varandra och påverkar både varandras sociala och kunskapsmässiga utveckling. De fyller varandras värld.
Vi har i denna utmaning valt att koppla ihop klasskompisarna med mål 10, Minskad ojämlikhet. Globala målens ledord, Leave no one behind, är ett uttryck som skulle gå att applicera i vilket klassrum som helst. En skola för alla bygger ju på samma princip om allas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet, religion, funktionsvariation och ekonomisk ställning. Samma faktorer som är helt avgörande i mål 10. Ett mer jämlikt samhälle, blir ett starkare samhälle. Ett mer jämlikt klassrum, blir ett starkare klassrum. Ett mer jämlikt samhälle blir mer stryktåligt mot instabilitet och kriser, detsamma gäller i klassrummet, i klasskompisarnas värld.
“Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.
Ur Lgr 11
Men acceptans och solidaritet mot varandras olikheter trollar man inte bara fram, det är något som kräver ständig träning. I hela den här utmaningen har vi lekt med tanken att människor kan träna upp sina öppenhets- och samarbetsmuskler, på samma sätt som vi tränar biceps och triceps. Då är ju klasskompisar fenomenala att träna tillsammans med, en skara olika, unika, fina individer som hamnat i en grupp de ej har valt – men som vi hoppas att de efter den här utmaningen ska se som en resurs. Klasskompisar tränar ju dessutom flera hundra dagar om året, alltså måste ju de vara helt rätt gäng att skapa träningsprogram till andra, lite äldre soffliggare…
Utmaningen vill som alltid bredda spillosofernas perspektiv och rör sig mellan historiska, sociala, globala och etiska perspektiv.
Ny utmaning
Vi har alltid haft kompisar - Vi överlever inte utan dem
Kompisflocken löser en utmaning tillsammans - Tillsammans är vi smarta
Alla vill ha kompisar - Alla vill höra till
Klasskompisar - Gåva eller nödvändigt ont?
Vad säger de Globala målen? - En hållbar värld och kompisar hur hänger det ihop?
Alla kompisar är olika - Men varför kan olikhet vara så svårt ibland?
Lagar som skyddar rätten att vara olika
Omtanken - Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv
Under denna utmaning används Spillo-labbet bara under pass 3. Men självklart är utmaningen ändå full av praktiska övningar.
Målet är att spillosoferna efter att ha tagit sig an utmaningen Klasskompisar kommer att ha nya bilder av varandra och kring hur vi människor fungerar som de sociala varelser vi är. Förhoppningen är också att detta lite annorlunda sätt att ta sig an klassens värdegrundsarbete, kommer att resultera i att spillosoferna byggt sina samarbets- och öppenhetsmuskler lite starkare och att de fått med sig nya redskap att ta till i det fortsatta arbetet. För ingen vill ju bli en trångsynt, otränad soffpotatis!
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Förbered klasskompisutmaningen genom att läsa in dig via fakta-fliken och titta igenom arbetspassen.
10 Minskad ojämlikhet
Klasskompisar och mål 10
Mål 10 handlar om det grundperspektiv som alla de Globala målen bygger på, nämligen att inte lämna någon utanför. Det gynnar alla om vi verkar för ett mer jämlikt samhälle, både ekonomiskt och socialt. Klasskompisar är som ett samhälle i miniformat, där barnen omges av människor som de ej har valt, men som de behöver dagligen. Med andra ord en perfekt plats att få syn på styrkan med jämlikhet och en plats där mångfald förhoppningsvis kan få gå från problem till resurs.
Mål 10 handlar om det grundperspektiv som alla de Globala målen bygger på, nämligen att inte lämna någon utanför. Det gynnar alla om vi verkar för ett mer jämlikt samhälle, både ekonomiskt och socialt. Klasskompisar är som ett samhälle i miniformat, där barnen omges av människor som de ej har valt, men som de behöver dagligen. Med andra ord en perfekt plats att få syn på styrkan med jämlikhet och en plats där mångfald förhoppningsvis kan få gå från problem till resurs.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målen, Sveriges radio, Sveriges television, Skolverket, Danmarks television och utöver det finns lite poesi från den svenske poeten Emil Jensen och hänvisning till ett antal organisationer som arbetar med just jämlikhet och mångfaldsfrågor.
Har du tänkt på att…
Barn ofta får höra hur de ska vara och göra mot andra. Det är så enkelt att säga att alla ska med, men hur lätt är det egentligen? Vi vuxna tycker ofta att det är svårt med inkludering och sett på global nivå har vi inte riktigt rett ut det här med jämlikhet. Vi har våra grundläggande demokratiska värderingar som riktlinjer, värdegrunder, men hur mycket har vi själva provat dem och på riktigt och verkligen erövrat dem?
När det gäller att minska ojämlikheten i samhället och världen bygger det i grunden på hur vi värderas som människor och grupper. Då är det en god idé att börja med att medvetet träna upp vår egen tolerans och acceptans, vår öppenhet för andra människor, om vi vill vara med och bygga en mer hållbar värld. Vi behöver kanske bestämma oss för att olikhet ÄR bra, att vi berikas av det och att det gör oss smartare och starkare tillsammans, och sedan lyfta det som LEV-ord. Alltså ord som vi medvetet försöker träna oss på att leva. Det är kanske det ett “klasskompisskap” gentemot våra medmänniskor skulle kunna betyda. En tolerans och solidaritet gentemot alla de vi ej har valt själva, men som vi ändå behöver och som behövs.
Forskning visar att mer jämlika samhällen är mer motståndskraftiga och att ökade inkomstskillnader med minskad ojämlikhet som följd, slår tillbaka mot alla. Våld, hot, missbruk och utanförskap blir en konsekvens som inte bara skapar personligt lidande utan också djupa sår inom samhället. Detta gäller både inom och mellan länder och är ett centralt perspektiv i mål 10. Vi har dock inte valt att utforska ekonomisk ojämlikhet närmare i denna utmaning då det är en mycket svår faktor för barn att påverka i sin vardag. Men om du som vuxen vill öka din förståelse för många barns verklighet och ojämlika förutsättningar finns tips på länkar nedan. Skolan kan inte jämna ut inkomstskillnader, men den kan vara en oas av mer lika villkor och en god plats där olika får mötas och mer jämlika framtidsförutsättningar skapas.
Människan har en stor hjärna och forskning visar att just hjärnstorlek hos olika djur visar på vår kapacitet att hantera komplexa relationer. Vi behöver vår hjärna för att kunna samarbeta, kommunicera, helt enkelt för att kunna förstå andra individer för att få ihop vår vardag och våra komplexa samhällen. Så kanske är det inte så konstigt att den tankeverksamhet som kretsar kring andra, som kallas social kognition, tar upp så mycket av vår tid, närmare bestämt 99 procent av vår dag! Att vi skulle vara individer som klarar oss själva är ren och skär lögn. Inte ens individualister är ju något utan en stor flock som uppmärksammar och beundrar den unika individen!
Det finns ett överflöd av fakta om hur vi människor egentligen fungerar, om behovet av jämlikhet, om mångfald och diskriminering och ofta har ni som är verksamma i skolan tänkt mycket kring detta och arbetar dagligen med det eftersom värdegrundsarbete är högt prioriterat och en del av skolans uppdrag. Därför rekommenderar vi dig att nu att ta in detta område från ett något annat håll, bli inspirerad till Klasskompisutmaningen genom poesi, en vacker film om människors olikheter och likheter, en dansglimt om Mångfald och en introduktion till din hjärna. Vill du sedan inhämta mer fördjupad fakta är det bara att gå vidare via länkarna längre ner där vi har gjort ett litet urval utifrån ett antal områden, men det finns hur mycket som helst, beroende på vilket perspektiv man väljer.
1. Emil Jensen är en svensk poet, musiker och krönikör bland annat.
Alla som behövs, 5,59 min, är ett spår från hans EP Gå aldrig ombord.
2. All that we share, 3,01 min. En film som gjordes som en del av Danmarks TV2´s strategi All That We Share från 2017. Strategin gick ut på att kommunicera vikten av fokus på på saker som förenar oss snarare än skiljer oss åt.
En sammanfattning som LO gjort utifrån den breda forskning inom området som finns och som presenteras i sin helhet i boken Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen av de brittiska forskarna Richard Wilkinson, Kate Pickett.
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning!
Inför KLASSKOMPIS-utmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Fira att det är just NI som är här idag!
Lägga en välkommen-lapp på varje bord: “Tänk vilken tur att just DU finns i det här klassrummet!”
Hänga upp en banderoll: VÄLKOMNA BÄSTA KLASSEN!
Ställa fram en bukett blommor
Pynta klassrummet och göra fint
Spela musik
Eller på just det sätt du vill!
I den första lektionen kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Kom ihåg att det är alltid viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska lösa den här utmaningen tillsammans med barnen. Målet är inte att ni ska ha alla svar den första lektionen.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela kompis-låten och kom i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna
Låt eleverna spåna fritt, gärna två och två eller i något större grupper vad de först tänker på när de hör utmaningen.
Vad menar spilliristorna med utmaningen?
Vaddå öppenhetsmuskler och samarbetsmuskler?
Tycker spillosoferna att det alltid är lätt att samarbeta till exempel?
Be spillosoferna att var för sig eller två och två, skriva ner sina första tips på hur man kan träna sina samarbets- och öppenhetsmuskler. Spara de lapparna i ett kuvert eller en mapp som ni kommer att återkomma till i Omtanken, i arbetspass 9.
Klasskompisleken
Introducera en klasskompislek. Dessa lekar, eller andra ni känner till, kan med fördel återkomma som energigivare och rolig samarbetsträning under hela utmaningen. Poängen är att hela gruppen behövs för att kompislekarna ska lyckas!
Det kan vara till exempel:
Knuten
Cirkeln
Flytande stenar
Inte nudda mark
Rockringen runt
Stocken
Stolarna stormar
Vända filten
Instruktioner till alla lekar finns att skriva ut.
Avrunda med
att berätta om nästa pass då ni ska få se en bild på kungen när han var bebis!
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för klasskompisutmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Se över spillo-labbet
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
Under detta pass konstateras att vi alla är beroende av andra människor för vår överlevnad och att det sett ut så genom hela människans historia. Spillosoferna får fundera över hur alla föds som hjälplösa bebisar och på sitt vardagsberoende av andra. Men också på att bebisar är väldigt bra på att samarbeta. De får reda ut frågor såsom: Hur många människor är man egentligen beroende av för att klara av en helt vanlig dag? Varför det är så att vi behöver andra och finns det fördelar med det? Är vi till och med smartare tillsammans?
Gör så här
Vi föds in i beroende av gruppen
Vi människor är en form av däggdjur som är gjorda för att leva tillsammans i grupp, vi klarar oss helt enkelt inte ensamma.
Till skillnad från de flesta andra djur föds vi människor hjälplösa och helt beroende av att andra hjälper, tar hand om och sköter oss. Det är likadant för alla.
Att alla har varit bebisar, till och med kungen - visa bild
Att till och med lärare har varit bebisar - visa bild på dig
Vad behövde ni då?
Vad är egentligen bebisars superkrafter?
Bebisar är ju världsbäst på rak och tydlig kommunikation. De har ett samspel mellan röst, kroppsspråk och ansiktsuttryck som är helt genuint. Vi blir helt enkelt aldrig mer lika bra på det igen i livet. Bebisar har också från början en stark drift att samarbeta och vara responsiva gentemot omgivningen. Det är det första lifehack man lär sig; att det lönar sig att samspela så att man får det man behöver för att överleva.
Alla har fötts i beroende av andra. Om spillosoferna vill kan de ta med egna bilder från när de var bebisar, så kan ni göra en bebis-samling på skärmväggen. Ni och kungen!
Människor jag behöver under en dag
En enkel övning för att få syn på hur många människor vi behöver under en helt vanlig dag.
Instruktion:
Placera en spillosof i mitten och alla de övriga runt omkring i en ring.
Låt spillosofen som står i mitten föreställa sig en helt vanlig morgon.
Vilka människor är hen beroende av?
För varje människa får en i taget av spillosoferna som står i ringen ta ett steg in.
Till exempel:
Storasyrran väcker mig
Pappa fixar frukost
Mamma skjutsar mig till skolan
Min lärare på skolan
Matpersonalen i skolrestaurangen
Efter en stund kanske spillosoferna också börjar tänka på de människor som “inte syns” lika tydligt under en dag:
Bonden som mjölkat kossan till morgonfilen
Personalen på affären som sålde filen
Sömmerskan som sytt tröjan
Bomullsodlaren som odlat bomullen
Läromedelsförfattaren till matteboken osv. osv.
Antalet spillosofer som behöver stiga in i cirkeln kommer inte att räcka till för alla de människor vi faktiskt är beroende av under en dag. En vacker bild att vi behöver varandra, även de vi inte känner! Vi skulle inte kunna klara oss själva och vi samverkar mer med andra än vi tänker på hela tiden.
Därför har vi människor under hela vår långa historia levt i grupper, ungefär som många djur lever i flockar.
Titta på klippet:
Är våra hjärnor gjorda för den tid vi lever i? 1,58 min.
Klippet är ett intro från en programserie på SVT som heter Din hjärna med läkaren och psykiatrikern Anders Hansen, där han på ett tydligt sätt beskriver människans levnadshistoria på jorden.
Låt spillosoferna läsa faktarutan i mindre grupper eller läs/återge den högt för hela klassen.
Fakta hämtad från SVT:s programserie Din hjärna, avsnitt 4: Vår sociala värld
Bildkälla:
Titta tillsammans på bilden på spillosofen. Knyt ihop det ni vet nu. Att vi alla föds beroende av andra människor för att överleva och att vi är bäst i världen på att samarbeta och har gjort det ända sedan urminnes tider.
Fundera tillsammans på:
Vad har vi för andra grupper där vi samarbetar än i klassen?
Har ni tid över, avrunda med en klasskompislek
Välj någon av de klasskompislekar som introducerades i första arbetspasset Ny utmaning eller någon annan som du själv provat och gillar.
Berätta till sist om nästa pass då ni ska använda spillo-labbet och lösa utmaningar efter mottot:
BRY ER, ANVÄND ERA KREATIVA SUPERKRAFTER OCH SAMARBETA!
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen
Ta med ett kort på när du var bebis
Skriv ut bilden på bebiskungen Carl XVI Gustav, som då “bara” var kronprins Carl Gustav
Förbered för att kunna titta på filmklipp
Skriv ut faktarutan Om människan
Skriv ut bilden på spillosofen och sätt upp på skärmväggen
Under det här arbetspasset kommer klasskompisarna att verkligen få känna på hur det är att lösa riktigt kluriga utmaningar tillsammans. Spillosoferna kommer tillsammans i mindre grupper att få använda spillo-labbet och bygga innovationer som ska hjälpa till att bygga en mer hållbar värld.
Den här övningen är en del av en Innovationstävling som Spilloteket brukar arrangera med jämna mellanrum, Spill min värld 2030. Grunden är att alla har rätt att bry sig, använda sina kreativa superkrafter och samarbeta. Det är också grunden för hela detta arbetspass. Att tänka vilt och utanför ramarna uppmuntras.
Gör så här
Bry dig, använd dina kreativa superkrafter och samarbeta!
Introducera för spillosoferna att idag får de verkligen kavla upp ärmarna och gå in helhjärtat med alla sina spillosofsuperkrafter! De ska få använda spillo-labbet och bygga innovationer/uppfinningar som ska göra världen bättre.
Filmen är hämtad från Spillotekets innovationstävling Spill min värld 2030.
Dags för spillosoferna att sätta igång:
Börja genom att dela in spillosoferna i sina grupper. Dela därefter ut ett foto på ett barn till varje grupp. De ska sedan besvara följande frågor tillsammans, låt det gå ganska fort:
VEM är personen? (Namn, ålder osv)
VAR bor personen? (Land, världsdel, stad/landsbygd)
Behöver spillosoferna inspiration?
Titta på två uppfinningar som barn har kommit på. Det är verkliga exempel som gör stor skillnad för människor och vår planet.
Det första exemplet är om William från Malawi, Afrika. Vid 14-års ålder uppfann han en väderkvarn som ger elektricitet till den by som han bor i. Filmerna är på engelska med engelsk text så pausa och översätt för spillosoferna. Välj mellan den långa (6:07 min) eller den korta om samma pojke (3:10 min).
Det andra exemplet är om Boylan Slat från Nederländerna.
När han var 19 år tog han dykarcertifikat. Det han såg under vattnet var mer plast än fiskar. Såklart kände han sig besviken. Men eftersom han alltid sedan han var liten hade varit en "maker", en uppfinnare, en som hittade lösningar på problem han såg omkring sig, så tänkte han, varför måste det se ut så här? Hur kan vi få bort plasten från haven? Han började klura på ett system för att städa haven helt enkelt. Han står bakom idén Ocean Cleanup. Idag är han vuxen och idén håller på att förverkligas på global nivå i världshaven.
Globala mål kopplade till denna innovation: Nr 14 - Hav och marina resurser, Nr 15 - Ekosystem och biologisk mångfald.
Det finns massor av filmer om Boylan och projektet på Youtube, tyvärr inga på svenska, men denna är kort och visar vad idén bygger på för principer. Vill ni hinna översätta den så är den bara 1,30 min lång.
Ni kan också inspireras av följande klipp från TV4 Nyhetsmorgon. Det är från två skolor i Jämtland som deltog i Spillotekets innovationtävling Spill min värld 2030. Detta ligger lite närmare det som barnen kommer att göra som övning. Välj om du tittar med barnen eller bara för egen inspiration.
som löser ett problem för deras “person” (barnet på bilden). I exemplet med Boylan Slat var hans problem att han tyckte att det var jobbigt med all plast i haven. Hans uppfinning blev Ocean Cleanup.
Nu ska spillosoferna bygga en prototyp (alltså en första tankemodell) av sin uppfinning med hjälp av spillmaterial från spillo-labbet. Det kan till exempel bli en:
produkt
maskin
tjänst
affär
app
Uppfinningen, lösningen, ska grupperna resonera sig fram till tillsammans samtidigt som de med spillmaterialet bygger sin prototyp. Uppmuntra fantasifulla och vilda idéer. Uppfinningarna behöver inte kunna fungera i verkligheten utan de får gärna vara vilda och lite galna. Det är ett utmärkt sätt att träna på att tänja på vad som kan vara möjligt att lösa i verkligheten.
Avsluta med
När byggena är klara städar grupperna tillbaka allt som inte hör till innovationen och ställer i ordning sitt bord för presentation. Grupperna berättar för varandra. Viktigt att ge positiv respons, ställa nyfikna frågor och applådera.
Tips på reflektionsfrågor för dig som lärare att ställa till grupperna:
Hur gick det att samarbeta?
Hur gjorde ni för att komma fram till era idéer?
Hur var det att bygga en prototyp av er idé?
Förberedelser
Se över spillo-labbet och fyll gärna på det tillsammans med spillosoferna inför arbetspasset
Ställ i ordning ett bord/bänk vardera till grupper om max fem elever
Förbered en gruppindelning som spillsoferna gör själva eller dela de i grupper i förväg
Skriv ut foton på barn
Påminn dig själv om att “kreativt kaos” är ofarligt och ibland helt nödvändigt när man ska tänka tillsammans med händerna!
Lugn och skön musik i bakgrunden kan också vara skönt när spillosofer skapar!
Vår sociala förmåga, vårt behov att knyta an till andra människor är ännu mer grundläggande, mer fundamental, än vårt behov av mat eller husrum. Denna egenskap är helt nödvändig för vår framgång som art. Under detta pass ska vi lära oss mer om hur man tränar sin förmåga att förstå andra människor. Det har till och med ett eget ord, mentalisering.
Gör så här
Den sociala människan
Läs faktatexten tilsammans:
Sociala superkrafter
Empati och mentalisering, att känna och reflektera över hur en annan människa känner.
Titta tillsammans på bilderna och samtala om hur respektive person känner sig. Hur ser ansiktena ut? Vad i ansiktet förmedlar en känsla?
Vad betyder kroppsspråket, det vill säga mimik, gester, hållning, etc? Hur läser vi av varandra? Jämför med ett djur, t ex en hund som är glad:
Sitt två och två mitt emot varandra och prova ändra ansiktsuttryck. Vad händer? Kanske smittas ni av varandra?
Dramaövning
Kroppsspråk, ansiktsuttryck, hur vi kommunicerar och läser av varandra.
1. Dela in klassen i smågrupper om fyra.
2. En grupp börjar agera, resten är publik. De som ska börja agera sitter på varsin stol bredvid varandra i sidled. Alla har samma riktning och tittar rakt fram. Låt gruppen dra en känsla ur burken utan att visa publiken. Den första personen, alltså den som sitter längst till vänster börjar att visa känslan pantomimiskt, det vill säga utan ord, tänk känslan i 25%. Nästa person tar vid och förstärker känslan till 50%. Tredje personen tar vid och förstärker ytterligare till 75%. Sista personen längst ut på höger kant tar nu vid och maxar känslan till 100%.
3. Prova att byta platser med varandra under övningens gång för att få prova på olika stadier av känslor.
4. Prova med att lägga på ljud.
5. Byt så att alla grupper får agera. Varje grupp drar en ny känsla.
De spillosofer som inte vill vara med och agera deltar aktivt genom att observera.
Reflektion
Fundera tillsammans:
Hur känns det i kroppen dels när man har eller visar (som i övningen) en känsla?
Hur känns det när man upplever eller observerar en klasskompis känsla?
Om man skulle beskriva en känsla som en färg, vilka färger väljer spillosoferna?
Kan man ha samma känsla som någon annan fast man inte visar den på samma sätt?
Till dig som pedagog
Om det passar (dvs att ni har ett klassrumsklimat som tillåter) och spillosoferna tycker om teater och dramalek kan spillosoferna försöka härma varandras känslouttryck genom charader. Publiken ska gissa vilken klasskompis eller lärare någon försöker föreställa.
Har ni tid att öva mer?
Nu för tiden när så mycket av vår kommunikation sker digitalt har vi ändå ett stort behov av att kunna läsa av varandras uttryck. Ibland kan det kännas som om orden inte räcker till när vi skriver ett brev eller meddelande och vi behöver hjälpmedel. Ett sådant hjälpmedel är emojis. Hur gjorde man förr i tiden då dessa inte fanns? För skrivit till varandra har vi ju gjort i alla tider.
1. Låt spillosoferna ta fram sina mobiltelefoner.
2. Gör en snabbundersökning i klassen. Skriv de tre frågorna nedan på lappar och sätt upp dem på skärmväggen.
A. Vilken emoji använde du senast?
B. Vilken är din favorit-emoji?
C. Vilken emoji saknar du eller skulle behöva?
3. Låt spillosoferna dela ett A5-ark i tre lika stora delar. Rita sedan svaren på varsin lapp och sätt upp på skärmväggen. Sammanställ.
Är det någon som inte använder emojis?
Avrunda med
att berätta om nästa arbetspass då ni ska få titta på klassfoton och fundera över hur eran drömklass skulle se ut?
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen
Skriv ut bilder på olika ansiktsuttryck
Förbered för att kunna visa ett kort filmklipp
Skriv ut bild på hund som visar tänderna
Skriv ned olika känslor på lappar (rädd, arg, ledsen, glad, överraskad etcetera) och lägg i en burk
Klasskompisar, gåva eller nödvändigt ont? Klassen, en plats där man måste stå ut med olikhet eller en plats där man får tillgång till olika människors förmågor och olikheter som man annars inte skulle ha omkring sig?
Under detta arbetspass kommer spillosoferna att få kika närmare på gruppen klasskompisar, de som barnen tillbringar så många dagar tillsammans med. De kommer att få fundera kring klass-sammansättning, varför är det till exempel oftast bara barn i samma ålder i en klass? På ordet klass-kompis, skulle det till exempel också kunna finnas en klass-hund eller en klass-mormor?
Gör så här
Klasskompis
Vad tänker du på när du hör ordet klasskompis?
Låt varje spillosof få tänka själv genom att skriva ner tre-fem ord som de tänker på när de hör ordet klass-kompis. De behöver inte dela med varandra utan det blir en liten igångsättare för arbetspasset.
Visa klassfoton, gärna från olika årtionden
Spillosoferna kan se tillsammans på storskärm eller så tittar de i mindre grupper via sina egna datorer eller ipads.
Reflektera tillsammans:
Vad ser ni?
Varför delar vi t ex upp våra klasser just efter ålder, ett visst antal, pojkar och flickor osv?
Dela in spillosoferna i mindre grupper. Bygg er drömklass utifrån vilka egenskaper, erfarenheter som ni tycker vore bra att ha i er klass.
1. Spåna i gruppen vilka egenskaper/kompetenser som skulle vara bra att ha.
T ex snäll, klurig, smart, livserfaren, mjuk, teknikkunnig, gladkunnig, lång och så vidare.
2. Sätt ihop er drömklass och bygg ert unika klassfoto genom att klippa ut bilder ur olika tidningar och magasin och klistra ihop de som ett klassfoto på ett A4 eller A3.
3. Skriv några korta meningar eller ord vad som är unikt och bra med just er klass.
Berätta för varandra
Låt spillosoferna sätta upp sina fiktiva klasser på skärmväggen och sedan berätta för varandra om styrkorna med just deras klass och hur de resonerade när de satte ihop den.
Till dig som pedagog
Detta är ett slags utforskande kring vilka olika egenskaper som faktiskt kan ha betydelse och det är roligt om det blir lite vilt och tokigt. En klassgiraff tillsammans med Zlatan kanske vore helt grymt!
Avrunda med
att berätta att ni nästa gång ska titta på de Globala målen och hur de hänger ihop med klasskompisar.
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen
Sök på nätet efter klassfoton
Förbered för att kunna se på klassfoton tillsammans på storskärm eller via barnens ipads eller datorer
Förbered för att kunna se på film
Ha tidningar och magasin att klippa ur tillgängliga
En hållbar värld och kompisar
Hur hänger det ihop?
Arbetspass 6 60 min
Introduktion
Det här arbetspasset tar sitt avstamp i Agendans mål 10 och kommer att synliggöra hur vårt agerande gentemot våra klasskompisar och medmänniskor faktiskt kan vara med och bygga en mer hållbar värld. Jämlika samhällen skapar motståndskraft mot socialt utanförskap och gynnar alla.
Skolan kommer också att synliggöras som en viktig arena för arbete med att minska ojämlikhet och spillosoferna kommer återigen att få möta Mål 4, God utbildning och nu specifikt delmål 4.5 Utrota diskriminering i utbildning samt delmål 4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer. Båda dessa hänger tätt samman med Mål 10.
Detta blir ett ganska teoretiskt arbetspass som fördjupar de perspektiv som spillosoferna redan arbetat med och ger en bredare förståelse inför kvarvarande arbetspass.
Gör så här
Påminn spillosoferna om de Globala målen
Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden. Globala målen talar särskilt om att ingen ska lämnas utanför, utan alla behövs och alla har rätt till bland annat skola, mat, vård och jämlikhet. Mål 10 – minskad ojämlikhet, visar på att vårt liv på jorden skulle bli mer hållbart om vi lyckas fördela både resurser och inflytande mer jämlikt, dvs mer rättvist. Och inte minst allas rätt att få vara den de är.
Sätt upp mål 10 på skärmväggen och läs gärna huvudtexten i målet tillsammans:
”Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Globala målens ledord är Leave No One Behind och mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen.
Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning. Även om många länder har haft en positiv ekonomisk utveckling med minskad fattigdom under de senaste decennierna, så har klyftorna ökat både inom och mellan länder. Jämlikhet minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.” www.globalamalen.se
Lyssna på Kjellkoll (2,10 min) och hur de förklarar mål 10
En poddserie från UR som förklarar de Globala målen.
De Globala målen hänger ihop och är beroende av varandra
Om man ska minska ojämlikhet, låta alla var just som de är och göra samhället mer rättvist till exempel, finns det mycket man kan göra. Sätt upp delmålen 4.5 och 4.A i Mål 4, God utbildning på skärmväggen. Där finns några ledtrådar om hur skolan och klasskompisarna kan bidra till att nå mål 10, en mer jämlik värld där alla får plats.
Titta på symbolerna för delmålen:
Vad tror spillosoferna att delmålen handlar om bara genom att se på bilderna?
Läs eller berätta innehållet i målen.
4.5 UTROTA DISKRIMINERING I UTBILDNING
Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden.
4.A SKAPA INKLUDERANDE OCH TRYGGA UTBILDNINGSMILJÖER
Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.
I läroplanen står det dessutom att:
“Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.
Hur är det på er skola?
Reflektera tillsammans:
Hur upplever ni att det är på er skola?
Når er skola delmålen?
Avrunda med
Sikta framåt mot nästa arbetspass då ni kommer att tänka kring hur man egentligen kan göra för att att det ska bli mer jämlikt och att allas olikheter ska få större plats. Men också försöka förstå varför det inte alltid är så himla enkelt när vi människor är olika!
Barn får ofta höra hur de ska vara och göra mot andra. Det är så enkelt att säga att alla ska med, men hur lätt är det egentligen? Vi vuxna tycker ofta att det är svårt med inkludering och sett på global nivå har vi inte riktigt rett ut det här med jämlikhet. Vi har våra grundläggande demokratiska värderingar som riktlinjer, värdegrunder, men hur mycket har vi själva provat dem och på riktigt erövrat dem?
När det gäller att minska ojämlikheten i samhället och världen bygger det i grunden på hur vi värderas som människor och grupper. Då är det en god idé att börja med att medvetet träna upp vår egen tolerans och acceptans, vår öppenhet för andra människor, om vi vill vara med och bygga en mer hållbar värld. Vi behöver kanske bestämma oss för att olikhet ÄR bra, att vi berikas av det och att det gör oss smartare och starkare tillsammans, och sedan lyfta det som LEV-ord. Alltså ord som vi medvetet försöker träna oss på att leva. Det är kanske det ett “klasskompisskap” gentemot våra medmänniskor skulle kunna betyda, en tolerans och solidaritet gentemot alla de vi ej har valt själva, men som vi ändå behöver.
Men vi måste acceptera att det ibland är klurigt och i det här passet ska spillosoferna också få gå in i det svåra med andra människor. Det är faktiskt inte alltid så enkelt, men tänk vad spännande om vi tillsammans kunde ta reda på om vi på något vis kan träna våra “öppenhetsmuskler” mot andra och på så vis klara av att möta även det som känns svårt?
Titta i förväg på filmen All that we share (3 min) från TV 2 Danmark:
Lyssna på Kompislåten och titta tillsammans på texten.
Vilket sväng! “Det spelar ingen roll
vart du kommer ifrån
vi kan väl hänga ihop ändå
ju fler vi är har vi roligare tillsammans…”
Är inte det en typisk vuxensak att säga att alla får vara med, att det blir mycket roligare då? Vuxna tycker ofta att barn ska kunna vara med varandra bara för att de är barn eller för att det är det rätta.
Men är det verkligen så enkelt?
Spelar det verkligen ingen roll?
Varför är det svårt ibland?
Hur brukar vuxna själva klara att vara med alla och komma överens?
Vad mer för saker brukar vuxna säga till barn?
Varför tror ni ändå att vuxna säger just sådana här saker?
Finns det rätta saker att göra och vara på? Varför då?
Låt spillosoferna först fundera tillsammans två och två.
Lyft sedan samtalet till hela klassen. Det blir ett samtal där du som lärare måste vara lyhörd för barnens tankar, inte ifrågasätta eller komma med något facit. Samtalet kommer att spänna över många olika tankar och perspektiv men landa gärna i ett resonemang om att vi kanske ändå behöver komma överens om vissa saker när det gäller hur vi är mot varandra när vi är tillsammans.
Olika fast oväntat lika
Spillosoferna ska få göra en övning för att få syn på att vi, fast vi är uppenbart olika, kanske är mer lika än vi tror. Övningen är inspirerad av ett klipp, All that we share, från Danska TV2. Det klippet kan ni se efter övningen om ni vill.
Instruktion:
Låt alla spillosofer få ställa sig i en samlad grupp, inne i klassrummet eller utomhus på skolgården. Markera även en tom yta dit spillosoferna ska förflytta sig när påståendena du kommer att läsa upp handlar om dem. Lägg till (eller dra ifrån) så många påståenden du vill.
Berätta för spillosoferna:
Nu ska ni få reda på saker om varandra som ni förmodligen inte visste om varandra tidigare. När ett påstående läses ska alla som känner att det handlar om er förflytta sig till den utmärkta platsen. Inför varje nytt påstående går ni tillbaka till den stora gruppen igen.
Det kommer att bli roligt och inga läskiga hemligheter kommer att avslöjas! Varje påstående börjar med Alla vi som...
Påståenden:
Alla vi som är yngst i familjen
Alla vi som gillar att sova med pyjamas
Alla vi som inte gillar opoppade kärnor när vi äter popcorn
Alla vi som gillar opoppade kärnor när vi äter popcorn
Alla vi som älskar att åka snowboard
Alla vi som har ett namn som kommer från någon i vår släkt
Alla vi som har samma andranamn som våra föräldrar
Alla vi som blir glada när vårens första blomma kommer
Alla vi som inte kan låta bli att spräcka isen på vattenpölar
Alla vi som älskar att klättra i träd
Alla vi som är mörkrädda
Alla vi som har sparat ett gossedjur som vi älskar
Alla vi som har blivit ledsna någon gång
Alla vi som gjort någon ledsen någon gång
Alla vi som gjort något pinsamt
Alla vi som…
Alla vi som…
Avsluta med en kort reflektion kring övningen och hur det kändes. Om ni vill kan ni nu se filmklippet All that we share, 3 min.
Nya sidor hos varandra - vi fortsätter bygga öppenhetsmuskler
Gör övningen Kompiskonst: Att stifta bekantskap, som är inspirerad av ett material från Finlands folkhälsomyndighet.
Instruktion:
1. Välj en frivillig spillosof, som inleder med att presentera sig själv för hela gruppen. Sedan berättar hen något antingen om sig själv (t.ex. hårfärg, ögonfärg, färg på kläderna, antalet syskon, var man bor) eller om något som hen tycker om (t ex jag gillar hästar, jag tränar simning, min favoritmat är spenatplättar med lingonsylt):
"Hej, jag är Linus och jag har bruna ögon".
2. Ett barn som själv har samma egenskap som den som nämndes av den första talaren (t.ex. bruna ögon), går fram till den första talaren och säger "Hej Linus! Jag heter Jenny och jag har också bruna ögon". Sedan tar Jenny och Linus varandra i hand och bildar början till en ring.
3. Nu tänker Jenny ut en ny egenskap som hon har. Från och med nu övar sig spillosoferna i att presentera sig bara för en person. Leken upprepas tills alla barn bildar en ring. Om man säger en ny egenskap som ingen annan har, får man komma på en ny. Du som vuxen kan behöva hjälpa till att hitta på någonting nytt.
4. Avsluta med att i hela gruppen fundera tillsammans på vad som var lätt och vad som var svårt i uppgiften.
Vill du veta mer eller inspireras av fler övningar från Finlands folkhälsomyndighet:
Nu har spillosoferna verkligen fått träna sig på att allt inte är som man tror och i att samarbeta och lyssna på varandras olikheter och likheter. De är förmodligen trötta av alla övningar, precis som efter ett riktigt styrketräningspass när man hittat nya muskler som man knappt visste att man hade.
Avrunda med
att se kortfilmen Different, 5,17 min. Filmen är på engelska, men storyn är ganska enkel att följa med i. Bedöm utifrån din grupp hur mycket du behöver översätta.
Det finns många lagar i samhället som är till för att just skydda och inkludera olika grupper i samhället. Barn är en sådan grupp som t ex skyddas av FN:s barnkonvention som är lag i Sverige. Vi har även många andra lagar som finns för att stödja utsatta grupper och minoriteter, lagar för religionsfrihet och frihet att älska vem vi vill.
Under detta pass kommer spillosoferna att få pröva sina kunskaper om vad de tror att man får och inte får i Sverige och få syn på hur lagar är ett slags tecken på att det alltid funnits människor som kämpat för att göra samhället mer rättvist. En lag har ju kommit till ur någons vilja att förbättra någonting.
Det finns mycket mer att lyfta kring Barnkonventionen än vad detta arbetspass tar upp, självklart kan ni välja att fördjupa er ytterligare. Bra tips finns på unicef.se/barnkonventionen
Gör så här
Barnkonventionen
Det finns många lagar i samhället som är till för att just skydda och inkludera olika grupper i samhället. Barn är en sådan grupp som t ex skyddas av FN:s barnkonvention som är lag i Sverige.
Sätta upp Barnkonventionens fyra grundprinciper på skärmväggen:
Denna affisch är framtagen av Barnombudet i Uppsala län. Är ni nyfikna på deras fina arbete kring barns rättigheter kan ni läsa mer på boiu.se
Tänk vilken tur vi har att detta är lag i Sverige, så ser det verkligen inte ut i alla länder.
Testa vad du vet?
Gör övningen Testa vad du vet?
Instruktion:
Spillsoferna placerar sig i mitten av rummet, ena väggen är JA-väggen, den motsatta väggen är NEJ-väggen.
Du som lärare läser upp ett antal påståenden om vad som skyddas av olika lagar i Sverige. Lägg gärna till egna påståenden. Låt spillosoferna placera sig i rummet utifrån vilket svar de tror är rätt. Låt sedan några från varje sida motivera sitt val.
Får man tro vad man vill i Sverige?
Får man älska vem man vill?
Får man säga vad man vill?
Får man skriva vad man vill på t ex nätet?
Får man röka var som helst?
Får gamla bestämma själva?
Betalar familjer för att deras barn ska få gå i skolan?
Får alla familjer lika stort barnbidrag från staten?
Får man vara chef i Sverige om man kommer från ett annat land?
Får man vara rektor om man är kvinna?
Får man jobba när man är gammal?
Finns det någon ursprungsbefolkning i Sverige?
Det finns mycket att reflektera kring tillsammans efter att ni avslutat övningen:
Blev spillosoferna förvånade över att det ändå finns många lagar som skyddar olikhet och rätten att vara den människa man är?
Många lagar skyddar utsatta människor och bejakar olikhet. Men varför är det ändå så att olika grupper kan kännas olika viktiga?
Varför har vissa grupper mer pengar än andra?
Finns det något som spillosoferna kan påverka själva för att bidra till ett mer jämlikt samhälle?
Extrauppgift: Om spillosoferna är nyfikna på att veta mer om lagar
Sök på olika lagar på nätet, t ex Lagen om Religionsfrihet som infördes 1952, eller t ex Lagen om allmänna barnbidrag, eller Diskrimineringslagen som skyddar att ingen får diskrimineras pga av kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning osv.
Lagspråk är ganska komplicerat, men det är fint att förstå att lagar är sprungna från människor som kämpat för en fråga när det förmodligen inte var allmänt accepterat i det samhälle som hen levde i.
Globala målen är inte en lag men riktlinjer, mål som nästan alla världens länder beslutat sig för att arbeta för. När det kommer till just jämlikhet finns det som sagt mycket kvar att göra. Att lära sig mer och att öva sina öppenhetsmuskler är två viktiga sätt som vuxna skulle behöva tillämpa mycket oftare.
Avrunda med
Berätta att i nästa arbetspass är det dags att knyta ihop utmaningen och gå in i Omtanken. Ni ska få samla ihop alla perspektiv och sprida era nya insikter till omvärlden.
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen
Skriv ut affischen om Barnkonventionens fyra grundprinciper
Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv och hylla olikhet och nyfikenhet
Arbetspass 9 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet med klasskompisutmaningen: hur gör man egentligen när man tränar sina öppenhets- och samarbetsmuskler? Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop, samt komma med konkreta förslag på nya sätt att göra, baserat på fakta, reflektion och konkret handling.
Spillsoferna har ökat sin handlingskompetens och sina möjligheter att agera mer hållbart.
Slutligen blir det dags för spillosoferna att sprida sina nyvunna klokskaper till omvärlden. Deras träningspass kommer att vara med och förändra världen.
Titta tillbaka på skärmväggen och se er om i högkvarteret.
Vad är det viktigaste som ni har lärt er?
Om du som lärare behöver stöd kan du ta hjälp av följande korta sammanfattning och lägga till och dra bort utifrån hur just er process har sett ut. Du är ju den som verkligen vet vad som berört er allra mest, vilken lek som blivit just er favorit och vilka slutsatser som ni redan har gjort.
Vi fick en ny utmaning!
Vi tittade bakåt på hur det var när vi var bebisar och hur det såg ut i människans historia och kunde tydligt se hur vi alltid varit beroende av andra människor och hur mycket vi kan uppnå genom att just samarbeta med andra, även med de vi inte känner.
Vi fick genom att bygga vilda innovationer som skulle göra världen bättre för andra, själva träna på att samarbeta för att uppnå något bra för någon annan.
Vi tittade närmare på hur viktigt det är för alla oss människor att höra till och hur vi kan träna oss på att förstå varandra bättre, genom att tolka varandras känslor och uttryck.
Vi kikade närmare på klassen och tänkte till varför en klass är sammansatt på det sätt som den är och vi byggde egna drömklasser utifrån vilka olika egenskaper vi tror skulle berika oss.
Vi fick lära oss om mål 10 som handlar om jämlikhet och hur viktigt det är för att vi ska kunna bygga en mer hållbar värld för alla och att skolan spelar en viktig roll för att alla ska få plats.
Vi funderade kring olikhet, som något som faktiskt kan vara svårt och vi fick testa på att träna våra öppenhetsmuskler mot varandra. Vi fick syn på likheter med varandra som vi inte visste om sedan tidigare.
Vi fick lära oss om olika lagar som skyddar vår rätt att vara olika, som till exempel Barnkonventionen som skyddar alla barns olika rättigheter.
Och nu är vi i omtanken, där vi med hjälp av allt vi har tänkt och gjort ska knyta ihop allt och lösa utmaningen och sprida den till världen.
Dax för er att göra era “träningspass” till världen
Nu ska ni få göra enkla träningsprogram vars syfte är att träna upp människors öppenhetsmuskler och samarbetsmuskler. Ni är proffs på detta, tränar dagarna i ända. Men kom ihåg att för en del som inte tränat på länge kan det vara riktigt svårt. Men som med all träning: All rörelse räknas! Och kom ihåg att humor är bästa verktyget när man ska klara något svårt.
Instruktion:
Dela in spillosoferna i mindre grupper om ca tre i varje. Varje grupp ska nu få bygga sitt unika träningspass.
1. Visa några exempel på träningspass, det ger lite inspiration!
2. Därefter får varje grupp hitta på eller välja en rubrik/ett tema för sitt träningspass. Om det är svårt kan de välja från rubrikerna nedan:
Olika är bra
Lär dig förstå andras känslor
Samarbeta med fler
Prata med en person du ej känner
3. Varje grupp får välja målgrupp, självklart kan träningen anpassas efter olika målgrupper. Till exempel:
Blyga vuxna
Trångsynta vuxna
En högstadieklass
Ensamma pensionärer
Personalgrupp på mataffär
4. Därefter får de välja svårighetsgrad för sitt träningspass:
Lätt
Medelsvårt
Svårt
5. Hitta på unika träningspass.
Använd mallen eller hitta på helt egna upplägg, skriva för hand och rita eller använd dator eller ipad. Instruktionsfilmer på youtube skulle ju till exempel kunna fungera alldeles lysande.
Skriv ut mallar:
Stäm av med spillosoferna:
Är alla nöjda med det ni kommit fram till?
Titta tillbaka på era första tips på hur man kan träna sina samarbets- och öppenhetsmuskler från pass 1 som är sparade i ett kuvert eller en mapp.
Kan ni se att ni har lärt er något nytt?
Ni har klarat utmaningen och det är dags att sprida era nyvunna insikter till omvärlden
Spåna tillsammans med spillosoferna hur de vill vara med och sprida sina träningspass. Att involvera andra är ett effektivt sätt att förändra världen och vara med och bidra till att vi uppnår de Globala målen och här specifikt mål 10.
Nu återstår bara att sprida träningsprogrammen. Hur vill ni göra?
Tips:
Gör instruktionsvideos och dela på Youtube eller annan kanal
Gå runt till de andra klasserna på skolan och håll prova-på-pass
Be era föräldrar sprida träningspassen på Facebook och Instagram
Skicka träningsprogrammen till era kommunpolitiker
Ring lokal media och berätta om era träningsprogram
Gör en kampanj och be om tillstånd att stå i närmaste centrum
Dela ut på den lokala mataffären
Be att få komma till ett äldreboende och förevisa era träningsprogram
Skapa affischer att sätta upp på skolan
Sprid era träningsprogram på hashtagen #spillosoferna, #globalamålen och #mål10
Till dig som pedagog
Uppmuntra spillosoferna - de har verkligen varit med och tänkt!
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen
Se över hela högkvarteret och ”alla spår” från ert arbete med utmaningen.
Förbered för att kunna se på film
Plocka fram de lappar/anteckningar som spillosoferna gjorde under det första arbetspasset
Skriv ut mallar för träningsprogram
Skriv ut träningsprogram för inspiration eller visa på bildskärm
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BD:
Bildframställning
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Redskap för bildframställning
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten
BI:
Kropp och hälsa
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
Biologin och världsbilden
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
GE:
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
MA:
Tabeller och diagram
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
MU:
Musicerande och musikskapande
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Musikens sammanhang och funktioner
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
SH:
Rättigheter och rättsskipning
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Samhällsresurser och fördelning
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
SV:
Läsa och skriva
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
TK:
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Hur gick det?
Berätta gärna för oss vad du som pedagog tyckte fungerade bra och det är något vi kan göra bättre i underlaget.
