Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Då måste vi ta hon, han och hen på fullaste allvar här och nu!
Inledning
Vi föds. Som människor. Ändå väcks behovet omgående att definiera vad vi är mer. En av de allra första frågorna vid ett barns födsel är vilket kön barnet har. När vi fått svar är det mer otydligt vad vi ska göra av informationen. Vi kan ju inte gärna lovprisa det ena mer än det andra, i alla fall inte här hos oss. Men redan där lyfter vi in barnet i en ram, en låda, i någon mån in i en förväntad fortsättning. Det är små ramar och stora, några mer rymliga andra förfärligt trånga. Vi konstruerar kön.
“Jag har alltid velat raka av mig håret, men nu när jag har gjort det fattar jag vidden av hur extremt förknippat håret är med att vara tjej. Alla har peppat mig och tycker det är sjukt snyggt, men framförallt att jag är sååå himla modig. Jag tror aldrig någon kallar killarna modiga när de tar fram rakapparaten.” Märta 13 år
“Alltså, killar får aldrig sitta med benen i kors, det är liksom förbjudet. Skitknäppt egentligen. Det är ju skönt ibland.” Theo, 17 år
“Idag blev jag kallad för en “simp”, jag tror det betyder som att man gör sig till och typ fjäskar för dem man tycker om. Och att de tycker att jag är för mycket med tjejerna, att man får vara med dem till en viss gräns bara. Men jag tycker tjejerna är skönare, man får vara snällare och man kan vara sig själv. Inte behöva vara så cool. Visa att man bryr sig om varandra mer. En kille särskilt är på mig och jag fattar att jag inte kan gå och säga till en vuxen bara, som jag skulle vilja, för då är jag också för mesig. Jag förväntas slå eller käfta tillbaka”. Samuel 11 år
Sverige benämns ofta som ett av världens mest jämställda länder. Men skulle man betrakta befolkningen ovanifrån skulle man se en mängd ramar och könsroller som begränsar och som i många fall också i slutändan leder till sämre förutsättningar, lägre lön, sexuella trakasserier och våld. Vi har en hel del kvar att göra helt enkelt.
I denna utmaning ligger fokus framförallt på jämställdhet mellan kvinnor och män, då det ännu finns en så stark maktobalans mellan dessa grupper, i Sverige och i världen. När en grupp har mer makt, är det troligt att den gruppen inte upplever problemet lika allvarligt och det är starka mekanismer som gör att vi har svårt att bryta normer, kliva ur ramarna och skapa förändring. Det kräver alltid hårt arbete. För när någon rubbar balansen, skapas obalans. Läskigt. Vi känner alla till Metoo och den dammlucka som några få inlägg på sociala medier drog igång, och i skrivandes stund (våren 2021) rasar debatten om sexuella trakasserier inom det brittiska skolväsendet som tystats ned och mycket av det som sker även under svenska skolelevers vardag bubblar upp till ytan. Internet har blivit ytterligare en källa till att förstärka maktobalansen.
C´est assez = Det räcker
Vi tenderar ibland att vilja upplösa genus, det vill säga våra konstruerade bilder av vad ett visst kön ska representera, eftersom de är så trånga och många gånger dysfunktionella. Vi vill helst inte prata om kvinnor och män, utan om människor. Men som Margareta Winberg, tidigare jämställdhetsminister, skrev i en krönika på Kvinnodagen 2021:
“Just kvinnor och män, tjejer och killar, är fortfarande viktiga att belysa eftersom det råder brist på jämställdhet. Den frågan löses inte upp genom att vi fokuserar på att upplösa genus, det kan istället riskera att osynliggöra strukturer som vi ännu behöver arbeta med.”
Samtidigt ska vi självklart skapa utrymme för alla barn, unga, föräldrar och kollegor eller oss själva, som inte vill definiera oss som vare sig kvinna eller man. Det hänger ju ihop!
Kampen för jämställdhet har i Sverige länge handlat om att kämpa för kvinnors rättigheter, rösträtt, rätt till högre studier, föräldraförsäkring och så vidare. Idag handlar det också mycket om vår syn på manlighet. Vi har fortfarande en stark machokultur, där vi lär flickor att vara rädda för män och uppfostrar samtidigt våra pojkar att i förlängningen riskera att bli de männen. Föreningen MÄN, en röst och en förändringskraft för alla de män som vill engagera sig och ta ansvar, skriver så här:
“Killnormer eller manlighetsnormer är sociala regler eller ramar för hur killar förväntas vara – det vill säga vilka killbeteenden och attityder som anses vara okej.
Liksom alla normer varierar kill- och manlighetsnormer över tid och ser olika ut i olika sammanhang. Från barnsben får killar lära sig att förhålla sig till dem och de allra flesta känner till killnormerna i sin omgivning och samhället i stort; även om de oftast är outtalade och inte något som många pratar om.
Killar anpassar sig till, eller tar avstånd från killnormerna på olika sätt beroende på situation. Vi brukar likna killnormerna vid en låda där väggarna utgörs av de normer som anses accepterade i en grupp eller ett samhälle. Flertalet försöker hålla sig inom lådans väggar för att passa in, medan andra tar starkt avstånd från lådan, och ytterligare några kliver in och ur den. Gemensamt för alla är att de förhåller sig till lådan på något sätt. Oftast är belöningen för att hålla sig "i lådan" att höra till kategorin killar och män. Allt som anses omanligt blir därför ett kliv ut ur lådan. Normerna blir extra tydliga när man bryter dem och kan leda till bestraffningar från omgivningen.” Killnormer och våld
Utmaningen löper över sju arbetspass och spillosoferna kommer att få lägga mycket tid på att fundera kring ramar och normer:
Ny utmaning - En jämställd värld är bättre för alla - varför då?
Vad tänker spillosoferna om vad andra tänker om tjejer och killar - och hur tänker de själva?
Normkreativa spillosofer
Vad säger de Globala målen?
Stopp min kropp!
Då och nu
Omtanken – Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv, hylla jämställdhet och spränga ramar
Målet är att spillosoferna, efter utmaningen, ska ha ökat sin kunskap, fått nya bilder av varandra och fått upp ögonen för att det här med jämställdhet gynnar alla. Målet är att spillosoferna ska fatta poängen med varför en jämställd värld är bättre för alla helt enkelt.
Förbered:
Om du har möjlighet, samla ihop en rejäl bunt med gamla ramar. Har du en loppis i närheten brukar de finnas i överflöd. Ramarna kan med fördel vara tomma, helt utan både glas och innehåll. Du kan också självklart undersöka om det är någon av spillsoferna som har gamla ramar hemma som de kan ta med sig.
Ett utklädningshörna, eller en gammal resväska, stor korg eller liknande, för utklädningskläder och roliga accessoarer kan också vara bra. Kanske har ni möjlighet att låna material från fritids eller be spillosoferna ta med något tokigt plagg hemifrån eller så botaniserar ni återigen på loppis och second hand.
Lycka till med allt världsviktigt tänkande!
5 Jämställdhet
Tjejer och killar och mål 5
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Det har bevisats om och om igen att politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till alla dimensioner av hållbar utveckling.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Det har bevisats om och om igen att politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till alla dimensioner av hållbar utveckling.
Att avskaffa alla former av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet, utan också avgörande för att människor och samhällen ska utveckla sin fulla potential. Så var det sagt.
Jämställdhet är både ett övergripande perspektiv genom hela Agenda 2030 och har sitt alldeles egna mål. Så viktigt är det.
8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Tjejer och killar och mål 8
I mål 8 finns ett delmål som särskilt slår fast hur arbetsvillkor och jämställdhet hänger ihop:
I mål 8 finns ett delmål som särskilt slår fast hur arbetsvillkor och jämställdhet hänger ihop:
“8.5 FULL SYSSELSÄTTNING OCH ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR MED LIKA LÖN FÖR ALLA
Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.”
Lika löner bygger på FN:s åtagande för mänskliga rättigheter och mot alla former av diskriminering, inklusive diskriminering av kvinnor och flickor. Att överbrygga löneskillnadsklyftan är avgörande för att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt Mål 5 om jämställdhet mellan kvinnor och män och att alla kvinnor och flickor ska bemyndigas och Mål 8,5 om att säkerställa lika lön för lika arbete.
Här finns ett enormt arbete att göra. Om vi fortsätter i samma takt som idag kommer vi att ha lika löner för lika arbete globalt om ungefär 250 år. Lite väl långt efter 2030.
Du som lärare behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målens egen hemsida, Jämställdhetsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Rädda Barnen, Kvinna till kvinna och vi hänvisar även till ett flertal andra organisationer som arbetat med dessa frågor länge och där flertalet har egna material framtagna för arbete med frågorna inom både skola och arbetsliv.
Vad är då Jämställdhet?
Ja, så här beskriver Jämställdhetsmyndigheten det:
“Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan kön. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
I Sverige finns i dagsläget två juridiska kön – kvinna och man – och det är dessa som jämställdhetspolitiken i regel utgår ifrån. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det finns personer som inte identifierar sig inom tvåkönsnormen, liksom att det är viktigt att ha i åtanke att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig.
För att uppnå jämställdhet kan kvinnor och män behandlas lika, eller olika. Till exempel kan kvinnor och män ha lika lön för likvärdigt arbete eller så kan kvinnor och män behandlas med olika läkemedel och metoder inom sjukvården för att den ska vara jämställd.
Jämställdhetsarbetet kan ha olika fokus. Det kan handla om att kvantitativt uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män, eller om att vidta åtgärder för att förändra maktförhållanden mellan könen.
Att arbeta med jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv innebär att sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, på utbildningar, på maktpositioner och på olika befattningsnivåer i samhällsinstitutioner och i olika organisationer. En jämn könsfördelning anses råda då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent eller jämnare.
I det kvalitativa jämställdhetsarbetet står kvinnors och mäns villkor i fokus. Det handlar om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnors och mäns möjlighet att påverka i skolan, på arbetsplatsen, i politiken och inom andra samhällsområden. Det kvalitativa jämställdhetsarbetet tar sig an de strukturer som inte nödvändigtvis förändras i och med en jämn fördelning av kvinnor och män.”
För att ta till sig vad jämställdhet handlar om rekommenderar vi verkligen att ni ser Ted talket "Alla borde vara feminister" med Chimamanda Ngozi. Koka en kopp kaffe och titta tillsammans med kollegorna. Chimamanda sätter med stor skärpa, men också med stor humor och värme, fingret på hur bakvänt vi förhåller oss till våra könsroller och fasta ramar. Hon har perspektiv på jämställdhet som går rätt in i hjärtat och får en att vilja vara med och driva förändring.
Vi rekommenderar er även att se den genialiska mini-föreläsningen med Audrey Mason-Hyde 12 år. Den fångar hur besvärligt det är för oss människor när vi inte vet vilken ram vi ska placera någon i och hur svårt det kan kännas att ej rymmas och hur begränsande våra kill- och tjejramar är.
En kompis i vardagen som man kan ställa alla typer av frågor till och som på ett schysst sätt berättar om kärlek, kropp, oro, sexualitet. En sida att varmt rekommendera eleverna
Avsändare: Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa, Region Stockholm
Rädda barnens digitala fritids som togs fram under coronapandemin då många barn var mer hemma. Tanken är att det ska vara en trygg plats att röra sig på nätet, där man kan röra sig i olika rum: Skolgården, Biblioteket, Lekrummet och Stödis.
Diskrimineringsombudsmannens uppdrag är att verka mot alla former av diskriminering. På DO´s hemsida finns en egen del som vänder sig till skolledare, skolpersonal och elever:
UN Women är FNs enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt (United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women). UN Women bildades 2010 som en global förkämpe för kvinnor och flickor i syfte att påskynda utvecklingen för att möta kvinnors och flickors behov i hela världen.
Om du misstänker eller vet om att att hederskultur finns runt någon eller några av dina elever och behöver mer kunskap eller vill veta hur du går tillväga om du behöver anmäla kan du läsa mer på.
Sidan hedersfortryck.se drivs av Länsstyrelsen Östergötland och är en informationssida för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset
De har en egen sajt som handlar om hur vi kan prata om sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och skilsmässor.
Tips på fyra organisationer som tagit fram bra metodmaterial:
Rädda Barnen - Stopp min kropp
Stopp! Min kropp! är ett verktyg för barn och vuxna att prata om kroppen, gränser och sexuella övergrepp, både i verkliga livet och på nätet. Det är en del av Rädda Barnens arbete för barn utsatta för våld och övergrepp - i förebyggande syfte men även hur man kan agera när något har hänt.
“Om vi vuxna vågar prata med barn om kroppen och gränser, kan vi hjälpa barn att berätta om någon gör något mot deras kropp som de inte gillar eller förstår. Barn behöver så tidigt som möjligt bli medvetna om kroppens värde och om hur man säger eller visar ja och nej. Så att de får en trygghet och en känsla för vad som känns bra och rätt. Nu och senare i livet. Samtidigt underlättar vi för dem som trots allt har utsatts att kunna berätta.”
“Machofabriken är ett metodmaterial för praktiskt arbete för jämställdhet och mot våld tillsammans med unga. Fokus ligger på normer för manlighet och hur de påverkar oss alla. Filmerna och övningarna erbjuder verktyg att utforska och reflektera kring förväntningar, attityder och begränsningar utifrån destruktiva könsroller.”
“BRYT! är ett metodmaterial med konkreta övningar och diskussionsunderlag med fokus på normer kring kön, sexualitet och etnicitet. Materialet har skapats tillsammans med RFSL Ungdom och riktar sig till dig som vill arbeta med anti-diskriminering och likabehandling på skola eller inom organisation.”
Jämställt erbjuder utbildningar, material om jämställdhet, normkritik, mångfald och hbtqi till skolor, förskolor, företag, organisationer och myndigheter.
Kvinnosaker berättar svenska kvinnors historia genom femtio föremål, från sekelskiftet 1900 fram till idag. Historikern Karin Carlsson skriver på ett fängslande och underhållande sätt om tingen som påverkat kvinnors vardag och format förutsättningarna för ett mer självständigt liv. Boken har tagits fram i samverkan med Kvinnohistoriska muséet.
Kvinna till kvinna
Organisationen Kvinna till kvinna som arbetar för kvinnors rättigheter överallt och varje dag.
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför Tjejer och killar-utmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Placera ut många olika tomma ramar i högkvarteret.
Skriva ut och sätta upp mål 5 - Jämställdhet.
Bygg upp en utklädningshörna med en vild blandning av kläder och accessoarer.
Fixa en spegel till klassrummet.
Kom ihåg att det alltid är viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska klura kring den här utmaningen tillsammans med barnen. Tanken är inte att ni ska stå med alla svar efter det första arbetspasset, utan snarare med en hög nya frågor.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten för att komma i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna:
Fundera tillsammans i helgrupp eller i mindre grupper:
Vad tror ni att jämställdhet är?
Vad har det med tjejer och killar att göra?
Varför är jämställt bättre?
Är det jämställt här i klassen?
För åk 2-3: Låt någon vara sekreterare i helgrupp eller en i varje mindre grupp.
För åk F-1: Du som lärare får anteckna samtidigt som spillosoferna resonerar.
Spara anteckningarna i ett kuvert som ni kommer att titta på igen när ni kommit till arbetspass 7, Omtanken. Om ni vill kan ni fästa kuvertet på skärmväggen.
Syftet är inte att någon sitter inne på alla de rätta svaren, utan att få starta upp tanken och för att kunna titta tillbaka på detta i Omtanken.
Ladda upp spillosoferna med energi genom att leka “Innanför ramen”
Denna lek kan lekas både inom- och utomhus. Syftet är att få in energi och glädje i uppstarten av utmaningen, att befästa begreppet ramar, att få syn på att vi har mer gemensamt som individer än mellan stora grupper som tjejer och killar. Och så ska det vara roligt såklart!
Gör så här:
Markera ut “en stor ram” med hjälp av hopprep, tejp, konor eller dylikt. Är ni i en gympasal kan ni även använda låga bänkar.
Låt spillosoferna placera sig runtomkring ramen. Därefter ropar du ut påståenden, för varje påstående som stämmer in på spillosoferna kliver de in i ramen. Mellan varje påstående ställer de sig utanför igen.
Alla som har jeans på sig går in i ramen...
Alla som gillar spagetti...
Alla som gillar gröna äpplen…
Alla som har en mormor som börjar på A...
Alla som gillar djur...
Alla som drömmer om ett husdjur...
Alla som helst äter vegetariskt...
Alla som gillar Kalle Anka på julafton...
Alla som har varit rädda någon gång...
Alla som har ett syskon...
Alla som gillar att klättra i träd...
Alla som skulle vilja uppträda i Melodifestivalen...
Alla som är rädda för ormar...
Alla som klappat en orm…
Alla som drömt mardrömmar någon gång...
Alla som älskar snö…
Alla som inte gillar blött hår när man ska sova…
Alla som...
Fyll på så länge ni vill!
Låt gärna spillosoferna komma med egna påståenden.
“Kom alla mina barn” - ytterligare en lek för F-1
I den här leken finns möjligheter för dig som lärare, i rollen som “ropare”, att stimulera spillosoferna att ta nya roller. Alla spillosofer står på ena sidan och roparen på den andra och ropar: “Kom alla mina barn, kom som…”
”krammonster” - om du har barn som behöver jobba med positiv kroppskontakt.
världens snabbaste fisk - om du har barn som behöver tävla lite mer.
Hulken i högklackade skor ...
som världens fulaste grimas…
...Och så vidare - bara fantasin sätter gränser!
Du kan också erbjuda de lite tystare spillosoferna att ta platsen som ropare. Det stärker självkänslan. När spillosoferna är ropare har du som lärare dock färre möjligheter att hitta nya erbjudanden till barnen. Men du kan uppmuntra spillosofen att välja oväntade sammansättningar som till exempel en:
Kanin med huggtänder...
En tiger som springer fort men knäpptyst för att den har ett sovande barn på ryggen den inte får tappa...
Som ormar som ålar fnittrigt...
Avrunda med att
berätta om nästa arbetspass då ni ska få börja arbeta på riktigt med att fundera kring vad det kan finnas för föreställningar om vad kvinnor och män är och får göra. Om det finns olika ramar som vi förväntas hålla oss inom och hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är.
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för Tjejer och killar-utmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
om vad andra tänker om tjejer och killar och hur tänker de själva?
Arbetspass 2 60-90 min
Introduktion
Det här arbetspasset kommer att handla om de osynliga ramar som vi ofta sätter runt vad en man/pojke eller kvinna/flicka får göra, se ut, gilla, känna. Det vill säga vilka de rådande normerna är kring de olika könen. Vissa ramar är vi fullt medvetna om, andra är osynliga och något vi kanske inte alltid har uttalat utan mer har på känn. Spillosoferna kommer både att få kika på vad som ryms i våra ramar idag och få fundera kring vad som händer när man kliver utanför ramen. Det är ju väldigt sällan som en människa passar inom förutbestämda ramar.
Här är syftet att både få syn på och att få utmana normer. En viktig del är också att få syn på vilken roll ramarna spelar för vilken makt och status man får.
Tänk på
Du vet aldrig helt vilka individer du har i klassen och vad de drömmer om och begränsas av.
Ofta har barn inte heller samma bild som vuxna av vad som är tjejigt och killigt. Var noga med att utgå från barnens föreställningar så att ni inte ”lär” dem en uppdelning som de ännu inte känner till.
Övningarna är inspirerade av tre olika metodmaterial: Machofabriken, BRYT, Jämställ NU (vill de veta mer om de olika materialen, se Faktafliken).
Gör så här
Normer vaddå?
Normer rimmar på former… kanske kan det ge en vink om vad en norm är.
Se en kort film från Folkhälsomyndigheten om normer, 2:42 min
Finns det även begränsande normer hos er som ni kommer på direkt?
Vad ryms i ramen man och i ramen kvinna?
Om en norm är vad de allra flesta tänker är det normala blir det intressant att kika på vad vi tror att de allra flesta tänker är normalt för att vara kvinna och normalt för att vara man. Eftersom vi alla ska jobba för att det ska bli helt jämställt mellan könen så är det intressant att ta reda på hur normen är. Kanske finns det små ledtrådar till saker eller föreställningar vi behöver ändra på.
I vårt samhälle har vi mer eller mindre uttalade regler för hur man ska vara som kvinna eller man. Man kan säga att det är två ramar som alla ska passa in i. Antingen ska man vara i kill- och mansramen där manlighet finns eller så ska man vara i tjej- och kvinnoramen där kvinnlighet finns. Men funkar det egentligen så? Passar alla människor in i samma ramar? Är vi inte bara människor?
Övning:
Rita upp två stora ramar på tavlan eller sätt upp två riktiga stora tavelramar på skärmväggen. Den ena ramen är kvinnoramen och den andra är mansramen.
Nu ska spillosoferna gissa vilka ord andra människor skulle säga utmärker en “vanlig kvinna” respektive en “vanlig man”. Tänk: utseende, klädval, egenskaper, jobb, intressen, vilken musik de gillar och så vidare.
Antingen skriver spillosoferna själva ner sina gissningar på mindre lappar som de därefter får fästa inuti respektive ram eller så är du som lärare sekreterare. Anpassa efter ålder och förmågor.
Tips: Ta en ram i taget och ca fem minuter till varje ram.
Reflektera tillsammans
För 2-3: Be spillosoferna att först två och två fundera en stund över det som står i ramarna, tänk därefter högt tillsammans utifrån frågor som:
Vad tänker man när man ser alla orden?
Stämmer det där verkligen in på de människor som ni känner?
Går det att dela upp människor på det här sättet?
Varför tror ni att vi gör det?
Vad skulle hända om ni skrev killar ovanför en ram istället och tjejer ovanför den andra?
Finns det ord i mansramen som värderas högre än de i kvinnoramen och tvärtom?
Känner ni igen er redan nu, att ni ska passa in i en av ramarna?
Längtar ni in i de här ramarna när ni blir vuxna?
För F-1: Tänk högt tillsammans utifrån frågor som:
Vad tänker man när man ser alla orden?
Stämmer det där verkligen in på de människor som ni känner?
Går det att dela upp människor på det här sättet?
Varför tror ni att vi gör det?
Fånga självklart de frågor som mest intresserar spillosoferna om övningen väcker helt andra funderingar hos dem.
Till dig som pedagog
Självklart är det omöjligt att helt leva upp till alla orden i ramarna. Synligör det orättvisa med att det som står i mansramen oftast i vårt samhälle värderas högre än det som står i kvinnoramen. Och det är ju verkligen något vi behöver jobba på om vi ska nå ett samhälle som är jämställt för alla.
Hur är ramen för en människa eller vän?
Rita nu upp en tredje ram på tavlan som är en människoram eller vänram. Låt spillosoferna komma på ord som utmärker en vanlig människa som är en vän. Vad har den för schyssta sköna egenskaper? Fyll ramen med deras ord.
Fundera sedan tillsammans över skillnader och likheter mellan de tre ramarna.
Avrunda med att
berätta för spillosoferna att nästa gång ska prova på att kliva ur era vanliga ramar och prova några nya.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Stora tomma ramar eller blädderblockspapper
A3-ark för grupperna att skriva på
Normkreativa spillosofer
Arbetspass 3 60-90 min
Introduktion
Nu är det dags för spillosoferna att prova på att kliva utanför och också byta ut sina ramar. Här ska de få känna på att det är spännande, utvecklande, härligt och befriande att vara på fler sätt. De får nu möjligheten att utforska sina olika ‘jag’ både genom att titta på olika bilder och genom en praktisk övning.
Bilder som förändrar världen är en bildhandbok skapad av Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson i samarbete med Gävle kommun. Den innehåller lättillgängliga texter om genus, normer och inkludering, tips, personporträtt, intervjuer och bildexempel på både bra och dåligt genustänk från media, reklam och kommunbroschyrer – såväl lokalproducerade genusfloppar som normkreativa pärlor från hela Sverige.
Gör så här
Allt är påhittat
Navid älskar att ställa nyfikna frågor, sätta igång människors fantasi, få oss att tänka på förändring och framtid och använda vår kreativitet för att skapa en bättre värld.
Titta på filmen “Har du tänkt på att allt är påhittat?”, 2:10 min, med Navid Modiri
Visst är det en härlig tanke! Att allt är påhittat, även kring hur vi ser på varandra. Då kan vi ju hitta på nytt!
Utforska normer och era fördomar!
För att ta sig an utmaningen - varför en jämställd värld är bättre för alla - så behöver man utforska normer och de här ramarna som vi har pratat om. Man behöver utforska sina fördomar. Det ska ni få göra nu genom att titta på och reflektera över några bilder samt göra en rolig bildövning.
Titta gemensamt på storbild på följande fyra bilder från Bildhandboken:
Reflektera tillsammans utifrån några av dessa frågor:
Vilka personer ser ni på bilderna?
Vad sysslar personerna med?
Vad tänker ni om varje bild? Är det något i bilden som är annorlunda mot vad du är van att se?
Vilka berättar bilderna?
Vad kan hända om man inte gör det som förväntas av en som tjej eller kille?
I Bilder som förändrar världen står det att bilder–liksom förebilder–visar oss vad som är möjligt. Om du aldrig har sett någon som liknar dig göra en speciell sak, är det troligt att du själv inte ens kommer på tanken att försöka. Du kan inte bli vad du inte kan se. Fördomar och stereotyper blockerar människors möjligheter att drömma. Och drömma behöver vi, för i drömmen är allting möjligt.
Fler bilder finns att ladda ner i materialmappen, om ni vill använda som underlag för vidare samtal.
Här följer två olika övningar
där spillosoferna får utforska hur det kan vara att gå utanför ramarna. Den första övningen passar bäst för åk 2-3, den andra övningen finns i två varianter men som vanligt vet du som lärare bäst vad som funkar i din grupp och du anpassar efter förmågor.
Nu kommer spillosoferna att få utforska normer och utmana sina fördomar genom en praktisk bildövning. Nu finns möjligheten att verkligen tänka utanför ramarna!
Gör så här:
Dela in spillosoferna i smågrupper, 3-4 elever i varje. Se till så att det finns en mobiltelefon eller surfplatta till hands i varje grupp.
Spillosoferna ska nu fota varandra i helfigur som de ser ut en vanlig dag på skolan. Ett foto per elev.
Skriv ut två kopior av fotot i A4. Lägg åt sidan ett original av alla spillosofer.
Nu arbetar spillosoferna enskilt. Varje elev skapar ett kollage av hur hen skulle vilja prova att se ut. Använd den andra fotokopian som grund. Klipp från tidningar och magasin, använd gärna textil och material från spillo-labbet och bygg på din bild. Det är nu du får drömma och hitta på, experimentera vilt!
Gör egna ramar av kartong till varje foto. Dekorera ramarna.
Förbered inför en utställning med två ramar per elev bredvid varandra, ett “vanligt-jag” och ett “påhittat-jag”.
Nu ska ni få utforska hur ni kan träna er i att gå utanför ramarna genom att leka med bilder. För att det ska bli roligt och lekfullt kommer ni att jobba i mindre grupper och använda er av valfri rekvisita. Alternativt arbeta i halvklass och göra hela övningen gemensamt.
För F-1: En vanlig bild och en tokig bild
Varje grupp behöver en surfplatta och uppgiften är att ta minst en helt vanlig bild på varje barn och minst en där de klär ut sig på något sätt som gör att de känner sig annorlunda mot hur de är i vanliga fall. Fota gärna spillosoferna när de håller upp en ram framför sig.
För 2-3:
Varje grupp behöver en surfplatta och uppgiften är att ta minst fem foton på ansikten i gruppen utifrån följande kriterier:
En gladbild
En argbild
En tokig bild
En beslutsam bild
En snällbild
Försök att inte tänka sterotypa tjej- eller killbilder utan forma tillsammans kreativa, roliga och intressanta bilder. Spillosoferna kan gärna fota sig själva när de håller upp olika ramar.
Sammanställning
Åk F-1:
Visa bilderna för varandra, sätt upp dem i högkvarteret och fortsätt fundera kring hur det känns att göra sig lite ovanlig och olik sig själv.
Åk 2-3:
Varje grupp väljer ut de fem bästa bilderna, en i varje kategori.
Skriv ut bilderna, alternativt lägg till en kommentar infällt direkt på fotot, som ett collage.
Kommentaren ska svara på frågan: Hur tänkte ni för att det här skulle bli en en gladbild… och så vidare.
Visa bilderna för varandra, sätt upp dem i högkvarteret och fortsätt fundera kring hur det känns att göra sig lite ovanlig och olik sig själv.
Till dig som pedagog
Spillosofernas kollage är en god grund för en utställning, där spillosoferna får möjlighet att sprida och dela sina tankar och sitt utforskande. Ta gärna med er denna in i Omtanken.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Förbered material för praktisk övning (papper, tidningar, material, kartong, lim, etc)
Se till att det finns mobiltelefoner eller surfplattor till hands för fotografering
Det här passet tar sitt avstamp i Agendan som har klara mål och delmål som berör området jämställdhet. Här utgår vi främst från mål 5 - Jämställdhet - som både är ett övergripande perspektiv genom hela Agenda 2030 och som har sitt alldeles egna mål. Vi kommer även kika närmare på mål 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt - utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet är att få syn på hur grundläggande jämställdhetsperspektivet är för att bygga en mer hållbar värld för alla. Överallt.
I detta arbetspass kan du gärna stoppa in någon av de lekar som ni lekt i inledningen av den här utmaningen, “Innanför ramen” eller “Kom alla mina barn! Behöver du fräscha upp instruktionerna finns dem i avslutningen av arbetspass 1.
Gör så här
Påminn spillosoferna om de Globala målen
Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden. Visa mål 5 och sätt upp det på skärmväggen.
Alla vinner med andra ord på jämställdhet och det är egentligen ganska självklart. Och ändå kan det vara ganska så svårt. De globala målen säger en massa smarta saker för hur det där kan gå till. Till exempel att:
Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt!
(Delmål 5.1)
- Vad kan det betyda hos er?
Värdesätt och arbeta för delat ansvar i hushållet.
(Delmål 5.4)
- Vad kan det betyda i ditt hem?
Så, vilka tips har ni till vuxna för att de ska bli mer jämställda?
Skriv ner dem och spara tipsen på till exempel skärmväggen.
Skicka hem en tipslista med veckobrevet!
Vilka tips har ni till er själva för att ni ska bli alldeles jämställda i er klass och på er skola?
Här är några saker ni kan fundera över och som kanske kan hjälpa er att komma på vad ni kan jobba på?
Får alla leka tillsammans med vem de vill och vart som helst på skolan?
Får alla klä sig som de vill?
Får alla gråta när de vill?
Får alla prata lika mycket i klassrummet?
Och så vidare...
Till dig som pedagog
Vem får eller tar ordet av läraren på lektionerna? Hur talutrymmet fördelas påverkar tydligt vilka elever som uppfattas som intressanta och viktiga, eller inte. Du som lärare har en otroligt viktig roll i klassrummet, vem du ger ordet till, hur du ger uppmärksamhet, om den skiljer sig mellan olika elever och mellan kön? Vilka får mest tillsägelser, vilka får mest uppmuntran, ser uppmuntran lika ut och så vidare.
Målen hänger ihop
Agenda 2030 har dels ett helt eget mål för jämställdhet, mål 5, men ska också i sin helhet ha ett genomgående jämställdhetsperspektiv. Det vill säga att alla andra mål också ska bidra till jämställdhet på olika vis.
Ett exempel:
Vi ska ju, de allra flesta av oss, arbeta ganska många år av våra liv. Det finns till och med ett helt eget globalt mål som talar om allas rätt till arbete och schyssta arbetsförhållande. Det är mål 8, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
Det handlar helt enkelt om att alla ska ha ett tryggt arbete som ger en schysst lön. Ja, alla. För att verkligen visa hur viktigt det är finns ett alldeles eget delmål som särskilt slår fast hur arbete och jämställdhet hänger ihop:
Visa delmål 8.5
8.5 FULL SYSSELSÄTTNING OCH ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR MED LIKA LÖN FÖR ALLA
Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.
Knölig text absolut - men det betyder just att alla ska få lika lön om man gör liknande arbetsuppgifter. Oavsett vilket kön man har eller om man har någon funktionsnedsättning.
- Men hur ser det ut idag?
- Har inte alla lika lön för lika arbete?
- Nej!
Inget land i världen visar på jämställda löner. År 2030 ska det vara jämlikt mellan könen enligt FN:s mål för hållbar utveckling. Men som det ser ut nu kommer inget land nå dit.
Tänk att en man och en kvinna i Sverige kan göra exakt samma arbete, men få olika mycket i lön.
Och inom de yrken som flest kvinnor jobbar är lönen generellt lägre. Och så ser det ut i hela världen. Så sjukt orättvist!
Så det är bara att jobba på! Såklart att alla ska ha lika löner för liknande jobb, eller hur!?!
Hur kan ni bidra till att vi når mål 5?
Bara genom att jobba med den här utmaningen är ni med och bidrar till att vi når mål 5.
Genom att spränga oss utanför ramarna och låta fler kliva utanför sina ramar så kan vi uppnå förändring!
Till dig som pedagog
Så här långt in i utmaningen har du som pedagog bäst koll på vilka saker som dina spillosofer känt sig mest motiverade att vara med och förändra. Uppmuntra gärna till det här!
I detta arbetspass får spillosoferna en kort introduktion till vad skillnaden på vad kön och genus är. Därefter får de möta olika exempel som förklarar genus och hur det kan förändras över tid.
Cykling ansågs till exempel som en omöjlighet för kvinnor i Sverige för hundra år sedan och blev därmed en enormt viktig jämställdhetssymbol, på samma sätt är det runt om i världen idag. Spillosoferna får möta bilder från förr och en film från Bangladesh idag.
Gör så här
Vi föds med ett kön och blir med ett genus
Enkelt uttryckt är att vi föds med ett kön och blir med ett genus. Genus kan förändras och se olika ut över tid och plats även om många tror att även det är biologiskt (medfött). De allra flesta saker som vi förknippar med tjejer eller killar är sådant som vi har lärt oss och inte sådant som fanns med när vi föddes. Det vill säga olika ramar som vi förväntas rymmas i.
Exempel på vad genus kan vara:
Berätta för spillosoferna att:
Innan 1974 fick inte pappor vara föräldralediga med sina barn, det var kvinnans uppgift. Knäppt - idag är ju det självklart att pappor kan ta hand om barn lika bra! Eller?
För hundra år sedan måste alla kvinnor och tjejer alltid bära kjol. Bökigt om man ville klättra i träd… Men fick tjejer det då?
Nuförtiden finns det många som menar att killar fortfarande inte ska ha kjol eller att de får sitta med benen i kors. Ganska orättvist och ologiskt!
Kan ni spillosofer komma på fler exempel? Och hur tänker de om detta?
För hundra år sedan trodde många att cykling var skadligt för kvinnor
Visste ni att i Sverige för ungefär 100 år sedan trodde många att cykling var skadligt för flickor och kvinnor. Ganska komiskt. Idag i Sverige kan ju nästan alla cykla.
Cykeln blev en blev en jätteviktig symbol för jämställdhet. Plötsligt kunde kvinnor ta sig vart de ville av egen kraft och de kunde susa fram på gatorna. En verklig frihet.
Den berömda suffragetteledaren (en kvinnorörelse i Storbritannien) Susan B. Anthony, sa en gång om cykeln: (första bilden)
Elizabeth Cady Stanton, ledare för den amerikanska kvinnorörelsen, skrev i en artikel i en tidning: (andra bilden)
Så blev det också och det verkar fungera på samma sätt runt om i världen idag.
Cykelutbildning för tjejer idag
Spillosoferna ska nu få se en film som visar hur en så enkel sak som att lära sig cykla kan påverka att man får gå i skolan. Cykeln = Jämställdhetsmaskin även idag. 2:25 min
I detta arbetspass ligger fokus på rätten att bestämma över sin egen kropp. Spillosoferna kommer att få en liten glimt av den globala rörelsen Metoo, där ett inlägg på instagram öppnade upp en flod av berättelser från kvinnor världen över som på olika sätt varit utsatta för sexuella trakasserier.
För barn och unga är frasen STOPP MIN KROPP! högst relevant i detta sammanhang. Det är oerhört viktigt att barn och unga verkligen får bekräftat att den egna kroppen är något som vi har fullt självbestämmande över. Barn behöver så tidigt som möjligt bli medvetna om kroppens värde och om hur man säger eller visar ja och nej. Och i de situationer som vuxna rår över som handlar om barns kroppar, t ex vid läkarundersökningar eller liknande ska den vuxne alltid förklara vad och varför hen behöver göra si eller så.
STOPP MIN KROPP! gäller självklart även på nätet, en plats där allt yngre barn spenderar en stor del av sin tid. I detta arbetspass finns några korta filmer och enkla tips på vad man kan tänka på.
Tänk på:
Du som lärare har bäst kännedom om dina elever och vet vilka erfarenheter de kommer ifrån. På Rädda barnens hemsida, kan du hämta både information kring undervisning om du vill fördjupa detta arbetspass, men du kan också hämta information om hur du går tillväga om du misstänker att något barn har utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp (fysiskt eller digitalt) och du behöver anmäla: www.raddabarnen.se
Stiftelsen Allmänna Barnhuset har också en bra sajt där du kan finna god vägledning och fördjupning: dagsattprataom.se
Gör så här
Stopp min kropp!
Din kropp är det bästa du har - du kan ju liksom inte bo någon annanstans!
Din kropp är bara din!
Närhet till andra är ju också något av det bästa som finns - men om det inte känns bra så har du alltid rätt att säga stopp och detsamma gäller ju såklart om någon annan säger stopp.
På vilka vis kan det vara härligt att vara nära?
På vilka vis kan man säga stopp, mer än att säga det med ord?
Bra Kroppsregler
Kolla in de här Kroppsreglerna och sätt upp dem i högkvarteret:
Prata om dem!
Kolla gärna in den här musikvideon Stopp min kropp, som Fjärilen klass 3B spelat in:
Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv, hylla jämställdhet och spränga ramar
Arbetspass 7 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet med Tjejer och killar-utmaningen. Varför är en jämställd värld är bättre för alla?
Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop, samt komma med konkreta förslag på nya sätt att göra, baserat på fakta, reflektion och konkret handling.
Spillsoferna har ökat sin handlingskompetens och sina möjligheter att agera mer hållbart. Slutligen blir det dags för spillosoferna att sprida sina nyvunna klokskaper till omvärlden.
Läge att ge dem massor av pepp och uppmuntran - det här är svåra frågor och de har verkligen varit med och tänkt!
Titta tillbaka på skärmväggen och se er om i högkvarteret.
Vad är det viktigaste som ni har lärt er? Varför är en jämställd värld bättre för alla?
Om du som lärare behöver stöd kan du ta hjälp av följande korta sammanfattning och lägga till och dra bort utifrån hur just er process har sett ut. Du är ju den som verkligen vet vad som berört er allra mest och vilka slutsatser som ni redan har gjort.
Vi fick en ny utmaning!
Vi började fundera kring vilka osynliga ramar som finns runt oss människor och om det finns särskilda ramar som kvinnor och män förväntas rymmas i och hur det känns.
Vi fick vara normkreativa och “spränga ramar” för allt är ju påhittat!
Vi fick lära oss skillnaden på kön och genus och hur “genusramarna” förändras över tid. Cykeln var en viktig symbol för kvinnors kamp för frihet i Sverige för hundra år sedan och på samma sätt var det i Bangladesh och flickorna vi mötte där.
Vi kikade på vad de Globala målen säger om Jämställdhet och om hur viktigt det verkligen är för att världen ska bli mer hållbar och rättvis för alla.
Stopp min kropp! i verkligheten och på nätet.
Och nu är vi i här i Omtanken och det har blivit dags för att tillsammans sprida våra nyvunna klokskaper till andra, det allra bästa sättet för att vara med och bidra till att vi kan nå mål fem och för att få fler att förstå varför en jämställd värld är bättre för alla!
Dags för er att tillsammans komma på vad ni vill dela och hur ni vill göra det
Ni kan till exempel:
Bygga en utställning som ni bygger upp på skolan, på Bibblan, på något företag eller digitalt! Om ni har genomfört arbetspassen Normkreativa Spillosofer så har ni förmodligen ett fantastiskt bra underlag för att bygga en utställning för att sätta igång tankar hos andra.
Gör en fotoutställning av lärarna på er skola, där de får fotas både som “vanliga” och lite mer vilda. Lärarna får antingen välja outfit och ram själva eller så väljer ni.
Skapa “Klassens överenskommelse” hur just ni vill ha det för att alla ska våga spränga ramar i ert klassrum! - Vill ni hänga mer på rasterna allihop - hur ska ni få till det? - Skulle ni vilja att det var lättare att ha annorlunda kläder hos er, utan att ni känner er annorlunda. Hur skulle det kunna bli möjligt? Kan ni börja med en “Spränga ramar kläddag” på skolan en dag i månaden där alla utmanar sig? - Och så vidare… - Och så vidare...
STOPP MIN KROPP! kampanj på skolan.
Det här handlar ju om er! Om er framtid. Så passa på att fånga tillfället att verkligen kunna vara med och påverka er och andras vardag. Era tankar och handlingar behövs!
Vi ses snart igen för att lösa nya utmaningar tillsammans!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film.
Förbered för att kunna sammanfatta utmaningen på det sätt du valt
Förbered för att tillsammans kunna bestämma på vilket sätt ni vill sprida era tankar till andra.
Förbered tillsammans för att kunna genomföra vald aktivitet för spridning.
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BL:
Bildframställning
Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Bildanalys
Informativabilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.
Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
IDH:
Rörelse
Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
Enkla lekar och danser och deras regler.
MU:
Musicerande och musikskapande
Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
Musikens sammanhang och funktioner
Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
GE, HI, RE, SH:
Att leva tillsammans
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
Att leva i världen
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
SV:
Läsa och skriva
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Tala, lyssna och samtala
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkbruk
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
Hur gick det?
Berätta gärna för oss vad du som pedagog tyckte fungerade bra och det är något vi kan göra bättre i underlaget.
