Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Då måste vi ta hon, han och hen på fullaste allvar här och nu!
Inledning
Vi föds. Som människor. Ändå väcks behovet omgående att definiera vad vi är mer. En av de allra första frågorna vid ett barns födsel är vilket kön barnet har. När vi fått svar är det mer otydligt vad vi ska göra av informationen. Vi kan ju inte gärna lovprisa det ena mer än det andra, i alla fall inte här hos oss. Men redan där lyfter vi in barnet i en ram, en låda, i någon mån in i en förväntad fortsättning. Det är små ramar och stora, några mer rymliga andra förfärligt trånga. Vi konstruerar kön.
“Jag har alltid velat raka av mig håret, men nu när jag har gjort det fattar jag vidden av hur extremt förknippat håret är med att vara tjej. Alla har peppat mig och tycker det är sjukt snyggt, men framförallt att jag är sååå himla modig. Jag tror aldrig någon kallar killarna modiga när de tar fram rakapparaten.” Märta 13 år
“Alltså, killar får aldrig sitta med benen i kors, det är liksom förbjudet. Skitknäppt egentligen. Det är ju skönt ibland.” Theo, 17 år
“Idag blev jag kallad för en “simp”, jag tror det betyder som att man gör sig till och typ fjäskar för dem man tycker om. Och att de tycker att jag är för mycket med tjejerna, att man får vara med dem till en viss gräns bara. Men jag tycker tjejerna är skönare, man får vara snällare och man kan vara sig själv. Inte behöva vara så cool. Visa att man bryr sig om varandra mer. En kille särskilt är på mig och jag fattar att jag inte kan gå och säga till en vuxen bara, som jag skulle vilja, för då är jag också för mesig. Jag förväntas slå eller käfta tillbaka”. Samuel 11 år
Sverige benämns ofta som ett av världens mest jämställda länder. Men skulle man betrakta befolkningen ovanifrån skulle man se en mängd ramar och könsroller som begränsar och som i många fall också i slutändan leder till sämre förutsättningar, lägre lön, sexuella trakasserier och våld. Vi har en hel del kvar att göra helt enkelt.
I denna utmaning ligger fokus framförallt på jämställdhet mellan kvinnor och män, då det ännu finns en så stark maktobalans mellan dessa grupper, i Sverige och i världen. När en grupp har mer makt, är det troligt att den gruppen inte upplever problemet lika allvarligt och det är starka mekanismer som gör att vi har svårt att bryta normer, kliva ur ramarna och skapa förändring. Det kräver alltid hårt arbete. För när någon rubbar balansen, skapas obalans. Läskigt. Vi känner alla till Metoo och den dammlucka som några få inlägg på sociala medier drog igång, och i skrivandes stund (våren 2021) rasar debatten om sexuella trakasserier inom det brittiska skolväsendet som tystats ned och mycket av det som sker även under svenska skolelevers vardag bubblar upp till ytan. Internet har blivit ytterligare en källa till att förstärka maktobalansen.
C´est assez = Det räcker
Vi tenderar ibland att vilja upplösa genus, det vill säga våra konstruerade bilder av vad ett visst kön ska representera, eftersom de är så trånga och många gånger dysfunktionella. Vi vill helst inte prata om kvinnor och män, utan om människor. Men som Margareta Winberg, tidigare jämställdhetsminister, skrev i en krönika på Kvinnodagen 2021:
“Just kvinnor och män, tjejer och killar, är fortfarande viktiga att belysa eftersom det råder brist på jämställdhet. Den frågan löses inte upp genom att vi fokuserar på att upplösa genus, det kan istället riskera att osynliggöra strukturer som vi ännu behöver arbeta med.”
Samtidigt ska vi självklart skapa utrymme för alla barn, unga, föräldrar och kollegor eller oss själva, som inte vill definiera oss som vare sig kvinna eller man. Det hänger ju ihop!
Kampen för jämställdhet har i Sverige länge handlat om att kämpa för kvinnors rättigheter, rösträtt, rätt till högre studier, föräldraförsäkring och så vidare. Idag handlar det också mycket om vår syn på manlighet. Vi har fortfarande en stark machokultur, där vi lär flickor att vara rädda för män och uppfostrar samtidigt våra pojkar att i förlängningen riskera att bli de männen. Föreningen MÄN, en röst och en förändringskraft för alla de män som vill engagera sig och ta ansvar, skriver så här:
“Killnormer eller manlighetsnormer är sociala regler eller ramar för hur killar förväntas vara – det vill säga vilka killbeteenden och attityder som anses vara okej.
Liksom alla normer varierar kill- och manlighetsnormer över tid och ser olika ut i olika sammanhang. Från barnsben får killar lära sig att förhålla sig till dem och de allra flesta känner till killnormerna i sin omgivning och samhället i stort; även om de oftast är outtalade och inte något som många pratar om.
Killar anpassar sig till, eller tar avstånd från killnormerna på olika sätt beroende på situation. Vi brukar likna killnormerna vid en låda där väggarna utgörs av de normer som anses accepterade i en grupp eller ett samhälle. Flertalet försöker hålla sig inom lådans väggar för att passa in, medan andra tar starkt avstånd från lådan, och ytterligare några kliver in och ur den. Gemensamt för alla är att de förhåller sig till lådan på något sätt. Oftast är belöningen för att hålla sig "i lådan" att höra till kategorin killar och män. Allt som anses omanligt blir därför ett kliv ut ur lådan. Normerna blir extra tydliga när man bryter dem och kan leda till bestraffningar från omgivningen.” Killnormer och våld
Utmaningen löper över nio arbetspass och spillosoferna kommer att få lägga mycket tid på att fundera kring ramar och normer:
Ny utmaning - En jämställd värld är bättre för alla - varför då?
Vad tänker spillosoferna om vad andra tänker om tjejer och killar - och hur tänker de själva?
Ett historiskt perspektiv - om gamla och nya ramar
Normkreativa spillosofer
Vilka ramar gäller på sociala medier?
Vad säger de Globala målen?
Stopp min kropp!
En global utblick - och goda hoppfulla exempel
Omtanken – Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv, hylla jämställdhet och spränga ramar
Målet är att spillosoferna, efter utmaningen, ska ha ökat sin kunskap, fått nya bilder av varandra och fått upp ögonen för att det här med jämställdhet gynnar alla. Målet är att spillosoferna ska fatta poängen med varför en jämställd värld är bättre för alla helt enkelt.
Förbered:
Om du har möjlighet, samla ihop en rejäl bunt med gamla ramar. Har du en loppis i närheten brukar de finnas i överflöd. Ramarna kan med fördel vara tomma, helt utan både glas och innehåll. Du kan också självklart undersöka om det är någon av spillsoferna som har gamla ramar hemma som de kan ta med sig.
Ett utklädningshörna, eller en gammal resväska, stor korg eller liknande, för utklädningskläder och roliga accessoarer kan också vara bra. Kanske har ni möjlighet att låna material från fritids eller be spillosoferna ta med något tokigt plagg hemifrån eller så botaniserar ni återigen på loppis och second hand.
Lycka till med allt världsviktigt tänkande!
5 Jämställdhet
Tjejer och killar och mål 5
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Det har bevisats om och om igen att politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till alla dimensioner av hållbar utveckling.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Det har bevisats om och om igen att politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till alla dimensioner av hållbar utveckling.
Att avskaffa alla former av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet, utan också avgörande för att människor och samhällen ska utveckla sin fulla potential. Så var det sagt.
Jämställdhet är både ett övergripande perspektiv genom hela Agenda 2030 och har sitt alldeles egna mål. Så viktigt är det.
8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Tjejer och killar och mål 8
I mål 8 finns ett delmål som särskilt slår fast hur arbetsvillkor och jämställdhet hänger ihop:
I mål 8 finns ett delmål som särskilt slår fast hur arbetsvillkor och jämställdhet hänger ihop:
“8.5 FULL SYSSELSÄTTNING OCH ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR MED LIKA LÖN FÖR ALLA
Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.”
Lika löner bygger på FN:s åtagande för mänskliga rättigheter och mot alla former av diskriminering, inklusive diskriminering av kvinnor och flickor. Att överbrygga löneskillnadsklyftan är avgörande för att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt Mål 5 om jämställdhet mellan kvinnor och män och att alla kvinnor och flickor ska bemyndigas och Mål 8,5 om att säkerställa lika lön för lika arbete.
Här finns ett enormt arbete att göra. Om vi fortsätter i samma takt som idag kommer vi att ha lika löner för lika arbete globalt om ungefär 250 år. Lite väl långt efter 2030.
Du som lärare behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom och titta på i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målens egen hemsida, Jämställdhetsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Rädda Barnen, Kvinna till kvinna och vi hänvisar även till ett flertal andra organisationer som arbetat med dessa frågor länge och där flertalet har egna material framtagna för arbete med frågorna inom både skola och arbetsliv.
Vad är då Jämställdhet?
Ja, så här beskriver Jämställdhetsmyndigheten det:
“Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan kön. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
I Sverige finns i dagsläget två juridiska kön – kvinna och man – och det är dessa som jämställdhetspolitiken i regel utgår ifrån. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det finns personer som inte identifierar sig inom tvåkönsnormen, liksom att det är viktigt att ha i åtanke att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig.
För att uppnå jämställdhet kan kvinnor och män behandlas lika, eller olika. Till exempel kan kvinnor och män ha lika lön för likvärdigt arbete eller så kan kvinnor och män behandlas med olika läkemedel och metoder inom sjukvården för att den ska vara jämställd.
Jämställdhetsarbetet kan ha olika fokus. Det kan handla om att kvantitativt uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män, eller om att vidta åtgärder för att förändra maktförhållanden mellan könen.
Att arbeta med jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv innebär att sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, på utbildningar, på maktpositioner och på olika befattningsnivåer i samhällsinstitutioner och i olika organisationer. En jämn könsfördelning anses råda då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent eller jämnare.
I det kvalitativa jämställdhetsarbetet står kvinnors och mäns villkor i fokus. Det handlar om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnors och mäns möjlighet att påverka i skolan, på arbetsplatsen, i politiken och inom andra samhällsområden. Det kvalitativa jämställdhetsarbetet tar sig an de strukturer som inte nödvändigtvis förändras i och med en jämn fördelning av kvinnor och män.”
För att ta till sig vad jämställdhet handlar om rekommenderar vi verkligen att ni ser Ted talket "Alla borde vara feminister" med Chimamanda Ngozi. Koka en kopp kaffe och titta tillsammans med kollegorna. Chimamanda sätter med stor skärpa, men också med stor humor och värme, fingret på hur bakvänt vi förhåller oss till våra könsroller och fasta ramar. Hon har perspektiv på jämställdhet som går rätt in i hjärtat och får en att vilja vara med och driva förändring.
Vi rekommenderar er även att se den genialiska mini-föreläsningen med Audrey Mason-Hyde 12 år. Den fångar hur besvärligt det är för oss människor när vi inte vet vilken ram vi ska placera någon i och hur svårt det kan kännas att ej rymmas och hur begränsande våra kill- och tjejramar är.
En kompis i vardagen som man kan ställa alla typer av frågor till och som på ett schysst sätt berättar om kärlek, kropp, oro, sexualitet. En sida att varmt rekommendera eleverna.
Avsändare: Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa, Region Stockholm
Rädda barnens digitala fritids som togs fram under coronapandemin då många barn var mer hemma. Tanken är att det ska vara en trygg plats att röra sig på nätet, där man kan röra sig i olika rum: Skolgården, Biblioteket, Lekrummet och Stödis.
Diskrimineringsombudsmannens uppdrag är att verka mot alla former av diskriminering. På DO´s hemsida finns en egen del som vänder sig till skolledare, skolpersonal och elever:
UN Women är FNs enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt (United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women). UN Women bildades 2010 som en global förkämpe för kvinnor och flickor i syfte att påskynda utvecklingen för att möta kvinnors och flickors behov i hela världen.
Om du misstänker eller vet om att att hederskultur finns runt någon eller några av dina elever och behöver mer kunskap eller vill veta hur du går tillväga om du behöver anmäla kan du läsa mer på:
Sidan hedersfortryck.se drivs av Länsstyrelsen Östergötland och är en informationssida för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset
De har en egen sajt som handlar om hur vi kan prata om sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och skilsmässor.
Tips på fyra organisationer som tagit fram bra metodmaterial:
Rädda Barnen - Stopp min kropp
Stopp! Min kropp! är ett verktyg för barn och vuxna att prata om kroppen, gränser och sexuella övergrepp, både i verkliga livet och på nätet. Det är en del av Rädda Barnens arbete för barn utsatta för våld och övergrepp - i förebyggande syfte men även hur man kan agera när något har hänt.
“Om vi vuxna vågar prata med barn om kroppen och gränser, kan vi hjälpa barn att berätta om någon gör något mot deras kropp som de inte gillar eller förstår. Barn behöver så tidigt som möjligt bli medvetna om kroppens värde och om hur man säger eller visar ja och nej. Så att de får en trygghet och en känsla för vad som känns bra och rätt. Nu och senare i livet. Samtidigt underlättar vi för dem som trots allt har utsatts att kunna berätta.”
“Machofabriken är ett metodmaterial för praktiskt arbete för jämställdhet och mot våld tillsammans med unga. Fokus ligger på normer för manlighet och hur de påverkar oss alla. Filmerna och övningarna erbjuder verktyg att utforska och reflektera kring förväntningar, attityder och begränsningar utifrån destruktiva könsroller.”
“BRYT! är ett metodmaterial med konkreta övningar och diskussionsunderlag med fokus på normer kring kön, sexualitet och etnicitet. Materialet har skapats tillsammans med RFSL Ungdom och riktar sig till dig som vill arbeta med anti-diskriminering och likabehandling på skola eller inom organisation.”
Jämställt erbjuder utbildningar, material om jämställdhet, normkritik, mångfald och hbtqi till skolor, förskolor, företag, organisationer och myndigheter.
Kvinnosaker berättar svenska kvinnors historia genom femtio föremål, från sekelskiftet 1900 fram till idag. Historikern Karin Carlsson skriver på ett fängslande och underhållande sätt om tingen som påverkat kvinnors vardag och format förutsättningarna för ett mer självständigt liv. Boken har tagit fram i samverkan med Kvinnohistoriska muséet.
Kvinna till kvinna
Organisationen Kvinna till kvinna som arbetar för kvinnors rättigheter överallt och varje dag.
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför Tjejer och killar-utmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Placera ut många olika tomma ramar i högkvarteret.
Skriva ut och sätta upp mål 5 - Jämställdhet.
Bygg upp en utklädningshörna med en vild blandning av kläder och accessoarer.
Fixa en spegel till klassrummet.
Kom ihåg att det alltid är viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska klura kring den här utmaningen tillsammans med barnen. Tanken är inte att ni ska stå med alla svar efter det första arbetspasset, utan snarare med en hög nya frågor.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten för att komma i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna:
En jämställd värld är bättre för alla - varför då?
Fundera tillsammans i helgrupp eller i mindre grupper:
Vad tror ni att jämställdhet är?
Vad har det med tjejer och killar att göra?
Varför är jämställt bättre?
Är det jämställt här i klassen?
Låt någon vara sekreterare i helgrupp eller en i varje mindre grupp.
Spara anteckningarna i ett kuvert som ni kommer att titta på igen när ni kommit till arbetspass 9, Omtanken. Om ni vill kan ni fästa kuvertet på skärmväggen.
Syftet är inte att någon sitter inne på alla de rätta svaren, utan att få starta upp tanken och för att kunna titta tillbaka på detta i Omtanken.
Ladda upp spillosoferna med energi genom att leka “Innanför ramen”
Denna lek kan lekas både inom- och utomhus. Syftet är att få in energi och glädje i uppstarten av utmaningen, att befästa begreppet ramar, att få syn på att vi har mer gemensamt som individer än mellan stora grupper som tjejer och killar. Och så ska det vara roligt såklart!
Gör så här:
Markera ut “en stor ram” med hjälp av hopprep, tejp, konor eller dylikt. Är ni i en gympasal kan ni även använda låga bänkar.
Låt spillosoferna placera sig runtomkring ramen. Därefter ropar du ut påståenden, för varje påstående som stämmer in på spillosoferna kliver de in i ramen. Mellan varje påstående ställer de sig utanför igen.
Alla som har jeans på sig går in i ramen...
Alla som gillar spagetti...
Alla som gillar gröna äpplen…
Alla som har en mormor som börjar på A...
Alla som gillar djur...
Alla som drömmer om ett husdjur...
Alla som helst äter vegetariskt...
Alla som gillar Kalle Anka på julafton...
Alla som har varit rädda någon gång...
Alla som har ett syskon...
Alla som gillar att klättra i träd...
Alla som skulle vilja uppträda i Melodifestivalen...
Alla som är rädda för ormar...
Alla som klappat en orm…
Alla som drömt mardrömmar någon gång...
Alla som älskar snö…
Alla som inte gillar blött hår när man ska sova…
Alla som...
Fyll på så länge ni vill!
Låt gärna spillosoferna komma med egna påståenden.
Avrunda med att
berätta om nästa arbetspass då ni ska få börja arbeta på riktigt med att fundera kring vad det kan finnas för föreställningar om vad kvinnor och män är och får göra. Om det finns olika ramar som vi förväntas hålla oss inom och hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är.
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för Tjejer och killar-utmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
om vad andra tänker om tjejer och killar och hur tänker de själva?
Arbetspass 2 60-90 min
Introduktion
Det här arbetspasset kommer att handla om de osynliga ramar som vi ofta sätter runt vad en man/pojke eller kvinna/flicka får göra, se ut, gilla, känna. Det vill säga vilka de rådande normerna är kring de olika könen. Vissa ramar är vi fullt medvetna om, andra är osynliga och något vi kanske inte alltid har uttalat utan mer har på känn. Spillosoferna kommer både att få kika på vad som ryms i våra ramar idag och få fundera kring vad som händer när man kliver utanför ramen. Det är ju väldigt sällan som en människa passar inom förutbestämda ramar.
Här är syftet att både få syn på och att få utmana normer. En viktig del är också att få syn på vilken roll ramarna spelar för vilken makt och status man får.
Tänk på
Du vet aldrig helt vilka individer du har i klassen och vad de drömmer om och begränsas av.
Ofta har barn inte heller samma bild som vuxna av vad som är tjejigt och killigt. Var noga med att utgå från barnens föreställningar så att ni inte ”lär” dem en uppdelning som de ännu inte känner till.
Övningarna är inspirerade av tre olika metodmaterial: Machofabriken, BRYT, Jämställ NU (vill de veta mer om de olika materialen, se Faktafliken).
Gör så här
Normer vaddå?
Normer rimmar på former… kanske kan det ge en vink om vad en norm är.
Se en kort film från Folkhälsomyndigheten om normer, 2:42 min
Finns det även begränsande normer hos er som ni kommer på direkt?
Vad ryms i ramen man och i ramen kvinna?
Om en norm är vad de allra flesta tänker är det normala blir det intressant att kika på vad vi tror att de allra flesta tänker är normalt för att vara kvinna och normalt för att vara man. Eftersom vi alla ska jobba för att det ska bli helt jämställt mellan könen så är det intressant att ta reda på hur normen är. Kanske finns det små ledtrådar till saker eller föreställningar vi behöver ändra på.
I vårt samhälle har vi mer eller mindre uttalade regler för hur man ska vara som kvinna eller man. Man kan säga att det är två ramar som alla ska passa in i. Antingen ska man vara i kill- och mansramen där manlighet finns eller så ska man vara i tjej- och kvinnoramen där kvinnlighet finns. Men funkar det egentligen så? Passar alla människor in i samma ramar?
Övning del 1:
Dela in spillosoferna två och två och ge varje grupp två A3. Dela också ut en bunt post-it lappar till alla grupper.
Be spillosoferna att rita en stor ram på varje papper, ramen ska vara tom inuti. Den ena ramen är kvinnoramen och den andra är mansramen.
Nu ska spillosoferna gissa vilka ord andra människor skulle säga utmärker en “vanlig kvinna” respektive en “vanlig man”. Tänk: utseende, klädval, egenskaper, jobb, intressen, vilken musik de gillar och så vidare.
Skriv orden på post-it lappar och placera i respektive ram. Ta en ram i taget. Ca fem minuter till varje ram.
Övning del 2:
Rita upp två stora ramar på tavlan eller sätt upp två riktiga stora tavelramar på skärmväggen.
Nu är det dags att förflytta alla post-it lappar till era gemensamma ramar.
Säg gärna orden högt när ni lyfter in dem på plats.
Reflektera tillsammans
Be deltagarna att först två och två fundera en stund över det som står i ramarna, tänk därefter högt tillsammans utifrån frågor som:
Vad tänker man när man ser alla orden?
Stämmer det där verkligen in på de människor som ni känner?
Går det att dela upp människor på det här sättet?
Varför tror ni att vi gör det?
Vad skulle hända om ni skrev killar ovanför en ram istället och tjejer ovanför den andra?
Finns det ord i mansramen som värderas högre än de i kvinnoramen och tvärtom?
Känner ni igen er redan nu, att ni ska passa in i en av ramarna?
Längtar ni in i de här ramarna när ni blir vuxna?
Övning del 3:
Om ni vill kan ni ta en riktig, tom ram och lyfta över post-it lapparna till ramen. Och så hålla upp ramen framför era huvuden, kika gärna i en spegel.
Hur känns det om det där skulle vara du?
Klarar du av att leva upp till alla de förväntningarna?
Längre fram i utmaningen kommer ni att få experimentera och hitta på egna ramar.
Till dig som pedagog
Självklart är det omöjligt att helt leva upp till alla orden i ramarna. Synligör det orättvisa med att det som står i mansramen oftast i vårt samhälle värderas högre än det som står i kvinnoramen. Och det är ju verkligen något vi behöver jobba på om vi ska nå ett samhälle som är jämställt för alla.
Se filmen “Syrrans favoritlåt” från machofabriken, 2:33 min
I den här filmen får vi möta två tonårskillar som har varsin låda, istället för en ram, som de förväntas rymmas inom. Vi får känna på hur det kan vara att inte rymmas i sin ram/låda.
Hur känns det för killen som behöver ljuga för att inte avslöja vilken musik han gillar?
Varför ljuger han?
Reflektera vidare tillsammans utifrån både övningen om ramarna och utifrån filmen:
Vad får man för fördelar av att hålla sig inom ramarna?
Vad händer om någon går utanför ramarna för mycket eller på “fel” sätt, till exempel om en tjej tar mycket plats eller om en kille är väldigt känslig?
Vad händer om man inte kan se om någon är kille eller tjej?
Vilka följder det kan få om en person går utanför ramarna?
Extraövning som alla borde göra!
Men extra bra för åk 6, då den är på engelska med möjlighet till svensk text.
Se den genialiska mini-föreläsningen med Audrey Mason-Hyde 12 år. Den sätter fingret på hur besvärligt det är för oss människor när vi inte vet vilken ram vi ska placera någon i och hur svårt det kan kännas att ej rymmas och hur begränsande våra kill- och tjejramar är. Hur onödiga de är!
Här finns en mängd intressanta frågeställningar att fundera vidare kring tillsammans.
Tips på hur du får svensk textning på filmen:
Klicka på ikonen för Inställningar i menyraden under filmen, välj Undertexter, scrolla längst ner till Översätt automatiskt och välj Svenska.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Stora tomma ramar eller blädderblockspapper
A3-ark för grupperna att skriva på
Ett historiskt perspektiv
Arbetspass 3 60 min
Introduktion
I det här arbetspasset kommer vi att titta bakåt och fundera kring frågeställningar som:
Har det alltid funnits ramar/normer?
Varifrån kommer ramarna?
Ramarna förändras i takt med samhällets utveckling, hur såg det då ut för 100 år sedan?
Idag är det fortfarande orättvisa förhållanden mellan kvinnor och män, varför?
En stor del av innehållet är hämtat från forskning från Linnéuniversitetet och Kvinnohistoriska muséet.
I anslutning till detta arbetspass finns möjlighet till fördjupning om du har en eller många spillosofer som vill djupdyka i dåtidens Gretor, kvinnor som gjort avgörande skillnad i sin kamp för förändring. Det finns länkar och reflektionsfrågor under punkt 6, Feminism - om att spränga ramar.
Boktips för fördjupning:
Här kan du få ett smakprov innan du lånar boken på bibblan eller beställer den till skolan:
Har det alltid funnits ramar för hur tjejer och killar ska vara?
Titta tillbaka på era ramar från förra passet.
Har det alltid varit så här? Har det alltid funnits ramar för hur tjejer och killar ska vara?
Hur kommer det sig att de här ramarna finns?
Vem är det som har bestämt att det är så här?
Tänk högt tillsammans.
Biologiskt är vi olika
Enkelt uttryckt är att vi föds med ett kön och blir med ett genus. Genus kan förändras och se olika ut över tid och plats även om många tror att även det är biologiskt (medfött). De allra flesta saker som vi förknippar med tjejer eller killar är sådant som vi har lärt oss och inte sådant som fanns med när vi föddes.
Exempel på vad genus kan vara
Berätta för spillosoferna att:
Innan 1974 fick inte pappor vara föräldralediga med sina barn, det var kvinnans uppgift.
För hundra år sedan måste alla kvinnor och tjejer alltid bära kjol
Nuförtiden finns det många som menar att killar fortfarande inte ska ha kjol eller att de inte får sitta med benen i kors. Ganska orättvist!
Kan ni spillosofer komma på fler exempel?
Vad ser vi när vi tittar bakåt?
Läs följande text enskilt eller tillsammans på storbildsskärm:
Genom att använda oss av historien kan vi många gånger bättre förstå varför saker blivit som de är. Om vi går så långt tillbaka som stenåldern och de första människorna får vi förståelse för många av våra mänskliga beteenden.
Som sagt, det finns fysiska skillnader mellan tjejer och killar. På stenåldern levde vi i en värld där fysisk styrka var den viktigaste egenskapen för överlevnad. Det fanns många hot mot människorna, som levde i grupper på savannen. Därför fanns det på den tiden en poäng med att det var den fysiskt starkare personen som blev ledare för gruppen, det var begripligt. Män är generellt fysiskt starkare än kvinnor på grund av hur våra kroppar är olika. Därför var det män som blev ledare.
Stenåldersmänniskorna levde i grupper, det var livsviktigt för att överleva. Man klarade sig inte ensam. Därför var det också viktigt att vara och bete sig på ett sätt som var accepterat i gruppen, annars riskerade man att bli utstött. Redan här kan man alltså säga att det fanns tydliga ramar att hålla sig innanför. Det kunde betyda skillnaden mellan liv och död för stenåldersmänniskan.
Stenåldersramar
Gör samma övning som förra passet men spåna nu kring vilka ord som passar i stenålders-kvinnoramen och i stenålders-mansramen. Gör övningen i tillsammans i helklass.
Rita två stora ramar på tavlan eller rita på två blädderblocksark som ni lägger ut på golvet. Ramarna ska vara tomma inuti. Den ena ramen är stenålders-kvinnoramen och den andra är stenålders-mansramen.
Nu ska spillosoferna skriva vilka ord som beskriver en “vanlig stenålders-kvinna” respektive en “vanlig stenålders-man”. Skriv direkt på tavlan eller på post-it lappar som ni sätter fast inuti ramarna.
Ta en ram i taget. Ca fem minuter till varje ram.
Reflektera tillsammans
Vad tänker man när man ser alla orden?
Var ramarna befogade på stenåldern?
Finns det föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt som lever kvar från den här tiden som kanske är mindre relevanta idag?
Varför värderas egenskaper som idag inte är relevanta fortfarande högre?
Tänk om det var inom de här ramarna ni skulle rymmas när ni blir vuxna! Trååångt!
Vår hjärna hinner inte riktigt med i utvecklingen, så enkelt är det tyvärr ibland! Men ack, så viktigt att vi får syn på att det är så.
Hur såg det ut för 100 år sedan?
Nu hoppar vi från stenåldern och tittar på hur det såg ut i Sverige för 100 år sedan.
Läs följande text enskilt eller tillsammans på storbildsskärm:
I början av 1900-talet var mannens viktigaste roll att ha ett jobb och vara den som tjänade pengar för att försörja familjen. Mannen sågs som förståndigare och statusmässigt högre stående än kvinnan.
I början av 1900-talet var kvinnans viktigaste roll att sköta hemmet och barnen. Kvinnan sågs som styrd av känslor, ömsint och oskuldsfull.
Män tyckte inte att kvinnor skulle ha arbete och jobba eftersom de inte ansåg kvinnan lämpad för vissa uppgifter på grund av hennes lägre kropps- och hjärnkapacitet. Att tillåta kvinnan att konkurrera med mannen skulle på så vis skada henne, eftersom hon inte var mannens intellektuella jämlike. Man fruktade också att kvinnan skulle vända sig bort från sin plats i hemmet. Allt som kunde dra kvinnan bort från hemmet var skadligt för samhället.
Ramarna för en man och för en kvinna för 100 år sedan:
Fostran för 100 år sedan handlade mycket om att hjälpa flickor och pojkar in i kvinno- och mansramarna. Det kan man tydligt se om man tittar på till exempel flickböcker och pojkböcker för 100 år sedan.
Flickor skulle uppfostras till goda mödrar, medan pojkar skulle uppfostras till att klara av betydelsefulla uppgifter i samhället. Flickorna skulle ägna sig åt stillsamma lekar, medan pojkarna skulle leka krig och äventyrliga lekar. Flickböckerna kom på så vis att utspela sig i hemmen eller skolan medan pojkböckerna handlade om stora äventyr.
Reflektera tillsammans eller skriv kortare texter individuellt:
Vilka saker eller intressen hade du inte kunnat ägna dig åt för hundra år sedan utifrån de ramar som fanns för flickor och pojkar?
Har ni hört det konstiga begreppet pojkflicka? Vad betyder egentligen det? Och varför används det? Hur kan det hänga ihop med den gamla uppdelningen av vad som rymdes i flick- och pojkramen?
Feminism - om att spränga ramar
Det finns alltid de som gått före och med hårt arbete och mod lyckats spränga ramarna. Det finns ett ord som brukar förknippas med de som kämpat för just kvinnors rättigheter, Feminism. Och för 100 år sedan lyckades de få igenom rösträtt även för kvinnor. 1921 fick äntligen kvinnor vara med och bestämma vilka som skulle styra vårt land.
Idag borde egentligen alla säga att de är feminister, i alla fall alla som jobbar för att vi ska nå de Globala målen. För vet ni vad feminist betyder?
Alltså att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett vilket kön man föds till. Så använd aldrig ordet feminism eller feminist nedsättande, det är ju den mest självklara saken i världen - alla borde vara feminister!
Fördjupning
Nedan kan du välja att fördjupa dig i berättelser om saker och människor som hjälpt till att spränga ramar
Dyk in i boken Kvinnosaker och välj ut minst ett föremål som berättar om svenska kvinnors historia. Kanske om cykeln som förändrade allt eller om löparskor anpassade för kvinnor som gjorde träning och tävling möjlig även för kvinnor.
Spela spelet När hände det? Ett spel om jämställdhets- och likabehandlingens historia i Sverige. Spelet laddar du ner här:
Idag lever vi i en väldigt annorlunda värld. Idag är det den mest kreativa, intelligenta och innovativa personen som är mest sannolik att vara ledare och för dessa egenskaper finns inga särskilda manliga eller kvinnliga hormoner. Sannolikheten är densamma för kvinnor och män att ha dessa egenskaper.
Idag handlar det mer om orättvisor. Människan och världen har utvecklats men inte våra idéer om kön. Så vi får helt enkelt jobba på - tillsammans!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på bilder och film på storbildskärm
Skriv ut förklaringarna till orden kön, genus och feminism
Ladda eventuellt ner och skriv ut spelet När hände det? från organisationen Jämställt
Nu är det dags för spillosoferna att prova på att kliva utanför och också byta ut sina ramar. Här ska de få känna på att det är spännande, utvecklande, härligt och befriande att vara på fler sätt. De får nu möjligheten att utforska sina olika ‘jag’ både genom att titta på olika bilder och genom en praktisk övning.
Bilder som förändrar världen är en bildhandbok skapad av Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson i samarbete med Gävle kommun. Den innehåller lättillgängliga texter om genus, normer och inkludering, tips, personporträtt, intervjuer och bildexempel på både bra och dåligt genustänk från media, reklam och kommunbroschyrer – såväl lokalproducerade genusfloppar som normkreativa pärlor från hela Sverige.
Gör så här
Allt är påhittat
Navid Modiri är en kreatör, artist, föreläsare och samtalsaktivist som arbetar med samtalet som verktyg och hur vi kan bli bättre på att prata med och lyssna på varandra.
Navid är född 1983 i Iran, uppvuxen i Göteborg och numera bosatt i Malmö. Han har stått på scen sen han var 16, varit programledare i radio och tv samt gjort hundratals framträdanden som föreläsare och med sitt band ”Navid Modiri & Gudarna”.
Navid älskar att ställa nyfikna frågor, sätta igång människors fantasi, få oss att tänka på förändring och framtid och använda vår kreativitet för att skapa en bättre värld.
Titta på filmen “Har du tänkt på att allt är påhittat?”, 2:10 min, med Navid Modiri
Reflektera och resonera tillsammans utifrån frågor såsom:
Vilka tankar får ni efter att ha sett klippet?
Är detta något nytt eller har ni tänkt tanken innan att det faktiskt är som Navid säger, att allt är påhittat av oss människor.
Vad ger detta tankesätt oss för möjligheter och ansvar? Vad skulle du hitta på?
Eftersom allt är påhittat av oss och av samhället vi lever i så är ju även våra ramar och normer påhittade av oss. Vad tänker ni om det? Är vi fria i våra ramar?
Är det inte lite dumt med alla begränsande ramar vi bär på, om vi ska kunna vara kreativa och fortsätta hitta på och forma den värld och det samhälle vi vill leva i?
Eftersom det är vi människor som hittar på, det vill säga är väldigt kreativa hela tiden, skulle vi då inte bara kunna bestämma oss för att alla får vara precis som de vill?
Utforska normer och era fördomar!
För att ta sig an utmaningen - varför en jämställd värld är bättre för alla - så behöver man utforska normer och de här ramarna som vi har pratat om. Man behöver utforska sina fördomar. Det ska ni få göra nu genom att titta på och reflektera över några bilder samt göra en rolig bildövning.
Titta gemensamt på storbild på följande fyra bilder från Bildhandboken:
Reflektera tillsammans:
Vilka personer ser ni på bilderna?
Vad sysslar personerna med?
Vad tänker ni om varje bild? Är det något i bilden som bryter mot din föreställning av vad manligt/kvinnligt är?
Vilka budskap förmedlar bilderna?
Vad kan hända om man bryter en norm kopplad till kön? Vilka konsekvenser kan det få?
I Bilder som förändrar världen står det att bilder–liksom förebilder–visar oss vad som är möjligt. Om du aldrig har sett någon som liknar dig göra en speciell sak, är det troligt att du själv inte ens kommer på tanken att försöka. Du kan inte bli vad du inte kan se. Fördomar och stereotyper blockerar människors möjligheter att drömma. Och drömma behöver vi, för i drömmen är allting möjligt.
Fler bilder finns att ladda ner i materialmappen, om ni vill använda som underlag för vidare samtal.
En vanlig dag ser jag ut såhär. Men om jag får hitta på, hur ser jag ut då?
Nu kommer spillosoferna att få utforska normer och utmana sina fördomar genom en praktisk bildövning. Nu finns möjligheten att verkligen tänka utanför ramarna!
Gör så här:
Dela in spillosoferna i smågrupper, 3-4 elever i varje. Se till så att det finns en mobiltelefon eller surfplatta till hands i varje grupp.
Spillosoferna ska nu fota varandra i helfigur som de ser ut en vanlig dag på skolan. Ett foto per elev.
Skriv ut två kopior av fotot i A4. Lägg åt sidan ett original av alla spillosofer.
Nu arbetar spillosoferna enskilt. Varje elev skapar ett kollage av hur hen skulle vilja prova att se ut. Använd den andra fotokopian som grund. Klipp från tidningar och magasin, använd gärna textil och material från spillo-labbet och bygg på din bild. Det är nu du får drömma och hitta på, experimentera vilt!
Gör egna ramar av kartong till varje foto. Dekorera ramarna.
Förbered inför en utställning med två ramar per elev bredvid varandra, ett “vanligt-jag” och ett “påhittat-jag”.
Till dig som pedagog
Spillosofernas kollage är en god grund för en utställning, där spillosoferna får möjlighet att sprida och dela sina tankar och sitt utforskande. Ta gärna med er denna in i Omtanken.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Förbered material för praktisk övning (papper, tidningar, material, kartong, lim, etc)
Se till att det finns mobiltelefoner eller surfplattor till hands för fotografering
I serier, böcker och filmer, visas ofta hur en typisk tjej eller kille ska vara. Ibland kan det verka som att till exempel alla killar är busiga och bråkiga och att alla tjejer är snälla och söta. Precis som det var för hundra år sedan! Detta kallas stereotyper och hör ihop med könsroller. De är som en outtalad mall för hur man ska vara för att passa in i samhällets normer. Ser det likadant ut på sociala medier? Det ska vi nu utforska genom att ta på oss genusglasögon och återigen ta fram våra normkreativa sidor.
Statens medieråd kom 2014 ut med en rapport om ungas online-aktiviteter ur ett genusperspektiv. Nedan är delar ur rapporten som är bra för dig som pedagog att läsa inför detta arbetspass. I Bildhandboken (s. 36) finns också referat från rapporten.
Duckface/Stoneface – ungas onlineaktiviteter ur ett genusperspektiv
Sammanfattande iakttagelser:
Det visar sig i studien att det genomgående finns mycket starka drag av isärhållande av könen både online och offline. Killar och tjejer i trettonårsåldern är åtskilda online och gör vad de kan för att inte vara på samma arenor.Det är också tydligt hur det manliga regelmässigt överordnas det kvinnliga. Både killar och tjejer tar avstånd från sådant som tjejer gör online. Det verkar även som att de enkönade gemenskaperna förstärks online – det är lättare att välja bort umgänge med det andra könet på nätet än till exempel i skolan. Det är också tydligt att de intervjuade visar och ”gör” ålder genom sitt beteende online. De är inte passiva offer för gamla könsroller utan bidrar själva till konstruktionen av genuspositioner genom sitt beteende. Slutligen finns det en social hierarkisering bland deltagarna, där man använder spel och bilder som markörer, på ett sätt som kan liknas vid hur musiksmak eller kläder kan vara socialt eller kulturellt särskiljande.
Resultat:
Det finns en stark medvetenhet om vilka bildkonventioner som är genuskodade som ”killiga” respektive ”tjejiga” både hos tioåringarna och hos trettonåringarna. I centrum för detta står så kallade egobilder eller selfies, självporträttsbilder tagna med den egna mobilkameran som sedan sprids i de sociala nätverken. Vissa bildkonventioner ses av killarna som fullständigt omöjliga att använda sig av utan att uppfattas som ”tjejiga” eller – än värre – ”bögiga”. Killarnas bildkonventioner domineras av att framstå som handlingskraftig och oberörd – att inte bry sig så mycket vare sig om hur bilden ser ut eller hur andra uppfattar den. Idealet är ett stoneface. Det faktum att de är mycket medvetna om hur en egobild ska se ut och inte se ut visar att de i själva verket bryr sig mycket om detta – men det ska se ut som om man inte gör det. Bland de ”tjejiga” bildkonventionerna återfinns till exempel att manipulera och redigera bilderna i estetiserande syfte, att göra bilden sned för att åstadkomma en dynamisk komposition, att le mot kameran, att uppdatera sin profilbild (alltför) ofta och inte minst det för killar helt otänkbara: att göra duckface (pluta med munnen mot kameran) och framstå som en fjortis. Tjejerna gör allt detta på sina bilder men beskriver det ofta i urskuldande termer, väl medvetna om att det av andra kan uppfattas som lite fåfängt löjeväckande. Viktigt för såväl killar som tjejer är att absolut inte verka yngre än vad man är eller ”barnslig”. Det är en åldersmässig avgrund mellan tioåringar och trettonåringar – att distansera sig mot de yngre är centralt och idealet är istället att framstå som äldre än sin faktiska ålder. Det är dock viktigt att man inte tar i för mycket i sina strävanden att verka äldre – då framstår man också som en fjortis.
Killarna och tjejerna bidrar genom sitt eget agerande, sina föreställningar och fördomar om varandra i hög grad till det som inom genusteori brukar kallas isärhållande av könen. Detta innebär att barnen genom sina egna handlingar och föreställningar om genus skapar sin identitet och grupptillhörighet genom att återkommande understryka skillnaden mellan killar och tjejer. Detta sker samtidigt som samhället i stort och skolan i synnerhet lever efter en uttalad ideologi och retorik som genomsyras av jämlikhetstänkande och strävan mot ett ökat genusmedvetande. Intervjuerna visade i stället hur det manliga görs till norm genom att det tjejer gör och det som förknippas med ”kvinnliga” eller ”bögiga” online-handlingar (söka ”likes” på Facebook, lägga upp många bilder, vissa typer av miner etc.) beskrivs i negativa termer. Barnen genomgår alltså i denna ålder genom sina kamratrelationer och sina mediehandlingar online en form av genusträning som inte automatiskt öppnar för kritisk medvetenhet och förändring utan snarare verkar förutsätta anpassning till den traditionella överordningen av det manliga.
Gör så här
Sociala medier - en möjlighet att bryta mot ramar å ena sidan, å andra sidan förstärkande av ramar?
Vi har tidigare pratat om skillnaden på begreppen kön och genus och konstaterat att kön är det man föds med och genus är det man blir. Ett annat ord för genus är könsroller. I Statens Medieråds rapport Duckface/stoneface kan vi läsa att barn skapar sin identitet och grupptillhörighet genom att regelbundet förstärka skillnaden mellan killar och tjejer. Alltså är ”kvinnligt” och ”manligt” något som vi lär oss och som vi skapar tydliga ramar kring. Vi lär oss tidigt hur vi ska uppföra och bete oss för att bli sedda som ”normala” och ”riktiga” kvinnor och män, killar och tjejer. Om vi uppfyller rollen som förväntas av oss uppmuntras och belönas vi och misslyckas vi så straffas vi eller möts bara av tyst ogillande. Ingenstans är den här processen så tydlig som i selfies.
Fundera på följande frågor tillsammans:
Brukar du ta selfies?
När tar du selfies?
Hur använder du dina selfies?
Var brukar du dela dem?
Tar tjejer och killar som du känner olika typer av selfies?
Kika därefter på vad Statens medieråd fick för svar när de intervjuade barn i åk 4-7 i rapporten Duckface/stoneface
Denna lista är saker som förstärker vad som trycker in oss i ramarna, det vill säga i olika könsroller, vi gör det som förväntas av oss och det som vi får belöning för även om vi kanske inte trivs i den ramen…
Stämmer det in på er i klassen? Gör ni så här olika som tjejer och killar?
Varför tror ni att det är så?
Finns det något ni vill lägga till?
Skulle ni våga ta andra typer av selfies
Dags att bryta mot lite osynliga selfieregler
Nu ska ni få leka med bilder och utforska hur ni kan träna er i att ta helt andra typer av selfies. För att det ska blir roligt och lekfullt kommer ni att jobba i mindre grupper och använda er av valfri rekvisita.
Varje grupp behöver en surfplatta och uppgiften är att ta minst fem foton på ansikten i gruppen utifrån följande kriterier:
En gladselfie
En argselfie
En tokig selfie
En beslutsam selfie
En snällselfie
Försök att inte tänka sterotypa tjej- eller killbilder utan forma tillsammans kreativa, roliga och intressanta bilder.
Sammanställning
Varje grupp väljer ut de fem bästa selfiesarna, en i varje kategori.
Skriv ut bilderna, alternativt lägg till en kommentar infällt direkt på fotot, som ett collage.
Kommentaren ska svara på frågan: Hur tänkte ni för att det här skulle bli en en gladselfie… och så vidare.
Visa bilderna för varandra, sätt upp dem i högkvarteret och fortsätt fundera kring om ni skulle våga ta den här typen av selfies istället? Hur skulle det kännas? Vad skulle hända om ni skulle dela den här typen av bilder på sociala medier? Blev bilderna lika mellan grupperna?
Till dig som pedagog
Spillosofernas foton är en god grund för en utställning, där spillosoferna får möjlighet att sprida och dela sina tankar och sitt utforskande. Ta med er detta in i Omtanken.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på bilder och läsa texter tillsammans på storbildsskärm
Det här passet tar sitt avstamp i Agendan som har klara mål och delmål som berör området jämställdhet. Här utgår vi främst från mål 5 - Jämställdhet - som både är ett övergripande perspektiv genom hela Agenda 2030 och som har sitt alldeles egna mål. Vi kommer även kika närmare på mål 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt - utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet är att få syn på hur grundläggande jämställdhetsperspektivet är för att bygga en mer hållbar värld för alla. Överallt.
Som tips i filmen om Mål 5 nämns talutrymme i en grupp, det kan verkligen vara en slags temperaturmätare på hur jämställt det är i till exempel ett klassrum. Vill ni gå vidare med det finns två väldigt bra enkäter ni kan använda med eleverna. De är hämtade från jämställt.se. Du behöver i så fall även planera in hur ni ska följa upp resultaten.
Vill du veta mer om organisationen Jämställt, se Fakta-fliken eller gå direkt till www.jamstallt.se
Gör så här
Påminn spillosoferna om de Globala målen
Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden. Visa mål 5 och sätt upp det på skärmväggen.
Alla, även pojkar, vinner med andra ord på jämställdhet. Jämställdhet är inte bara en rättighet för alla barn, utan bidrar positivt till samhällsutvecklingen och är en förutsättning för global hållbarhet. Alla behövs för att nå dit.
Vilka är tipsen som nämns i filmen?
Skriv ner dem och spara dem på till exempel skärmväggen.
Kan ni komma på fler saker ni kan göra? Skriv ner även dem.
Fundera tillsammans kring tipsen, de från filmen och era egna:
Vad har talartid i klassrummet med jämställdhet att göra?
Hur skulle ni kunna göra för att mäta talartid hos er och när ska det ske?
Vad gör ni om det visar sig vara orättvist fördelat?
Finns det fler saker att kika på? Hur kan man göra för att “rätta till det?”
Spillosoferna kan också enskilt fylla i enkäten talutrymme. Samla in och följ upp vid något av de kommande arbetspassen.
Till dig som pedagog
Vem får eller tar ordet av läraren på lektionerna? Hur talutrymmet fördelas påverkar tydligt vilka elever som uppfattas som intressanta och viktiga, eller inte. Du som lärare har en otroligt viktig roll i klassrummet, vem du ger ordet till, hur du ger uppmärksamhet, om den skiljer sig mellan olika elever och mellan kön? Vilka får mest tillsägelser, vilka får mest uppmuntran, ser uppmuntran lika ut och så vidare.
Målen hänger ihop
Agenda 2030 har dels ett helt eget mål för jämställdhet, mål 5, men ska också i sin helhet ha ett genomgående jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet, det vill säga lika rättigheter och möjligheter för alla, betraktas som en självklarhet i allt.
Ett exempel:
Vi ska ju, de allra flesta av oss, arbeta ganska många år av våra liv. Det finns till och med ett helt eget globalt mål som talar om allas rätt till arbete och schyssta arbetsförhållanden. Det är mål 8, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
Visa mål 8
I mål 8 finns ett delmål som särskilt slår fast hur arbetsvillkor och jämställdhet hänger ihop:
Visa delmål 8.5
8.5 FULL SYSSELSÄTTNING OCH ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR MED LIKA LÖN FÖR ALLA
Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.
- Men hur ser det ut idag?
- Har inte alla lika lön för lika arbete?
- Nej!
Inget land i världen visar på jämställda löner. År 2030 ska det vara jämlikt mellan könen enligt FN:s mål för hållbar utveckling. Men som det ser ut nu kommer inget land nå dit.
Tänk att en man och en kvinna i Sverige kan göra exakt samma arbete, men få olika mycket i lön.
Och inom de yrken som flest kvinnor är anställda är lönen generellt lägre. Och så ser det ut i hela världen. Så sjukt orättvist!
Så här säger FN:
“Lika löner bygger på FN:s åtagande för mänskliga rättigheter och mot alla former av diskriminering, inklusive diskriminering av kvinnor och flickor. Att överbrygga löneskillnadsklyftan är avgörande för att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt Mål 5 om jämställdhet mellan kvinnor och män och att alla kvinnor och flickor ska bemyndigas och Mål 8,5 om att säkerställa lika lön för lika arbete.”
Hur kan ni bidra till att vi når mål 5?
Bara genom att jobba med den här utmaningen är ni med och bidrar till att vi når mål 5.
Genom att spränga oss utanför ramarna och låta fler kliva utanför sina ramar så kan vi uppnå förändring!
Till dig som pedagog
Så här långt in i utmaningen har du som pedagog bäst koll på vilka saker som dina spillosofer känt sig mest motiverade att vara med och förändra. Uppmuntra gärna till det här!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Skriv ut mål 5, mål 8 och delmål 8.5
Eventuellt tidtagarur eller en mobil med tidtagarfunktion
I detta arbetspass ligger fokus på rätten att bestämma över sin egen kropp. Spillosoferna kommer att få en liten glimt av den globala rörelsen Metoo, där ett inlägg på instagram öppnade upp en flod av berättelser från kvinnor världen över som på olika sätt varit utsatta för sexuella trakasserier.
För barn och unga är frasen STOPP MIN KROPP! högst relevant i detta sammanhang. Det är oerhört viktigt att barn och unga verkligen får bekräftat att den egna kroppen är något som vi har fullt självbestämmande över. Barn behöver så tidigt som möjligt bli medvetna om kroppens värde och om hur man säger eller visar ja och nej. Och i de situationer som vuxna rår över som handlar om barns kroppar, t ex vid läkarundersökningar eller liknande ska den vuxne alltid förklara vad och varför hen behöver göra si eller så.
Tänk på:
Du som lärare har bäst kännedom om dina elever och vet vilka erfarenheter de kommer ifrån. På Rädda barnens hemsida, kan du hämta både information kring undervisning om du vill fördjupa detta arbetspass, men du kan också hämta information om hur du går tillväga om du misstänker att något barn har utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp och du behöver anmäla: www.raddabarnen.se
Stiftelsen Allmänna Barnhuset har också en bra sajt där du kan finna god vägledning och fördjupning: dagsattprataom.se
Gör så här
#metoo - hashtaggen som startade en revolution
Har spillosoferna hört talas om Metoo-rörelsen?
Vad känner de till?
Vad betyder uttrycket på svenska?
Själva begreppet myntades 2006 av en kvinna i USA, Tarana Burke, när hon bildade en organisation som hjälper kvinnor som varit utsatta för sexuellt våld. Hon myntade begreppet Me too, för att de som varit utsatta inte skulle känna sig ensamma utan synliggöra att det fanns många som upplevt samma och att problemet därmed verkligen behövde tas itu med i samhället.
2017 var det skådespelaren Alyssa Milano som skrev hashtaggen #Metoo efter att en mycket omskriven regissör blev dömd för flera fall av sexuella övergrepp på andra skådespelare. Hon uppmuntrade kvinnor att berätta sina berättelser. Det var som att öppna en dammlucka. Och kvinnor från hela världen, från alla möjliga nivåer i samhället, i olika åldrar och i olika yrken började berätta vad de hade varit med om.
Det visade att det fortfarande finns mycket kvar att göra, att globalt mål nummer fem verkligen är viktigt att arbeta för över hela världen. Men också att det finns en enorm kraft när vi börjar våga berätta för varandra om även det som känns tungt och som vi kanske till och med skäms över. Och såklart: att ingen har rätt att bestämma över någon annans kropp. Den ramen får ingen kliva över.
Stopp min kropp!
Så hur kan man träna på det här när man är barn?
Din kropp är det bästa du har - du kan ju liksom inte bo någon annanstans!
Din kropp är bara din!
Närhet till andra är ju också något av det bästa som finns - men om det inte känns bra så har du alltid rätt att säga stopp och detsamma gäller ju såklart om någon annan säger stopp.
På vilka vis kan det vara härligt att vara nära?
På vilka vis kan man säga stopp, mer än att säga det med ord?
Kolla in de här Kroppsreglerna och sätt upp de i högkvarteret:
Prata om dem!
Kolla gärna in den här musikvideon Stopp min kropp, som Fjärilen klass 3B spelat in:
Missa inte den här toppensidan Fråga chans, som vänder sig direkt till barn och unga. En kompis i vardagen som man kan ställa alla typer av frågor till och som på ett schysst sätt berättar om kärlek, kropp, oro, sexualitet.
Kolla gärna in den här sidan hos Rädda Barnen också:
kika fram mot nästa arbetspass när ni ska göra en liten utkik över världen och hur viktig en så enkel grej som en cykel kan vara för att världen ska bli mer jämställd!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Skriv ut Kroppsregler, finns på flera andra språk på Rädda barnens hemsida Kroppsregler på flera språk
I detta arbetspass får spillosoferna göra en liten global utblick, framförallt utifrån flickors perspektiv. De kommer att få läsa en text och se en interaktiv film där de själva är med och gör olika val. Filmen handlar om alla de små val i livet som flickor i vissa kulturer ej har möjlighet att göra. Den lyfter tvångsgifte på ett varsamt sätt och är producerad just för barn och unga.
Därefter ligger fokus på två positiva exempel på saker som stärker flickor i världen och det finns en naturlig koppling till hur det såg ut historiskt hos oss. Cykeln står i fokus.
En av texterna är hämtade från organisationen Plan International. Vill du veta mer om dem, se Fakta-fliken eller gå direkt till:
Du som lärare har bäst kännedom om dina elever och vet vilka erfarenheter de kommer ifrån. Om du misstänker eller vet om att att hederskultur finns runt någon eller några av dina elever och behöver mer kunskap eller vill veta hur du går tillväga om du behöver anmäla kan du läsa mer på: Hedersförtryck: Startsida
Sidan hedersfortryck.se drivs av Länsstyrelsen Östergötland och är en informationssida för alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer.
Gör så här
Global utblick
Visa bilderna på storbildsskärm och läs texterna tillsammans.
Såklart är det omöjligt att beskriva hur alla kvinnor har det och inom vilka ramar de rör sig. Men det vi vet är att jämställdheten mellan kvinnor och män har kommit olika långt i världen och att det i alla länder finns jobb kvar att göra.
Olika kulturer har också olika normer, olika ramar…
Om du skulle be 100 slumpvis utvalda att beskriva en vanlig man i en kultur kanske den ser helt annorlunda än hos oss. Genomgående i världen är dessvärre att kvinnoramen betraktas som något mindre värd.
Flickor då, hur har de det?
Läs följande text enskilt eller tillsammans.
Texten är hämtad från organisationen Plan International som jobbar över hela världen för att stärka unga kvinnors rättigheter.
“Flickor då, hur har de det? I dag diskrimineras flickor från dag ett. De är fortfarande överrepresenterade bland de barn som aldrig får någon utbildning. Många flickor tvingas hoppa av skolan och gifta sig, blir gravida medan de själva är barn, utsätts för våld och förväntas ta hand om hushållet. Brotten mot flickor tystas ofta ned och ofta tas flickors behov inte på allvar. Alla ska ha:
Rätt att bestämma över sin kropp
Rätt att få gå i skolan
Rätt till skydd mot våld
Rätt att vara med och bestämma
Att satsa på flickor gynnar hela samhället
Vi vet att ett av de mest effektiva sätten att utrota fattigdom är att satsa på flickors utbildning. Studier från Världsbanken visar att flickor som går minst nio år i skolan ökar sina framtida inkomster med 10–20 procent per extra år efter det. Kvinnor investerar också en större del av sin inkomst i sin familj och sin omgivning än vad män gör, vilket stärker landets ekonomi och bidrar till att lyfta hela samhällen ur fattigdom.
Vi vet också att en utbildad flicka har större möjlighet att göra egna livsval. En utbildad flicka gifter sig ofta senare i livet och hon föder vanligtvis färre och friskare barn. Komplikationer vid graviditet och förlossning är den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19. Deras kroppar är helt enkelt inte färdigutvecklade för att föda barn. För yngre flickor saknas det global statistik men vi vet att de utsätts för allvarliga risker om de blir gravida. Att flickor har tillgång till utbildning är alltså inte bara en rättighet utan även ett skydd, samtidigt som det gynnar hela samhällen.”
Hoppfulla och uppmuntrande exempel för att stärka flickor
Spillosoferna ska nu få se två filmer som visar på några, kanske oväntade saker, som bidrar till att stärka jämställdhet och hur en så enkel sak som att lära sig cykla kan påverka vilken utbildning man kan få.
Båda filmerna kommer från projekt stödda av Diakonia, Svenska kyrkans biståndsorganisation, som alltid arbetar på plats med lokala aktörer.
Detta är filmer om flickor som verkligen spränger sina ramar:
Hur kan att lära flickor cykla var ett sätt att bryta normer?
Minns du när du lärde dig att cykla?
Koppla ihop nutid med dåtid
Visste ni att i Sverige för ungefär 100 år sedan trodde många att cykling var skadligt för flickor och kvinnor. Ganska komiskt. Och därför blev cykeln även hos oss värsta bästa jämställdhetssymbolen!
Den berömda suffragetteledaren (en kvinnorörelse i Storbritannien) Susan B. Anthony, sa en gång om cykeln: (första bilden)
Elizabeth Cady Stanton, ledare för den amerikanska kvinnorörelsen, skrev i en artikel i en tidning: (andra bilden)
Så blev det också och det verkar fungera på samma sätt runt om i världen idag.
Blir ni nyfikna på att läsa mer? Klicka er vidare här:
sikta mot avslutningen av denna utmaning. Under nästa arbetspass kommer ni att gå in i Omtanken. Har ni löst utmaningen? Vilka fler frågor har uppstått längs vägen? Hur vill ni sprida er nya kunskap till andra?
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Förbered för att spillsoferna kan läsa text och se en film enskilt eller två och två. Antingen kan du skriva ut texterna eller dela denna sida i ert digitala verktyg (till exempel Google Classroom).
Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv, hylla jämställdhet och spränga ramar
Arbetspass 9 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet med Tjejer och killar-utmaningen. Varför är en jämställd värld är bättre för alla?
Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop, samt komma med konkreta förslag på nya sätt att göra, baserat på fakta, reflektion och konkret handling.
Spillsoferna har ökat sin handlingskompetens och sina möjligheter att agera mer hållbart. Slutligen blir det dags för spillosoferna att sprida sina nyvunna klokskaper till omvärlden.
Läge att ge dem massor av pepp och uppmuntran - det här är svåra frågor och de har verkligen varit med och tänkt!
Titta tillbaka på skärmväggen och se er om i högkvarteret.
Vad är det viktigaste som ni har lärt er? Varför är en jämställd värld bättre för alla?
Om du som lärare behöver stöd kan du ta hjälp av följande korta sammanfattning och lägga till och dra bort utifrån hur just er process har sett ut. Du är ju den som verkligen vet vad som berört er allra mest och vilka slutsatser som ni redan har gjort.
Vi fick en ny utmaning!
Vi började fundera kring vilka osynliga ramar som finns runt oss människor och om det finns särskilda ramar som kvinnor och män förväntas rymmas i och hur det känns.
Vi tittade bakåt, när kan tydliga ramar mellan könen ha fyllt en viktig funktion och varför har det så starkt levt kvar? Vi kikade också på begreppet feminism och de modiga kämpar som sprängde ramar.
Vi fick vara normkreativa och utforska hur det skulle kunna vara att själv spränga ramar, för allt är ju påhittat!
Vi gick vidare och kikade på vilka ramar kring könsroller som gäller på social medier och vi fick utforska hur vi kan utmana de normerna.
Vi kikade på vad de Globala målen säger om Jämställdhet och om hur viktigt det verkligen är för att världen ska bli mer hållbar och rättvis för alla.
Stopp min kropp!
Slutligen gjorde vi en global utblick, hur har flickor det över världen och vilka steg för jämställdhet idag påminner om viktiga steg historiskt? Cykeln var ett exempel.
Och nu är vi i här i Omtanken och det har blivit dags att tillsammans sprida våra nyvunna klokskaper till andra, det allra bästa sättet för att vara med och bidra till att vi kan nå mål fem och för att få fler att förstå varför en jämställd värld är bättre för alla!
Dags för er att tillsammans komma på vad ni vill dela och hur ni vill göra det
Ni kan till exempel:
Bygga en utställning på skolan, på biblioteket, på något företag, eller digitalt! Om ni har genomfört arbetspassen Normkreativa Spillosofer och Vilka ramar som gäller på sociala medier så har ni förmodligen ett fantastiskt bra underlag för att bygga en utställning som sätter igång tankar hos andra.
Skapa tipslistor för selfies som spränger ramar och bryter mot könsnormerna. Sprid tipsen på olika sätt. Gör en challenge där ni utmanar en annan klass att ta veckans mest kreativa selfie och så vidare.
Skapa Klassens överenskommelse hur just ni vill ha det för att alla ska våga spränga ramar i ert klassrum!
Eller vill ni hänga mer på rasterna allihop - hur ska ni få till det?
Skulle ni vilja att det var lättare att ha annorlunda kläder hos er, utan att ni känner er annorlunda. Hur skulle det kunna bli möjligt? Kan ni börja med en “Spränga ramar kläddag” på skolan en dag i månaden där alla utmanar sig?
Om ni har gjort någon av talenkäterna och upptäckt att det är någon grupp som pratar mer så behöver ni göra en plan för hur ni ändrar på det! Och ni behöver utmana de vuxna, de är nämligen ofta med och styr i klassrummet och fördelar talutrymmet.
Det här handlar ju om er! Om er framtid. Så passa på att fånga tillfället att verkligen kunna vara med och påverka er och andras vardag. Era tankar och handlingar behövs!
Vi ses snart igen för att lösa nya utmaningar tillsammans!
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film.
Förbered för att kunna sammanfatta utmaningen på det sätt du valt
Förbered för att tillsammans kunna bestämma på vilket sätt ni vill sprida era tankar till andra.
Förbered tillsammans för att kunna genomföra vald aktivitet för spridning.
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
Åk 4-6
BD:
Bildframställning
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten
Bildanalys
Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
BI:
Kropp och hälsa
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
GE:
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
HI:
Hur historia används och historiska begrepp
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
MU:
Musicerande och musikskapande
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Musikens sammanhang och funktioner
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
SH:
Individer och gemenskaper
Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Information och kommunikation
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Rättigheter och rättsskipning
Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
SV:
Berättande texter och sakprosatexter
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Hur gick det?
Berätta gärna för oss vad du som pedagog tyckte fungerade bra och det är något vi kan göra bättre i underlaget.
