Stort, litet, gammalt eller nytt, grönt eller blänkande? Hur ser framtidens hållbara hemma ut?
Inledning
Den här utmaningen tar sitt avstamp i en självklarhet – rätten till ett hem. En plats att kalla sin, en trygg plats att lägga ner huvudet på kvällen, en plats där batterierna laddas för en ny dag. Men så ser det inte ut för alla. Många saknar ett eget hemma och mångas hemma är otrygga platser, inom hemmets väggar eller strax utanför knuten. Klart ohållbart. Att tänka kring hemma handlar i denna utmaning därmed både om allas rätt till ett hem och om hemmets plats i samhället, landsbygden och staden, våra gemensamma boplatser. Platser, som med en växande befolkning måste bli hållbara, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt och vara med att tillsammans bidra till en hållbar utveckling och inte tvärtom.
I Sverige är bostadsbristen i storstadsområdena ett faktum, men även i mindre samhällen som har förmånen att växa saknas bostäder. För att bygga mer hållbara samhällen i Sverige behöver vi med andra ord tänka till kring det som behöver byggas nytt och kika på hur vi kan omvandla det som redan finns till att bli smartare, tryggare och skönare för både planet och människor. En samhällsplanering som måste handla om allt från energi- och transportlösningar till gemensamma mötesplatser och växtlighet och där även landsbygden har en självklar plats.
Visste du att ungefär 50 % av världens befolkning idag bor i urbana områden och att den siffran beräknas stiga till 70% redan år 2050. Många hem som behövs finns med andra ord inte ännu och därmed finns också en stor potential när man tänker kring hållbar utveckling även globalt. En utmaning som heter duga!
När arkitekter och samhällsutvecklare arbetar fram nya planer ingår alltid ett stort mått av kreativt skapande. Det är omöjligt att bara prata om hållbart boende, händerna måste få göra, planera, förflytta, bygga och bygga om och det måste göras visuellt för att kunna kommuniceras med andra. Då vi som didaktiker dessutom vet att kreativa processer är smarta för att utforska komplexa områden kollektivt och är bra sätt för hjärnan och inlärningen, så ligger stort fokus på kreativt arbete i denna utmaning.
Spillosoferna kommer att ta sig an ett fiktivt samhälle, där de börjar i ett utvalt boende för att så småningom koppla ihop allas boenden till ett utsnitt av ett helt samhälle.
Utmaningen löper över åtta arbetspass:
Ny utmaning - ett hållbart hem i ett hållbart samhälle, vad är det?
Vad gör ett hem till ett hem? - vad får oss egentligen att känna oss hemma?
Vem bor här? - spillosoferna tar reda på vem som egentligen bor här
Välkommen hem - dags att bygga hus
Från då till nu - hur har vi människor bott under historien?
Hur gör vi våra hus mer hållbara? - spillosoferna omvandlar hem i hållbar riktning
Hur gör vi vårt samhälle mer hållbart? - spillosoferna skapar helt nya mötesplatser
Omtanken - spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv - snacka om samhällsutveckling!
Då denna utmaning kommer att rymma många kreativa moment är det bra att ni ser över spillo-labbet inledningsvis, se materialförslag i arbetspass 3 och 4. Kartong i olika former är ett hett tips!
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Förbered hemmautmaningen genom att läsa in dig via fakta-fliken.
11 Hållbara städer och samhällen
Hemma och mål 11
- Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
- Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden, och andelen väntas stiga till 70 procent år 2050. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden.
7 Hållbar energi för alla
Hemma och mål 7
- Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
- Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
Tillgång till hållbar, tillförlitlig och förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag som fattigdom, klimatförändringar och en inkluderande tillväxt. En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till el, samtidigt som efterfrågan på energi globalt väntas öka med 37 procent till år 2040.
En stor andel våra utsläpp av växthusgaser kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi, men förnybara energilösningar blir billigare, mer tillförlitliga och effektivare varje dag. Genom att ändra hur vi producerar och konsumerar energi kan vi säkerställa tillgång till el och energitjänster för alla utan att vi skadar vår planet.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en kort sammanställning som du kan läsa igenom i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målens egen hemsida, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten och Regeringskansliet. Länkar finns för fördjupning.
Det finns stora mängder information när man söker på hållbar stads- och samhällsutveckling. Det är en snårig blandning av forskningsprojekt, marknadsföring, kloka framtidsvisioner och fakta. Detta berättar något om hur angelägen denna fråga är just på grund av att städerna är så avgörande om vi ska lyckas nå klimatmålen, men det säger också något om att här finns det stora pengar att tjäna. Ekonomi är en viktig drivkraft för innovation och Sverige siktar på att ha en ledande roll, men här finns också intressen som kan göra att till exempel frågor om landsbygdens roll tillsammans med staden och den lilla människans delaktighet lätt kan hamna i skymundan.
Idag bor mer än 50 procent av jordens befolkning i städer, en siffra som förväntas öka till 60 procent redan år 2030. Tillsammans med urbaniseringen ökar också städernas negativa miljöpåverkan, städerna står idag för 70 procent av växthusgasutsläppen. Samtidigt kan det också innebära stora möjligheter för en hållbar utveckling, om det görs på rätt sätt. Naturvårdsverket har till exempel analyserat 60 olika projekt inom stadsinnovation som genomförts i Sverige. Resultatet visar att nya lösningar leder till positiva effekter som tystare gator, bättre livsmiljö, renare luft och minskad klimatpåverkan.
På Hållbar stad, en webbplats för idéutbyte, kunskap och goda exempel som drivs av Rådet för hållbara städer, regeringens satsning för hållbar stadsutveckling, kan du läsa mer om Naturvårdsverkets rapport.
Växande städer kan med andra ord skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt och en bättre livsmiljö, men riskerar också lätt att bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Rättighetsperspektivet och rätten till bostad är en viktig utmaning. Idag bor en miljard människor i slumområden. Fattigdom, svaga förvaltningar och otillräcklig planeringskapacitet leder till att slumområden uppkommer och växer. Dessa har stora brister i fråga om tillgång till hälsosamma bostäder, rent vatten, vettiga sanitetslösningar, trygg energiförsörjning och avfallshantering samt trygghet och säkerhet för de människor som bor där. Stadsutveckling synliggör vikten av att tänka helhet. FN har sedan 2016 haft ett särskilt fokus på urbana områden inom ramen för New Urban Agenda.
Hållbar stadsutveckling omfattar med andra ord allt från hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning, minskad och smartare energianvändning och säkrare kemikaliehantering men också allt som handlar om livet som ska utspela sig där. Därmed kräver hållbar stadsutveckling samarbete mellan olika sektorer och utvecklade former för dialog med medborgare och näringsliv. Hållbar stadsutveckling bör enligt Agenda 2030 särskilt ta hänsyn till kvinnors och flickors behov av infrastruktur och sanitet och hänsyn ska tas till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov. Perspektiv som lätt glöms bort och som är livsviktiga för att våra städer och samhällen ska bli trygga och härliga att spendera våra liv tillsammans i.
Hans Rosling förklarar begripligt om befolkningsökning och varför den kommer att peaka runt 2100 för att därefter stanna av.
Arbetspass
Ny utmaning
ett hållbart hem i ett hållbart samhälle, vad är det?
Arbetspass 1 60 min
Introduktion
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför HEMMA-utmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Skriva VÄLKOMMEN HEM stort på tavlan eller hänga upp en VÄLKOMMEN HEM-banderoll i högkvarteret.
Ställa in några saker i klassrummet som du tycker är hemtrevliga, kanske en blomkruka, en skön fåtölj, en filt, avslängda strumpor i hörnen…
Eller på något annat sätt som du tycker känns möjligt och roligt!
Kom ihåg att det är alltid viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska lösa den här utmaningen tillsammans med barnen. Målet är inte att ni ska ha alla svar den första lektionen utan att ni får energi och lust att lösa detta tillsammans.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten och kom i stämning. Påminn er om att ni har ett viktigt uppdrag - att tillsammans vara med och bygga en mer hållbar värld och att det nu har blivit dags för en ny utmaning för spillosoferna att ta sig an.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna
Ställ frågorna till spillosoferna och sätt upp dem på skärmväggen eller skriv på tavlan:
Har spillosoferna någonsin tänkt på att olika platser kan kännas på olika sätt:
Vet ni någon plats som känns glad och trygg?
Vet ni någon plats som känns otrygg?
Berätta om en särskild plats där du trivs bra
Reflektera tillsammans:
Tänker ni olika eller ganska lika?
Finns det gemensamma nämnare för vad som gör en plats glad, trygg, otrygg och till och med läskig?
Tips!
Fundera tillsammans med eleverna om hur de känner på olika platser på skolan. Finns det trygga, otrygga, glada och läskiga platser även där?
Introducera ert alldeles egna samhälle
I ett samhälle bor det färre människor än i en stad men fler än i en by. Ta ett lokalt exempel på en stad och ett samhälle för att tydliggöra. Berätta för spillosoferna att ni nu ska bygga ett eget påhittat samhälle.
Visa kartongskivan som du har förberett och berätta att just nu finns det bara vägar här men under tiden ni jobbar med den här utmaningen kommer skivan att fyllas med saker som ni vill ha i ert samhälle.
Fundera tillsammans utifrån frågor såsom:
Vad är ett samhälle?
Vad behövs det för olika hus?
Vad finns mellan husen?
Vad behöver vi mer i ett samhälle?
Och så vidare…
Ladda upp spillosoferna med energi genom att leka “Hemma-sallad”
En omgjord version av den gamla hederliga leken Fruktsallad, det är bara frukterna som är utbytta mot olika hemma-saker.
Instruktioner
Ställ alla stolar i en ring, en mindre än antalet som ska delta.
Alla spillosofer “blir” en hemmasak, t ex mitt rum, min säng och min tandborste, det kan bli lite skojigt om ni bestämmer helt egna saker tillsammans med spillosoferna. Upprepa tills alla tillhör en av dessa tre kategorier.
En spillosof är ledare och står i mitten.
Leken börjar och ledaren ropar: Alla mitt rum byter plats!
Då ska alla spillosofer som är mitt rum resa sig och byta plats samtidigt som ledaren försöker sätta sig på en tom stol. Om ledaren ropar: Hemma! ska alla resa sig och byta plats.
Om ledaren lyckas sätta sig på en stol får den som blev utan vara nästa ledare.
Avrunda med att peppa spillosoferna - nu är ni igång!
Under den här utmaningen kommer ni att tänka mycket kring det faktum att alla måste vi bo någonstans. Alla behöver ett hem, alltså måste hemma bli mer hållbart för att planeten jorden, vårt gemensamma hem, ska räcka till alla.
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för hemmautmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
Skriv ut utmaningen
Förbered en stor träskiva/kartongbit/pappskiva/ el dylikt, ca 1 x 1,5 m, som utgör grunden för det samhälle ni ska bygga, alla gruppers hus ska rymmas på den i slutändan. Måla eller tejpa ut några vägar på skivan.
Vad gör ett hem till ett hem?
vad är det egentligen som får oss att känna oss hemma?
Arbetspass 2 60 min
Introduktion
Syftet med detta pass är att få syn på att alla bor någonstans och att våra hem har både likheter och olikheter.
Alla människor har rätt till ett hem men vi bor på ojämlika villkor. Både i världen i stort men även här i Sverige. Ekonomi är den största faktorn som påverkar hur och var vi bor, inte vårt eget val. Oavsett om man är fattig, barn, funktionsvarierad eller på annat sätt tillhör en utsatt grupp så har man rätt att få ha drömmar och önskningar om sitt boende och alla har egentligen rätt att få göra sin röst hörd.
Gör så här
Vad är det som gör ett hem till ett hem?
Ställ frågan till spillosoferna och skriv den stort på skärmväggen eller tavlan:
Vad är det som gör ett hem till ett hem?
Reflektera tillsammans utifrån frågor som:
Vad gör att du känner dig hemma?
Är det alla dina saker?
Är det människorna?
Är det själva platsen?
Till dig som pedagog
Bra att tänka på är att för de flesta av dina elever är det förmodligen självklart att hemma är en trygg plats och något man har en positiv känsla av, men för några av dina elever kan hemma vara en otrygg plats som är förknippat med något annat än sköna känslor.
Vilka olika sorters hem har spillosoferna och du som lärare bott i?
Man kan bo på väldigt många olika sätt. Man kan bo i en stad, i ett mindre samhälle, i en by eller kanske helt ensam utan grannar. Man kan bo litet, stort, med balkong, med trappa, med hiss, man kan ha källare eller man kan ha ett stall ute på sin gård. Väldigt olika helt enkelt.
Gör en gemensam klassinventering genom att göra olika kategorier av boenden på skärmväggen eller tavlan.
Ställ frågan:
Hur bor vi egentligen?
Därefter får alla sätta ett streck under varje kategori som de har bott i. Exempel på kategorier:
Lägenhet
Radhus
Villa
Bondgård
osv
Kanske har några av oss flyttat någon gång också? Om man till exempel har bott i flera olika lägenheter får man sätta motsvarande antal streck, någon kanske bor i två hem hos två olika föräldrar och får då kryssa utifrån det. Självklart lägger ni till eller drar ifrån kategorier så att det passar just er grupp.
Reflektera tillsammans: Vad tänker ni om resultatet?
Har ni bott väldigt olika eller ser det väldigt likadant ut?
Kändes alla hem lika mycket hemma och i så fall varför då?
Alla har rätt till ett hem
Tänk att vara på flykt från sitt hem. Så är det för många familjer världen över. Kan man känna sig hemma på ett nytt ställe?
Lyssna på ett ljudklipp från UR Play som heter Ett hem, 11:28 min.Ljudklippet är ett avsnitt ur serien Barnens rätt.
I Mirals tankar har hon tre hem: det första är ettan i Stockholm där hon bor med hela sin familj. Det andra är lägenheten i Damaskus, den de tvingades fly ifrån. Det tredje hemmet är drömhuset som hon ritar, ett hus någon helt annanstans med pool, och kanske en liten katt.
Låt spillosoferna få rita sitt drömhus under tiden de lyssnar.
Bild: urplay.se
Reflektera tillsammans:
Tänk er att behöva lämna ert hem, utan att kunna ta med alla era saker och utan att veta om ni någonsin kommer tillbaka, hur skulle det vara?
Hur skulle det vara att bo en hel familj i ett enda rum?
Kan det finnas något bra med det?
Hur tror ni att man bor när man är på flykt?
Till dig som pedagog
Kanske finns det erfarenheter av detta i klassen? Detta kan vara ett bra tillfälle att få berätta om det i så fall.
Hur bor människor i olika delar av världen?
Är ni nyfikna på hur folk bor runtom i världen egentligen?
Då kan ni använda verktyget Dollarstreet på Gapminders hemsida och titta tillsammans på bilder från hem över hela världen. Välj till att börja med sökordet Homes och fortsätt sedan om ni vill se mer med att t ex titta på bedrooms, street view, front door,families och så vidare. Det går även att välja filmer.
Här blir det tydligt med hjälp av bilder och filmer att vi bor ojämlikt beroende på hur vår ekonomi ser ut och att det kan vara stora skillnader inom ett och samma land till och med.
Välj själva hur ni lägger upp övningen i just er klass, om ni tittar på storbild tillsammans eller om spillosoferna kan sitta två och två med varsin ipad eller laptop eller annan enhet.
Avrunda med
att sikta fram emot nästa arbetspass då spillosoferna ska få börja tänka om sitt samhälle.
Förberedelser
Ställ iordning skärmväggen
Förbered för att kunna lyssna på ett ljudklipp
Förbered för att kunna titta på storbild
Om ni vill göra övningen med Gapminders verktyg Dollarstreet är det bra att du har gått igenom det innan så du vet hur det fungerar
Vem bor här?
spillosoferna startar en kreativ process att utforska ett boende
Arbetspass 3 60-90 min
Introduktion
I detta pass får spillosoferna tänka vidare kring sitt fiktiva samhälle. Vad är det för några som bor här egentligen?
Passet går att göra i två olika svårighetsgrader, välj den som passar bäst för din grupp.
Spillosoferna jobbar antingen i helklass eller delas in i grupper om två till fyra personer. Spillosoferna får olika boenden att utgå ifrån: ett hyreshus, en villa, en lantgård, ett radhusområde och en stuga.
Några grupper får samma brev, resultatet kommer ändå att bli olika. Under det första arbetspasset ska de skapa en relation till sin plats och till människorna som bor där.
Gör så här
Spillosoferna får börja tänka om sitt samhälle
Ta fram kartongskivan igen och påminn spillosoferna om att de ska bygga ett helt eget, påhittat samhälle. Idag ska de få börja tänka om vilka som bor i samhället.
För F-1:
F-1 arbetar i helklass. Visa bildspelet Vårt samhälle - vilka bor här? på storbild. Läs och fundera över frågorna tillsammans. Låt sedan spillosoferna hitta på en egen person som bor i någon av lägenheterna eller något av husen. Först får de rita sin person på ett papper och skriva ner följande:
namn
ålder
intresse
Använd sedan bilden som en ritning för spillosoferna och låt de bygga sin person av en toarulle, använd material från spillo-labbet och gör hår och kläder och andra accessoarer till figurerna. Dessa figurer ska sedan få bo i samhället.
För 2-3:
Dela in spillosoferna i grupper, 2-4 personer i varje, och låt de sätta sig tillsammans med enkel tillgång det material som du har förberett.
Dela ut breven till grupperna, i brevet finns alla instruktioner. Spillosoferna läser sitt brev och svaren skrivs och ritas i rutorna. Om du vill kan du lägga fram gamla veckomagasin/tidningar som de får klippa bilder ur och klistra in i sitt brev. Några grupper får samma brev, resultatet kommer ändå att bli olika.
Berätta för varandra
Låt sedan spillosoferna få berätta för varandra om sina personer. Ett fiktivt samhälle håller på att växa fram med olika berättelser om människor och deras hem. Det är spännande att få höra om de olika boendena. Uppmuntra spillosoferna även att dela de små skojiga detaljer som de har fantiserat ihop.
Avrunda med
att berätta om nästa pass då ni ska bygga hus till era personer av material från spillo-labbet!
Förberedelser
Se över spillo-labbet, bra material att ha fyllt på extra med: - toarullar - tygbitar - garn - tidningar och magasin att klippa ur
Ställ iordning skärmväggen
För F-1: Förbered för att kunna titta på bildspel (finns att ladda ner från materialmappen)
För 2-3: Skriv ut de olika breven och lägg dem i kuvert
Tips! Kuvert gör du enkelt genom att häfta ihop vanligt färgat kopieringspapper
Ha färgpennor, saxar och lim tillgängligt
Genom att “ladda upp” de fiktiva boendena i samhället skapas relation till varandra och platsen de ska tänka tillsammans kring. Det blir då mer angeläget att vara med och utveckla tankar vidare om platsen. När vi får en relation till något skapas också empati och vi får lättare att sätta oss in i andra sätt att leva och tänka.
Välkommen hem!
dags att bygga hus
Arbetspass 4 60 min
Introduktion
Material:
Se över spillo-labbet, bra material att ha fyllt på extra med kan vara: - mjölkförpackningar - skokartonger - mindre lådor av olika slag - kartong - tygbitar - tidningar och magasin att klippa ur - Flingpaket - Olika typer av matförpackningar och produktförpackningar
Färg
Lim
Pennor
Saxar
Tejp
Linjaler
Material att fästa med, häftmassa, nålar, häftstift allt utifrån val av skiva att arbeta utifrån.
Eventuellt limpistol
Skärknivar/mattknivar är bra när man jobbar i kartong
Gör så här
Bygga hus av kartong
Dags att bygga hus till samhället.
För F-1:
Gå igenom hur man gör ett hus av en mjölkförpackning och låt sedan spillosoferna få göra sitt eget hus. Lägg fram allt material och alla verktyg synligt och sorterat.
Tips! Ni kan titta på Arlas sida Bygg en egen stad avmjölkpaket som utgångspunkt men uppmuntra spillosoferna att använda sin kreativitet och göra sitt alldeles egna hus med hjälp av färger, tyger och annat material.
Visa exempel på storbild och gå igenom hur man gör ett hus av en kartong (fönster, dörrar, tak) och beroende på vilken typ av hus de ska bygga, vilken form har det?
Höghus
Villa
Radhus
Gård
Stuga
Lägg fram allt material och alla verktyg synligt och sorterat. Ordna så att varje grupp har en del av skivan avsatt till just deras hus redan innan.
Placera ut husen på skivan
Låt samhället få ta form med hjälp av kartonghusen. Extra fint blir det om ni målar och sätter ut lite träd och buskar här och där mellan husen.
Avrunda med
att berätta om nästa pass, då ska ni titta närmare på hur vi människor har bott genom historien och fundera lite på hur vi ska bo i framtiden.
Förberedelser
Förbered för att kunna titta på storbild
Ta fram kartongskivan
Från då till nu
hur har vi människor bott under historien?
Arbetspass 5 60 min
Introduktion
Hur har vi människor bott genom historien? Var har utvecklingen tagit oss? Och särskilt de senaste 150 åren då också befolkningsökningen på jorden gått väldigt snabbt. Just nu är vi inne i en återvändsgränd, den väg vi gått har lett oss fel och vi har byggt system för samhället som undergräver våra egna möjligheter till ett fortsatt gott liv på planeten. Vi är smarta nog att hitta nya vägar mot ett mer hållbart sätt att bygga våra samhällen. De globala målen 11 och 7 visar vägen.
Gör så här
Hur har vi människor bott genom historien?
Titta på bildspelet Från grottor till skyskrapor (i materialmappen) på storskärm och läs/berätta från berättarstödet.
Vilka frågor väcks? Vilka aha-upplevelser? Fånga upp dessa på skärmväggen.
Vad säger då de Globala målen om hur vi kan bo mer hållbart?
Påminn spillosoferna om de Globala målen. När det handlar om hur vi kan tänka om och hitta nya sätt att leva mer hållbart på planeten så är det ju verkligen något som många människor har tänkt jättemycket om. All forskning, alla erfarenheter, ur alla möjliga perspektiv har samlats i en gemensam plan, de Globala målen.
Vi kan ta hand om våra egna områden. Vi kan låta bli att skräpa ner, inte bryta av kvistar och grenar på träden och vara snälla mot buskarna. Påminn gärna den som glömmer bort det här. Om vi tillsammans håller rent och fint, mår alla som bor i vårt område också bättre.
För 2-3: Titta på avsnittet om mål 11 från serien Globala mål i sikte, UR:
Vi behöver minska avgaserna, avfallet och spara energi. Vi ska alltså cykla mer i stället för att ta bilen, inte skräpa ner och tänka på att ta hand om offentliga platser som parker och torg, men också hissar och busskurer. Vi ska engagera oss i våra närområden, om vi ser att något saknas för att alla ska känna sig säkra och välkomna på vår plats, behöver vi tala om det för dem som ansvarar för vår plats. Man kan säga att mål 11 handlar om just människans vilja och önskan om hur vi vill bo och leva. Hur vill vi ha det för att trivas?
Till dig som pedagog
Alla bor ju inte i städer men det är relevant för alla att tänka till lite kring just städer som har stor påverkan på de globala utsläppen och för att i dagsläget ca 50 % av världens 7,7 miljarder människor
Sammanfattning
Sammanfatta tillsammans saker ni själva kommer på och saker som ni nu lärt er att de Globala målen säger om ett hållbart samhälle och boende. Skriv upp sakerna på lappar och sätt upp på skärmväggen tillsammans med mål 11.
Avrunda med
att sikta fram emot nästa arbetspass då ni ska få arbeta kreativt igen och börja omvandla era fiktiva boenden till att bli mer hållbara.
Förberedelser
Förbered för att kunna se bildspelet om hur vi människor bott genom historien
Skriv ut bildspelet om du vill ha texterna på papper (bildspelet finns att ladda ner från materialmappen både som ppt och som pdf)
Skriv ut mål 11
Hur gör vi våra hus mer hållbara?
spillosoferna omvandlar hem i hållbar riktning
Arbetspass 6 60 min
Introduktion
Syftet med detta arbetspass är att spillosoferna, både utifrån den kunskap de nu har fått med sig från föregående pass och utifrån sin fantasi, ska komma på idéer om hur de kan göra sina hus lite mer hållbara, smarta och inte minst härliga! Det kan vara små eller stora förändringar och tillägg. Det viktiga här är att spillosoferna får möjlighet att tänka kreativt och nytt om något som man tar för givet, som ett hus till exempel. Det är inte lika viktigt att det är realistiska, genomförbara idéer.
Gör så här
Vad säger de Globala målen om hållbar energi till allas våra hem och samhällen?
Vi måste sluta använda "dålig" energi och börja använda grön energi som sol-, vind- och vattenkraft. Vi behöver alltså ändra på hur vi tar fram energi men också hur mycket energi vi gör av med. Skriv upp detta på en lapp och sätt upp på skärmväggen tillsammans med anteckningarna från föregående arbetspass som utgick från mål 11. Sätt upp mål 7.
Lyssna på Hemma-låten
Ta upp texten på storbild, eller skriv ut den, och läs tillsammans.
Gör en uppställning på tavlan av de saker i låten som är hållbara och och påhittiga
Till exempel “en hjälparrobot vid dörren” , “växter på väggarna med grönsaker och frukt” och så vidare.
Visa sedan bildspelet "Framtidens hus" på storbild (finns att ladda ner från materialmappen). Uppmuntra spillosoferna att två och två eller i helklass fantisera vidare om vad som skulle kunna finnas i framtidens hem och hur de skulle kunna se ut? Lägg till dessa idéer på tavlan eller på skärmväggen.
Spillosoferna bygger vidare på sina hus
Spillosoferna får nu ta fram sina hus och fundera på hur de skulle vilja uppgradera dem genom att lägga till några nya idéer som de sedan bygger. Ni använder de material ni har i klassrummet.
Det viktiga här är att spillosoferna får en möjlighet att tänka kreativt och nytt om något som man tar för givet, som ett hus till exempel. Det är inte lika viktigt att det är helt realistiska, genomförbara idéer.
Det kan vara:
Ett nytt material som fasad, kanske snäckor?
Ett tillägg till fasaden, kanske en balkong runt hela huset?
Solpaneler eller en vindsnurra - en grön energikälla helt enkelt
Ett nytt slags tak eller en idé om vad de kan använda takytan till, kanske en trädgård?
En ny funktion på hela huset, att det kan flyta till exempel
Uppmuntra kreativa och oväntade lösningar. Det blir som ett experimenterande med vad de har snappat upp, nu och runt omkring sig i vardagen.
Spillosoferna får också möjlighet att dela sin kunskap med varandra när de sedan får presentera och berätta om sina nya hus för varandra.
Avrunda med
att sikta mot nästa pass då ni ska få bygga vidare på ert samhälle och fundera mer på vad som finns mellan husen?
Förberedelser
Se till att skärmväggen är i ordning
Förbered för att kunna se på storbild och lyssna på musik
Skriv ut mål 7
Se över spillolabbet så att det finns material och verktyg till att fortsätta arbeta med husen
Hur gör vi vårt samhälle mer hållbart?
spillosoferna skapar helt nya mötesplatser
Arbetspass 7 60 min
Introduktion
Nu är det dags att koppla ihop de olika hemgruppernas boenden. De kommer att med hjälp av en cykelväg genom samhället att få skapa mötesplatser och knutpunkter för samhället.
Gör så här
Samverkan mellan boenden
För att spillosoferna ska få känslan av att deras boenden hänger ihop så ska de nu få genomföra ett gemensamt projekt för samhället. Du får berätta att de nämligen har fått pengar från kommunen för att anlägga en cykelbana som går runt hela samhället och kopplar ihop de olika boendena med varandra.
Kommunen vill också göra härliga, roliga och viktiga platser längs cykelbanan där alla medborgare kan träffas och lära känna varandra. Man vill möjliggöra för dem att kunna hjälpa varandra att göra hållbara saker som till exempel att cykla mer, röra sig mer, odla mer, mötas, skratta mer, byta mer saker och så vidare.
Visa cykelbanan så att alla ser.
För F-1: För denna övning behöver ni ha tillgång till Spillo-labbet. Spillosoferna får nu ta fram sina figurer och i mindre grupper leka fram vad som behövs längs cykelbanan och mellan husen. Inför denna övning behöver ni planera så att det finns en vuxen som kan ta emot de mindre grupperna vid "samhället" i tur och ordning. För att alla grupper ska hinna kanske ni måste planera för två pass där detta kan göras parallellt med att resten av klassen jobbar med något annat. Hjälp grupperna att bygga sina idéer med material från Spillo-labbet.
För 2-3: Markera platser längs cykelbanan. Låt varje hemgrupp få en egen plats som de får fylla med innehåll. Vad kan man göra på deras plats? Ge grupperna tid att prata ihop sig och sedan bygga sin plats med material från Spillo-labbet. De måste bygga platsen så att den sedan går att lyfta in och placeras på kartongskivan, förslagsvis på en skiva av något slag.
Berätta för varandra
När så småningom alla grupper är färdiga, låt de få visa och berätta om sina platser för varandra. Har ni byggt figurer som bor i staden kan det vara viktigt för spillosoferna att få tillfälle att leka med dem i samhället.
Döpa sin fiktiva stad
Staden/samhället behöver förstås ett namn. Låt spillosoferna lämna förslag och ordna en omröstning.
Avrunda med
Berätta att i nästa arbetspass är det dags att knyta ihop utmaningen och gå in i Omtanken. Ni ska få samla ihop allt ni lärt er om hållbara samhällen och sprida era nya insikter till omvärlden.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film och bilder
Markera ut cykelbanan på kartongskivan med penna, målarfärg eller tejp
Omtanken
spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv - snacka om samhällsutveckling!
Arbetspass 8 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet med hemmautmaningen. Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop samt komma på hur spillosoferna vill sprida sina nyvunna klokskaper till omvärlden. Hur ni gör det får ni komma överens om tillsammans.
Spillsoferna har ökat sin handlingskompetens och sina möjligheter att agera mer hållbart.
Utgå från allt ni har omkring er i högkvartetet. Med hjälp av det kan ni se den process som ni gått igenom. Den allra synligaste processen syns i spillosofernas eget samhälle. Spillosoferna är förhoppningsvis stolta över sitt arbete och här finns verkligen möjlighet att synliggöra deras lärandeprocess och att ge dem möjlighet att sprida sina tankar och sin kunskap vidare till andra.
Hur tänker spillosoferna om hållbara samhällen nu och hur har det varit att arbeta med den här utmaningen? Titta över allt som ni har arbetat med på kartongskivan och på skärmväggen. Utgå från frågor som du som lärare tycker känns mest relevanta för just er process. Det kan vara till exempel:
Är det någon av spillosoferna som kan komma ihåg något moment där de tänkte: “det här hade jag aldrig tänkt på förut…”?
Vad har varit roligast, klurigast, mest spännnade?
Tada! Konkreta förslag på stadsutveckling redo att spridas till omvärlden
Självklart måste fler få ta del av spillosofernas idéer och tankar. Ett första steg att få berätta kan vara att bjuda in andra klasser på skolan. Spillosoferna har ju massa smarta tankar att dela och kanske kan någon av dem smitta av sig till någon konkret förändring som behövs i den direkta skolmiljön, för att göra den mer hållbar. För att dela deras arbete på skolan finns flera sätt, kom överens tillsammans hur ni vill göra. Några förslag:
Skulle det gå att göra en verklig variant på aktiviteterna runt cykelbanan? Bjud in andra klasser att göra er cykelbana med aktiviteter på skolgården eller intilliggande naturområde.
Gör en utställning av ert samhälle som kan stå till exempel på skolbiblioteket eller i matsalen.
Finns en “barnens plats” i er stad? Gör en utställning av ert arbete och komplettera med förklarande texter där.
Till dig som pedagog
Att sprida spillosofernas tankar vidare är verkligen lärande och demokrati på hög nivå. Vi behöver engagerade medborgare som vill göra skillnad. Fånga spillosofernas entusiasm och låt de få använda de kanaler som finns i vårt samhälle, som finns där för att nyttjas av oss som medborgare. Vi gör ju samhället tillsammans. Det är en viktig erfarenhet att få erfara.
Förberedelser
Se över högkvarteret
Förbered eventuellt för att kunna titta på utmaningen igen
Material & media
Ladda ner (NaN undefined)
Koppling till läroplanen
Centralt innehåll
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BD
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Bildframställning
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Redskap för bildframställning
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten
GE
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Livsmiljöer
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
MA
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Tabeller och diagram
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
MU
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang
Musicerande och musikskapande
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Musikens sammanhang och funktioner
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
SH
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Beslutsfattande och politiska idéer
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
SV (svenska)
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Läsa och skriva
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
TK
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
