Stort, litet, gammalt eller nytt, grönt eller blänkande? Hur ser framtidens hållbara hemma ut?
Inledning
Den här utmaningen tar sitt avstamp i en självklarhet – rätten till ett hem. En plats att kalla sin, en trygg plats att lägga ner huvudet på kvällen, en plats där batterierna laddas för en ny dag. Men så ser det inte ut för alla. Många saknar ett eget hemma och mångas hemma är otrygga platser, inom hemmets väggar eller strax utanför knuten. Klart ohållbart. Att tänka kring hemma handlar i denna utmaning därmed både om allas rätt till ett hem och om hemmets plats i samhället, landsbygden och staden, våra gemensamma boplatser. Platser, som med en växande befolkning måste bli hållbara, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt och vara med att tillsammans bidra till en hållbar utveckling och inte tvärtom.
I Sverige är bostadsbristen i storstadsområdena ett faktum, men även i mindre samhällen som har förmånen att växa saknas bostäder. För att bygga mer hållbara samhällen i Sverige behöver vi med andra ord tänka till kring det som behöver byggas nytt och kika på hur vi kan omvandla det som redan finns till att bli smartare, tryggare och skönare för både planet och människor. En samhällsplanering som måste handla om allt från energi- och transportlösningar till gemensamma mötesplatser och växtlighet och där även landsbygden har en självklar plats.
Visste du att ungefär 50 % av världens befolkning idag bor i urbana områden och att den siffran beräknas stiga till 70% redan år 2050. Många hem som behövs finns med andra ord inte ännu och därmed finns också en stor potential när man tänker kring hållbar utveckling även globalt. En utmaning som heter duga!
När arkitekter och samhällsutvecklare arbetar fram nya planer ingår alltid ett stort mått av kreativt skapande. Det är omöjligt att bara prata om hållbart boende, händerna måste få göra, planera, förflytta, bygga och bygga om och det måste göras visuellt för att kunna kommuniceras med andra. Då vi som didaktiker dessutom vet att kreativa processer är smarta för att utforska komplexa områden kollektivt och är bra sätt för hjärnan och inlärningen, så ligger stort fokus på kreativt arbete i denna utmaning.
Spillosoferna kommer att ta sig an ett fiktivt samhälle, där de börjar i ett utvalt boende för att så småningom koppla ihop allas boenden till ett utsnitt av ett helt samhälle. Spillosoferna kommer att få använda sig av ett suveränt studieverktyg, samma som många arkitekter och konstnärer använder sig av, nämligen kollage. Ett kollage är visuellt, laborativt, det finns inga rätt och fel och det har inte fokus på att vara snyggt utan snarare överskådligt och ge en god möjlighet att lägga till och dra ifrån. Med andra ord ett suveränt verktyg när man ska bygga kunskap tillsammans med andra. Det är också ett stöd för dig som lärare då du hela tiden kan följa gruppens lärprocesser. Därmed lägger vi tyngdpunkt på gruppens processer och lärande, mer än att få med precis alla aspekter av hållbart samhällsbyggande - som ju är hur omfattande som helst - det ska ju rymma hela livet!
Utmaningen löper över 10 arbetspass:
Ny utmaning - ett hållbart hem i ett hållbart samhälle, vad är det?
Välkommen hem - spillosoferna tar reda på vem som egentligen bor här
Hem ljuva hem - spillosoferna startar en kreativ process att utforska ett boende
Vad säger de Globala målen - hur kan våra städer och samhällen utvecklas i en mer hållbar riktning?
Vad säger de Globala målen - om hållbar energi till alla?
Mer hållbara hem - spillosoferna omvandlar hem i hållbar riktning
Alla har rätt till ett gott hem - kan man förändra platser så att de blir tryggare, säkrare och härligare?
Hemma på landet - landsbygden en förutsättning för ett hållbart samhälle
Ett hållbart samhälle växer fram - spillosoferna skapar helt nya mötesplatser
Omtanken - spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv - snacka om samhällsutveckling!
Då denna utmaning kommer att rymma många kreativa moment är det bra att ni ser över spillo-labbet inledningsvis, se materialförslag i arbetspass 3 då spillo-labbet används för första gången. Kartong i olika former är ett hett tips!
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Förbered hemmautmaningen genom att läsa in dig via fakta-fliken.
11 Hållbara städer och samhällen
Hemma och mål 11
- Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
- Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden, och andelen väntas stiga till 70 procent år 2050. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden.
7 Hållbar energi för alla
Hemma och mål 7
- Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
- Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
Tillgång till hållbar, tillförlitlig och förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag som fattigdom, klimatförändringar och en inkluderande tillväxt. En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till el, samtidigt som efterfrågan på energi globalt väntas öka med 37 procent till år 2040.
En stor andel våra utsläpp av växthusgaser kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi, men förnybara energilösningar blir billigare, mer tillförlitliga och effektivare varje dag. Genom att ändra hur vi producerar och konsumerar energi kan vi säkerställa tillgång till el och energitjänster för alla utan att vi skadar vår planet.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en kort sammanställning som du kan läsa igenom i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målens egen hemsida, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten och Regeringskansliet. Länkar finns för fördjupning.
Det finns stora mängder information när man söker på hållbar stads- och samhällsutveckling. Det är en snårig blandning av forskningsprojekt, marknadsföring, kloka framtidsvisioner och fakta. Detta berättar något om hur angelägen denna fråga är just på grund av att städerna är så avgörande om vi ska lyckas nå klimatmålen, men det säger också något om att här finns det stora pengar att tjäna. Ekonomi är en viktig drivkraft för innovation och Sverige siktar på att ha en ledande roll, men här finns också intressen som kan göra att till exempel frågor om landsbygdens roll tillsammans med staden och den lilla människans delaktighet lätt kan hamna i skymundan.
Idag bor mer än 50 procent av jordens befolkning i städer, en siffra som förväntas öka till 60 procent redan år 2030. Tillsammans med urbaniseringen ökar också städernas negativa miljöpåverkan, städerna står idag för 70 procent av växthusgasutsläppen. Samtidigt kan det också innebära stora möjligheter för en hållbar utveckling, om det görs på rätt sätt. Naturvårdsverket har till exempel analyserat 60 olika projekt inom stadsinnovation som genomförts i Sverige. Resultatet visar att nya lösningar leder till positiva effekter som tystare gator, bättre livsmiljö, renare luft och minskad klimatpåverkan.
På Hållbar stad, en webbplats för idéutbyte, kunskap och goda exempel som drivs av Rådet för hållbara städer, regeringens satsning för hållbar stadsutveckling, kan du läsa mer om Naturvårdsverkets rapport.
Växande städer kan med andra ord skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt och en bättre livsmiljö, men riskerar också lätt att bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Rättighetsperspektivet och rätten till bostad är en viktig utmaning. Idag bor en miljard människor i slumområden. Fattigdom, svaga förvaltningar och otillräcklig planeringskapacitet leder till att slumområden uppkommer och växer. Dessa har stora brister i fråga om tillgång till hälsosamma bostäder, rent vatten, vettiga sanitetslösningar, trygg energiförsörjning och avfallshantering samt trygghet och säkerhet för de människor som bor där. Stadsutveckling synliggör vikten av att tänka helhet. FN har sedan 2016 haft ett särskilt fokus på urbana områden inom ramen för New Urban Agenda.
Hållbar stadsutveckling omfattar med andra ord allt från hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, offentliga platser såsom parker och torg, transporter, återvinning, minskad och smartare energianvändning och säkrare kemikaliehantering men också allt som handlar om livet som ska utspela sig där. Därmed kräver hållbar stadsutveckling samarbete mellan olika sektorer och utvecklade former för dialog med medborgare och näringsliv. Hållbar stadsutveckling bör enligt Agenda 2030 särskilt ta hänsyn till kvinnors och flickors behov av infrastruktur och sanitet och hänsyn ska tas till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov. Perspektiv som lätt glöms bort och som är livsviktiga för att våra städer och samhällen ska bli trygga och härliga att spendera våra liv tillsammans i.
Hans Rosling förklarar begripligt om befolkningsökning och varför den kommer att peaka runt 2100 för att därefter stanna av.
Arbetspass
Ny utmaning
ett hållbart hem i ett hållbart samhälle, vad är det?
Arbetspass 1 60 min
Introduktion
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning! I det första arbetspasset kommer eleverna att kliva in i spillosof-rollen igen. Kanske var det länge sedan sist? Ställ portalen i ordning tillsammans med spillosoferna och gör er redo.
Inför HEMMA-utmaningen kan du “ladda klassrummet” genom att till exempel:
Skriva VÄLKOMMEN HEM stort på tavlan eller hänga upp en VÄLKOMMEN HEM-banderoll i högkvarteret.
Ställa in några saker i klassrummet som du tycker är hemtrevliga, kanske en blomkruka, en skön fåtölj, en filt, avslängda strumpor i hörnen…
Eller på något annat sätt som du tycker känns möjligt och roligt!
Om du vill kan du som pedagog lägga till en loggbok under denna utmaning, där spillosoferna löpande skriver ner sina egna tankar i anslutning till arbetspassen. Det blir en möjlighet till självreflektion och en möjlighet för dig som lärare att följa den individuella processen parallellt med gruppens. Tips! Gör en enkel loggbok genom att vika ihop ett antal A4 och häfta på mitten.
Kom ihåg att det är alltid viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska lösa den här utmaningen tillsammans med barnen. Målet är inte att ni ska ha alla svar den första lektionen utan att ni får energi och lust att lösa detta tillsammans.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret
Spela spillosof-låten och kom i stämning. Påminn er om att ni har ett viktigt uppdrag - att tillsammans vara med och bygga en mer hållbar värld och att det nu har blivit dags för en ny utmaning för spillosoferna att ta sig an.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna
Spillosoferna tänker till om vad det är som gör ett hem till ett hem
Ställ frågan till spillosoferna och skriv den stort på skärmväggen eller tavlan:
Vad är det som gör ett hem till ett hem?
Be eleverna först tänka själva i en minut, sedan tillsammans två och två. Låt de därefter gå fram och skriva sina tankar på en gemensam mindmap som sitter på skärmväggen eller tavlan. Någon av spillosoferna eller du som lärare kan därefter läsa allas olika tankar.
Reflektera tillsammans:
Var det som ni trodde? Tänker ni olika eller ganska lika? Är det alla saker som gör ett hem? Platsen eller framförallt människorna?
Till dig som pedagog
För några av dina elever är det förmodligen självklart att hemma är en trygg plats och att man har en positiv känsla av hemmet, men för några av dina elever är hemma förmodligen en otrygg plats där hemma är förknippat med något annat än sköna känslor.
Vilka olika sorters hem har spillosoferna och du som lärare bott i?
Gör en gemensam klassinventering genom att göra olika kategorier av boenden på skärmväggen eller tavlan. Därefter får alla sätta ett streck under varje kategori som de har bott i. Exempel på kategorier:
Lägenhet
Radhus
Villa
Bondgård
Tält
Slott
Om man t ex har bott i flera olika lägenheter får man sätta motsvarande antal streck, någon kanske bor i två hem hos två olika föräldrar och då får kryssa utifrån det.
Reflektera tillsammans:
Vad tänker ni om resultatet? Har ni bott väldigt olika eller ser det väldigt likadant ut? Kändes alla hem lika mycket hemma och i så fall varför då? Och så vidare
Hur har vi människor bott genom historien?
Läs faktarutan tillsammans eller i mindre grupper:
Vilka frågor väcks? Vilka aha-upplevelser?
Fånga upp dessa på skärmväggen.
Avrunda med att peppa spillosoferna - nu är ni igång!
Under den här utmaningen kommer ni att tänka mycket kring det faktum att alla måste vi bo någonstans. Alla behöver ett hem, alltså måste hemma bli mer hållbart för att planeten jorden, vårt gemensamma hem, ska räcka till alla.
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för hemmautmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
spillosoferna tar reda på vem som egentligen bor här
Arbetspass 2 60 min
Introduktion
Då den röda tråden i denna utmaning är ett fiktivt samhälle som spillosoferna ska vara med och utveckla, blir de mindre arbetsgrupperna som vi kallar “hemgrupperna” viktiga. Därför ligger stort fokus i detta arbetspass på att få en bra och rolig start i hemgrupperna och att de får börja “ladda” varsitt boende i det fiktiva samhället med innehåll.
Spillosoferna delas in i hemgrupper om fyra-fem personer och varje grupp får inledningsvis varsitt boende som finns i vanliga samhällen, att utgå ifrån: tre olika typer av hyreshus, en villa och en lantgård. Under det första arbetspasset ska de skapa en relation till sin plats och till människorna som bor där. Varje hemgrupp får ett eget brev med tydliga instruktioner.
Vårt tips för att göra gruppindelningen lite mer speciell och tydlig är att varje hemgrupp får varsin färg. Varje gruppmedlem får antingen en liten markör i sin färg eller ett attribut i sin färg.
När hemgrupperna ska börja jobba behöver de några saker till sin hjälp:
En “anslagstavla”, det kan vara en kartongbit ca 50*70 cm eller två ihoptejpade A3-papper
Små lappar (gärna i gruppens färg) att skriva på och något att fästa lapparna med
Bord eller en rejäl golvyta att tillgå för varje grupp, kanske är även den platsen markerad med gruppens färg, t ex genom en färgad strumpa eller duk. Det behöver inte vara krångligt för att bli tydligt!
Gör så här
Hemgrupperna får börja tänka om “sitt boende”
Dela in spillosoferna i sina hemgrupper på det sätt som du har valt och låt de sätta sig tillsammans med enkel tillgång det material som du har förberett:
“anslagstavla”
post-it lappar eller andra mindre lappar gärna i gruppens färg
något att fästa lapparna med (häftmassa, tejp eller nålar)
pennor
Dela ut breven till hemgrupperna, i brevet finns alla instruktioner.
Spillosoferna placerar sitt brev på sin “anslagstavla” och svaren skrivs och ritas på de mindre lapparna och sätts upp runt brevet eller på något annat kreativt sätt som spillosoferna hellre vill. Men det ska inte bli krångligt, utan syftet är att det blir synligt och en minneshjälp längre fram.
Till dig som pedagog
Genom att “ladda upp” både grupperna och de fiktiva boendena skapas relation till varandra och platsen de ska tänka tillsammans kring. Det blir då mer angeläget att vara med och utveckla tankar vidare om platsen. När vi får en relation till något skapas också empati och vi får lättare att sätta oss in i andra sätt att leva och tänka.
Avrunda med
att sikta fram emot nästa arbetspass då spillosoferna ska få fortsätta tänka och bygga kring sina boenden.
Förberedelser
Ställ iordning skärmväggen
Förbered material till uppstarten med hemgrupperna, se ovan.
Skriv ut de olika breven till hemgrupperna och lägg dem i kuvert (färgkodade om du valt att ge de olika hemgrupperna färger).
Tips! Kuvert gör du enkelt genom att häfta ihop vanligt färgat kopieringspapper.
spillosoferna startar en kreativ process att utforska ett boende
Arbetspass 3 60-90 min
Introduktion
Syftet med detta arbetspass är att fortsätta arbetet med hemgruppernas boenden för att bredda bilden av hur boendena hänger ihop med samhället. Detta behöver spillosoferna börja bena i för att därefter kunna gå vidare och få syn på både vad som redan är hållbart och smart och ska förvaltas och vad som är mindre hållbart och behöver förändras.
Spillosoferna kommer att arbeta i kollageform, en enkel teknik som skapar överblick och det är ett enkelt sätt att fånga och synliggöra både symboler, känslor och fakta. Alla kan vara med och fylla på kollaget och ingenting kan bli fel. Kollaget blir som en slags tredimensionell mindmap.
Wikipedia Kollage
Kollage (av franska collage, uppklistring) är inom konsten en komposition sammansatt av olika material – kartong, snören, tyg, tidningsurklipp, fotografier, och så vidare – uppklistrade på kanvas, kartong eller annan pannå, ibland i kombination med en målning eller teckning.
Gör så här
Dags att dyka djupare in i spillosofernas boenden
Spillosoferna ska fördjupa sin relation till sitt boende genom att tänka djupare kring vissa frågeställningar. De har stöd av sin första anslagstavla. Om det var några dagar sedan de besvarade breven kan de inleda med att kika på anslagstavlan tillsammans.
Introducera begreppet kollage och varför det är ett smart val av arbetssätt när de nu ska gå vidare i sina hemgrupper och ta sig an följande frågor och moment:
1. Bygga fasaden av “sitt boende” i något material från spillo-labbet och fäst den centralt på anslagstavlan. Obs! Fäst den så att den går att lyfta av, den kommer att användas separat mot slutet av utmaningen.
På bilden ett exempel på hur man kan påbörja sitt kollage.
Se fler bild-exempel på material man kan bygga enkla hus i nedan.
2. Leta i tidningar och magasin efter människor, känslor och föremål som finns i boendet och fäst dessa urklipp runt omkring, gärna med små kommentarer.
3. Besvara följande frågor och lägga gärna till fler:
Hur värms boendet upp?
Hur tar de boende sig till mataffären?
Hur tar de boende sig till skola och jobb?
Är det tryggt för alla att bo här?
Var lämnar de boende sin återvinning?
Var tvättar de sina kläder?
Kan man komma in i boendet med en rullstol?
Synliggör svaren på ert kollage genom utklippta bilder, egna illustrationer, mini-byggen av material från spillo-labbet eller genom små anteckningar.
Exempel på enkla material att bygga husfasaderna i:
Till dig som pedagog
Kollage är verkligen ett tillåtande format där fokus inte ligger på att det ska bli snyggt utan att tänkande blir synligt. En mind-map i bild och text som inte är tänkt att bli perfekt utan mer ska ses som en anteckning, en skiss som kommer att fortsätta fyllas på under utmaningens gång. Så här är det okej att uppmuntra lite “slarv” och om man använder häftmassa eller nålar kan man ju dessutom flytta om närsomhelst. Detta är en bra träning både för den försiktige och den noggranne och de kan via kollaget jobba tillsammans, samtidigt. Ett smart studieverktyg helt enkelt.
Hemgrupperna får berätta för varandra om sina boenden utifrån sina anslagstavlor och kollage
Ett fiktivt samhälle håller på att växa fram med olika berättelser om människor och deras hem. Det är spännande att få höra om de olika boendena. Uppmuntra spillosoferna även att dela de små skojiga detaljer som de har fantiserat ihop.
Avrunda med
att berätta om nästa pass då ni ska få titta på de Globala målen och vad de säger om mål 11 - hållbara städer och samhällen.
Förberedelser
Stora kartongskivor eller annan större skiva som bas till kollagen, en till vardera grupp och de behöver inte vara likadana.
Se över spillo-labbet, bra material att ha fyllt på extra med kan vara: - mjölkförpackningar - skokartonger - mindre lådor av olika slag - kartong - tygbitar - tidningar och magasin att klippa ur
Material att fästa med, häftmassa, nålar, häftstift allt utifrån val av skiva att arbeta utifrån.
Eventuellt limpistol till fasadbyggena.
Skärknivar/mattknivar är bra när man jobbar i kartong
Vad säger de Globala målen?
hur kan våra städer och samhällen utvecklas i en mer hållbar riktning?
Arbetspass 4 60 min
Introduktion
Det här arbetspasset tar sitt avstamp i Agendans mål 11 - Hållbara städer och samhällen och mål 7 - Hållbar energi för alla som berättar om hur det är nödvändigt att våra städer och samhällen utvecklas i en mer hållbar riktning och om energiproduktion och energikonsumtion. Här kan man om man vill ta ett bredare grepp även komma in på mål 10 och mål 1 - eller egentligen nästan alla mål eftersom Hemmautmaningen kikar på hur vi ska leva. Syftet är att tydliggöra kopplingen mellan vårt agerande i Sverige och den färdriktning som finns globalt.
Gör så här
Påminn spillosoferna om de Globala målen
När det handlar om hur vi kan tänka om och hitta nya sätt att leva mer hållbart på planeten så är det ju verkligen något som många människor har tänkt jättemycket om. All forskning, alla erfarenheter, ur alla möjliga perspektiv har samlats i en gemensam plan, de Globala målen. Den är ju färdig och smart att utgå från när vi ska tänka om hur vårt boende och våra samhällen och städer ska förbättras.
Vad säger då de Globala målen om hur vi kan bo mer hållbart?
Titta på avsnittet om mål 11 från serien Globala mål i sikte, UR:
Vi behöver minska avgaserna, avfallet och spara energi. Vi ska alltså cykla mer i stället för att ta bilen, inte skräpa ner och tänka på att ta hand om offentliga platser som parker och torg, men också hissar och busskurer. Vi ska engagera oss i våra närområden, om vi ser att något saknas för att alla ska känna sig säkra och välkomna på vår plats, behöver vi tala om det för dem som ansvarar för vår plats. Man kan säga att mål 11 handlar om just människans vilja och önskan om hur vi vill bo och leva. Hur vill vi ha det för att trivas?
Till dig som pedagog
Alla bor ju inte i städer men det är relevant för alla att tänka till lite kring just städer som har stor påverkan på de globala utsläppen och för att i dagsläget ca 50 % av världens 8 miljarder människor bor i städer och det ökar. Både befolkningen och urbaniseringen. År 2050 är vi runt 9 miljarder och då beräknas 70 % att bo i städer.
Hur vill vi ha det för att trivas?
Övning:
Spillosoferna får titta på tre bildpar och fundera över hur det känns på de olika platserna genom att besvara t ex följande frågor:
Hur luktar det?
Hur låter det?
Vilka och vad får plats?
Vad kan man göra på platsen?
Vart vill du helst vara?
Det är lätt att ha fasta bilder av hur en stad ska se ut, men det är ju något som vi kan förändra. Idag är städerna många gånger byggda för bilarna istället för människorna och många platser kan kännas otrygga fastän de med enkla medel skulle gå att omvandla till vänligare platser. Vad händer om man vänder på perspektiven och utgår från att det ska vara tryggt, vackert, mer utrymme för människor och så vidare?
Sammanfattning
Sammanfatta tillsammans saker ni själva kommer på och saker som ni nu lärt er att de Globala målen säger om ett hållbart samhälle och boende. Skriv upp sakerna på lappar och sätt upp på skärmväggen.
Avrunda med
att berätta om nästa pass, då ska ni titta på det Globala målet 7 - hållbar energi för alla.
Extra övning 1, om ni vill fylla på med mer
Är ni nyfikna på hur folk bor runtom i världen egentligen?
Då kan ni använd verktyget Dollarstreet på Gapminders hemsida och titta tillsammans på bilder från hem över hela världen. Välj till att börja med sökordet Homes och fortsätt sedan om ni vill se mer med att t ex titta på Street view, front door osv.
Titta på några fler annorlunda sätt att leva i miljöer som spillosoferna redan känner igen. Detta kan sätta igång nya tankar hos spillosoferna. Leta gärna själva vidare efter fler exempel.
Man kan till exempel vara höghusbonde som Eva Källander i Årsta:
Detta arbetspass om hållbar energi är en fortsättning på pass 4, här med fokus på globalt mål 7. Syftet är dels att få syn på vad mål 7 säger om omställningen till hållbar energi, denna nödvändiga jätteutmaning och dels att få en kortkurs i vad förnybar och icke förnybar energi egentligen är. Beroende på om ni redan hunnit arbeta med energibegreppet tidigare eller ej får du som lärare känna om du vill dyka djupare i detta eller om denna snabbkurs är tillräcklig. Vill ni fördjupa er ytterligare kan vi varmt rekommendera Naturskyddsföreningens material Energifallet.
Vill du att spillosoferna själva ska fördjupa sig kan de till exempel läsa Naturskyddsföreningens faktablad om Framtidens energi: Faktablad: Framtidens energi
Kring energi finns stora intressekonflikter och enorma ekonomiska intressen. Detta lyfter vi inte specifikt nedan, men det är också ett mycket intressant spår att fördjupa sig i. Det är en av förklaringarna till varför omställningen gått så långsamt.
Gör så här
Vad säger de Globala målen om hållbar energi till allas våra hem och samhällen?
Titta på avsnittet om mål 7 från serien Globala mål i sikte, UR:
Vi måste sluta använda fossil energi och börja använda förnybar energi som sol-, vind- och vattenkraft. Vi behöver alltså ändra på hur vi producerar energi men också minska vår elkonsumtion, alltså hur mycket energi vi gör av med. Tips: använd vattenkokare, ställ inte in varm mat i kylskåpet, släck efter dig.
Obs! Det finns ett viktigt ord i meningen Hållbar energi till alla och det är just ordet alla. En strömkälla i ett enkelt boende kan göra dramatisk skillnad. En glödlampa som kan förlänga kvällens arbets- och studietimmar. Möjlighet till en tvättmaskin kan bespara en mamma många timmars arbete och kanske möjliggöra att hon kan yrkesarbeta istället för att bara arbeta hemma och därmed skapa en bättre ekonomi för en hel familj.
Men vad är egentligen hållbar och ohållbar energi? Ja, vad är egentligen energi?
Om det är höst eller vinter och fortfarande mörkt kan ni släcka ner i klassrummet, slå av all teknik och tända ett ljus eller en oljelampa. Fundera tillsammans:
Vad skulle hända om det blev strömavbrott hemma under en längre tid?
Vad skulle sluta fungera?
Finns det saker som skulle fortsätta fungera? Varför?
Hur skulle det vara utan all den energi vi är vana vid?
Vi är helt enkelt väldigt beroende av el. El är omvandlad energi. Energin kan vi hämta från många olika energikällor som vi omvandlar till användbara energiformer som el, värme och rörelse för att driva till exempel en bil eller en moppe. Energikällor vi människor brukar använda oss av brukar delas in i förnybara och icke förnybara energikällor och de brukar ibland också kallas fossilfri och fossil energi.
Naturskyddsföreningen beskriver det så här:
De energikällor vi människor använder kan delas in i förnybara energikällor och icke förnybara energikällor. De förnybara energikällorna tillförs ständigt ny energi från solen och tar därför inte slut. De icke förnybara energikällorna, fossila bränslen, finns däremot i en bestämd mängd på vår jord och återbildas mycket långsamt eller inte alls. De kan därför ta slut och ju mer av dem som används idag, desto mindre finns kvar till framtida generationer. Eftersom fossila bränslen dessutom släpper ut stora mängder koldioxid behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen för att stoppa klimatförändringarna. Globalt består dagens energisystem till största delen av fossila energislag, trots att det finns stora potentialer av förnybar energi på planeten. Några få procent av Saharaöknens yta skulle teoretiskt räcka för att, med solinstrålningen som källa, producera lika mycket energi som vi människor använder totalt på jordklotet.
Sveriges mål är att bli helt fossilfria till år 2050 och jobbar för långsiktigt hållbar produktion av energi.
I vårt land finns goda förutsättningar för att ställa om till ett hållbart energisystem, då vi är ett glesbefolkat land med god tillgång till bioenergi (växter), vattenkraft och ett bra vindläge. Skulle vi dessutom sätta upp solceller på tak över hela landet och någon solcellsåker inemellan, skulle vi få massa närproducerad hållbar fossilfri energi.
Se en kort film, Hur fungerar vindkraft, 0:52 min:
Sammanfatta tillsammans saker ni själva kommer på och saker som ni nu lärt er att de Globala målen säger om ett hållbar energi för allas våra hem och samhällen. Skriv upp sakerna på lappar och sätt upp på skärmväggen tillsammans med anteckningarna från föregående arbetspass som utgick från mål 11.
Avrunda med
att sikta fram emot nästa arbetspass då ni ska få arbeta kreativt igen och börja omvandla era fiktiva boenden till att bli mer hållbara.
Förberedelser
Förbered för att kunna titta på film och visa bilder
ha tillgång till ljus eller oljelampa
Se till att de Globala målen finns synliga för spillosoferna
Skriv ut delmålen för mål 7 om du väljer att göra övning 3
Syftet med detta arbetspass är att hemgrupperna, utifrån sina kollage och den kunskap de nu har fått med sig från föregående pass, ska göra hållbara förändringar i sina boenden. Det kan vara små eller stora förändringar.
Gör så här
Dags att göra hållbara förändringar i era boenden
Titta på vad ni har runt omkring er i högkvarteret så här långt och framför allt på era gemensamma sammanfattningar på saker ni själva kommit på och saker som de Globala målen säger om ett hållbart samhälle och boende.
Utifrån det är det dags att hjälpa era olika boenden att utvecklas i en mer hållbar riktning - helst tokhållbart förstås!
Spillosoferna får tillsammans i sina hemgrupper spåna vad som kan bli mer hållbart i just deras boende. En variant för att få alla delaktiga kan vara att alla först får tänka själva i några minuter och skriva ner några stödord eller enkla skisser, för att därefter spåna tillsammans.
Saker som kan utvecklas kan till exempel vara:
Ett tak fullpepprat med solceller
Solcellsbeklädda balkonger med egen odlingslåda
Bihotell på taken
Bilpooler och cykeltaxi i hyreshuset
Bytesrum för sportprylar i källaren för alla boende i huset
Pool på gården med hiss ner i vattnet, som alla kan bada i, även den i behov av rullstol
Spillosoferna bygger vidare på sina kollage för att synliggöra sina hållbara lösningar/idéer. Uppmuntra kreativa och oväntade lösningar. Det blir som ett experimenterande med vad de har snappat upp, nu och runt omkring sig i vardagen. De får också möjlighet att dela sin kunskap med varandra.
Dela idéerna
Genom att lyssna på varandras idéer kan ytterligare smartheter uppstå. Hemgrupperna kan delas upp i tvärgruppper, på så vis ges alla möjlighet att berätta för några få om just sitt boendes utveckling. Intressant att reflektera kring är huruvida de olika boendena har olika lätt att bli mer hållbara, om det är olika faktorer som spelar in och så vidare.
Avrunda med
att sikta mot nästa pass då ni ska få fundera över om det kan vara så att en plats där någon bor kan kännas otrygg eller tråkig? Eller att det inte finns möjlighet för alla som vill att bo eller vara på en plats, om man sitter i rullstol till exempel? Alla kan ju inte välja att flytta, går det att omvandla platser på olika sätt?
Förberedelser
Se till att skärmväggen är i ordning
Se över spillolabbet så att det finns material och verktyg till att fortsätta arbeta med kollagen
Alla har rätt till ett gott hem
kan man förändra platser så att de blir tryggare, säkrare och härligare?
Arbetspass 7 60 min
Introduktion
Syftet med detta pass är att få syn på att alla bor någonstans men att vi bor på ojämlika villkor. Både i världen i stort men även här i Sverige. Ekonomi är den största faktorn som påverkar hur och var vi bor, inte vårt eget val. Vissa människor är till och med hemlösa. Alla människor har dock rätt till ett hem och att få ha drömmar och önskningar om sitt boende och alla har egentligen rätt att få göra sin röst hörd. Oavsett om man är fattig, barn, funktionsvarierad eller på annat sätt tillhör en utsatt grupp men så ser det inte riktigt ut i verkligheten. Det finns massor av otrygga platser att bo på och alla kan inte välja att flytta. Kan man omvandla en plats? Vad skulle i så fall vara viktiga ingredienser i omvandlingen?
Gör så här
Vad kan göra att en plats/ett hem inte känns tryggt?
Titta på filmen från UNHCR från ett flyktingläger i Jordanien:
Tänk att vara på flykt från sitt hem och behöva bo i ett tält. Så är det för många familjer världen över, då kan man förstå glädjen över att få flytta in i en husvagn som går att låsa.
Till dig som pedagog
Kanske finns det erfarenheter av detta i klassen? Detta kan vara ett bra tillfälle att få berätta om det i så fall.
Reflektera kring:
Alla har inte säkra, trygga boenden, det vet vi. Även i Sverige. Det kan vara områden både i stora städer och i mindre samhällen till och med på landsbygden som inte är varken trygga eller särskilt kul att bo på. Men varför flyttar man inte då?
Låt barnen komma med sina tankar och fånga upp frågor som väcks. Var noga med att anteckna saker som ni tillsammans vill ta reda på mer om. Sätt upp dessa frågor på skärmväggen.
Alla kan inte välja att flytta, kan man omvandla en plats?
Boamistura är en kreativ grupp från Madrid som använder färg för att förändra miljöer i städer. De ser sitt arbete som ett verktyg för att göra människor, ofta i tuffa och utsatta områden delaktiga med budskap om godhet, frihet, fred och tacksamhet för att nämna några. Klippet visar gruppens arbete i ett bostadsområde i Panama city.
Övning:
Spillosoferna sätter sig i sina hemgrupper. De ska nu tänka kring tre olika frågor. Du som lärare är tidshållare. Du läser en fråga i taget, först får varje spillosof tänka 30 sek tyst, sedan får de tänka högt tillsammans i hemgruppen utifrån samma fråga i ca 3-5 min. Därefter tar ni även följande frågor och gör på liknande vis.
Tänk på en plats där du känner dig trygg. Vad gör att den platsen känns trygg? Beskriv med flera ord. Skriv ner det viktigaste som kommer fram i varje grupp och sätt de på skärmväggen.
Tänk på en plats där du skulle vilja bo som känns härlig. Vad gör att den platsen känns härlig? Beskriv med flera ord. Skriv ner det viktigaste som kommer fram i varje grupp och sätt de på skärmväggen.
Detta blir ett stöd när man går in nästa moment. De egna erfarenheterna blir en utgångspunkt för att utveckla boendena till tryggare och härligare platser att leva på.
Titta på några korta filmer för att få ytterligare inspiration
Välj bland filmklippen. De är utvalda främst för att de visuellt berättar något om att förändra miljöer. Alla är reklamfilmer producerade för en vuxen publik i första hand och du bör därför titta igenom de klipp du tycker verkar intressanta innan du visar barnen så att du kan guida dem i innehållet och samtidigt förklara att ni tittar mest efter inspiration för era boenden och att själva “säljbudskapet” i filmen är något ni kan titta med kritiska ögon på.
Inspirationen är inför nästa övning då spillosoferna ska göra nya tillägg till sina boenden, du kanske har egna exempel? Leta exempel som utgår från att människor vill vara delaktiga, att människor har tankar och idéer för sin plats om man får chansen att vara med och tänka och göra.
Ungdomar delaktiga i att skapa konst på Hörnet, 1:12 min
Klippet är producerat av Täby kommun och beskriver en process där ett konstverk tagits fram och monterats på mötesplatsen Hörnets fasad utanför Täby centrum. Genom hela processen har ungdomar på mötesplatsen fått vara med och skapa – allt från utformning till namn på konstverket.
Klippet är producerat av Ramboll, samhällsrådgivare inom ingenjörsteknik, design och management consulting. Tillgänglighetsanpassning av städer går ut på att utforma bland annat byggnader, stationer och mötesplatser på ett sätt så att alla människor, oavsett rörelse- eller orienteringsförmåga, kan vistas där på samma villkor.
Klippet är producerat av Boverket och visar en process där Katrineholms kommun tillsammans med unga kvinnor och konstnärer gjort sin stad tryggare och mer jämställd. Genom att placera ljuskonstverk i den offentliga miljön, och på så vis ge platserna en unik karaktär och samtidigt stärka dess identitet, har projektet ”Ljusare konst – tryggare stad” tagit ett nytt grepp i frågan om tryggheten i det offentliga rummet.
Klippet är producerat av Göteborg Energi som en del i deras projekt att lysa upp mörka platser i Göteborg gjorde de om en tunnel till en ljus och tryggare plats.
Klippet är producerat av fastighetsbolaget Atrium Ljungberg som utvecklar en ny stadsdel. I klippet beskrivs hur de försöker ta reda på vad människor gillar och söker i sitt boende och hur de utifrån det har hittat på en ny ide, kompisköp.
Nobelberget utvecklas till en levande stadsdel, 3:15
Även detta klipp är från Atrium Ljungberg och är en blandning av inspirerande bilder och nya spännande tankar och ideer kring boende och byggande. Här kan det verkligen behövas hjälp att sortera vad ni ser och vilka nyckelfaktorer ni kan plocka ut för inspiration kring vad som är viktigt för människors boende.
BOA MISTURA väggmålning på flyktingmottagningscentrum, 2:08 min
Klippet är producerat av COMISION ESPAÑOLA DE AYUDA AL REFUGIADO (Spanska kommisionen för flyktingstöd). Mer än 50 personer, inklusive flyktingar, volontärer och yrkesverksamma, deltog tillsammans med Boa Mistura, i att göra en väggmålning vid flyktingmottagningscentret i Getafe. På slutet kommer frasen "Frihet behöver inte vingar, det den behöver är att slå rot" från den mexikanska författaren Octavio Paz, fram.
Kreativa tillägg till spillosofernas boenden
Utifrån svaren får varje par nu tillsammans ge förslag på hur man skulle kunna omsätta dessa saker i sina fiktiva boenden. Det kan vara ideer om t ex
Färg - gatukonst, utsmyckning
Odlingar, planteringar
Vatten
Belysning
Tillgänglighet (alltså anpassningar i miljöer för människor med olika funktionsvariationer)
Musik
Mötesplatser - folk i rörelse
Folkbildning
Kultur
Spillosoferna bygger vidare på sina kollage för att synliggöra sina idéer. Uppmuntra kreativa och oväntade lösningar.
Avrunda med
att berätta att nästa pass kommer att handla om landsbygden.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film och bilder
Se över spillolabbet så att det finns material och verktyg till att fortsätta arbeta med kollagen
Hemma på landet
landsbygden en förutsättning för ett hållbart samhälle
Arbetspass 8 60 min
Introduktion
Vi bor i ett långt land och det är lätt att tro att alla bor ungefär som man själv bor. Staden har länge varit normen, det vill säga det som vi längtar till och landsbygden har stått för något man vill ifrån. Detta är en norm som verkligen är i förändring och syftet med detta arbetspass är att låta barnen kika på sina egna föreställningar om landet och landsbygden och att få möta barn som älskar att bo just där. Du känner din kontext och vet vilka barn du har i din klass, låt det och er geografiska utgångpunkt få bli ert avstamp i det här passet. Dra bort och lägg till det som du finner relevant. Tänk också till vilka resurser ni har omkring er, vilka människor och erfarenheter som ni kan plocka in eller som ni redan har i klassrummet.
Barnen som porträtteras nedan är hämtade ur de läromedel som Skogen i skolan och Bonden i skolan erbjuder. Bakom dessa organisationer står Sveriges skogliga intressenter och LRF, Lantbrukarnas riskförbund
Hur tänker spillosoferna om det vi kallar landsbygd eller “landet”?
Detta är en enkel uppstart för att väcka nyfikenhet och få syn på barnens erfarenheter och föreställningar om landsbygden. Alla spillosofer placerar sig in en ring, och du som lärare läser upp ett antal påståenden. Spillosoferna svarar ja genom att ta ett steg in i ringen och nej genom att stå kvar. Mellan påståendena kan du ge några möjlighet att motivera sitt svar och alla spillsofer kliver tillbaka innan du läser nästa påstående. Tanken är att det ska gå ganska fort och att det inte finns några rätt eller fel hur man svarar. Du väljer hur många påståenden som du vill läsa upp och får självklart lägga till egna.
I påståendena har vi i huvudsak valt att kalla landsbygden för landet, ett begrepp som i sig är väldigt intressant att prata om med spillosoferna. Vad betyder det för dem? Vad har det för klang? Och så vidare.
15 påståenden:
Jag bor på landet
Jag har varit på landet
Jag brukar åka på semester till landet
Jag brukar aldrig åka till landet
Jag har varit med på jakt
Jag har varit på en gård med djur
Jag bor på en gård med djur
I framtiden vill jag bo på landet
Det är tråkigt på landet där finns ingenting att göra
Det är roligt på landet, där finns alltid en massa saker att göra
Jag är älskar skogen
Jag är rädd för skogen
Jag är nyfiken på hur det skulle vara att bo på landet
Staden behöver landsbygden
Landsbygden behöver staden
Resonera tillsammans:
Utgå från de frågeställningar som känns mest relevanta i din grupp. Befinner du dig i en glesbygdsmiljö, en landbygdsmiljö långt ifrån eller nära en större stad, i stan? Olika geografiska placeringar ger olika uppfattningar om “den andra platsen”. I Sverige (och globalt!) finns en storstadsnorm där staden är det mest attraktiva, att det är dit man borde vilja. Sakta håller den normen på att luckras upp och frågor om stad och land är högaktuella.
Det finns ju till exempel ingen stad som inte har något land att stå på och utan landsbygd ingen mat, dessutom finns det ju så många andra mervärden som många kan betala dyrt för att få uppleva.
Möt några barn som älskar sitt liv utanför staden
Spillosoferna ska få möta några barn som lever utanför stadsmiljöerna i Sverige. I den första filmen får vi möta Wilma som är 11 år och som bor i byn Henningskälen i Jämtland.
Reflektera tillsammans, förslag på frågor att tänka utifrån:
Vad tycker du låter härligt från Wilmas berättelse?
Vilka frågor väcker filmen hos er?
Det finns ju egentligen väldigt mycket yta i Sverige, varför sprider vi inte ut oss mer?
Vilka skäl kan finnas till det?
Vore det smart om fler flyttade ut på landet?
Nu när vi har internet kan man ju jobba med en mängd olika jobb även om man bor lite mer avsides. Tänk vad många som egentligen kunde jobba på distans under Coronapandemin. Tror ni att fler kommer att vilja flytta ut på landet i framtiden eller tvärtom?
I den andra filmen får ni möta
Harry som bor på en lantgård strax utanför Umeå , 15:30 min
Reflektera tillsammans, förslag på frågor att tänka utifrån:
Vilka frågor skulle ni vilja ställa till Harry?
Vad tycker ni låter härligt med livet han lever?
Känner ni igen er?
Om du bodde på en gård, vilka djur skulle du då vilja ha?
Har du tänkt mycket på att det faktiskt är riktiga djur och människor som förser oss med mat?
Finns det någon gård i närheten av er som ni skulle kunna besöka?
Skulle du kunna tänka dig att bli bonde?
Till dig som pedagog
Det är viktigt att våga problematisera stad och land och viktigt att skapa fler bilder av möjliga liv. Ibland kan det till och med vara skönt att som vuxen, och kanske även som barn, få syn på att alla inte vill till en stad och att alla inte vill bli popstars eller youtubers. VI missbedömer lätt barns drömmar, men vi stänger också ofta deras möjligheter att flyga genom begränsande normer och föreställningar.
Om ni vill möta fler barn så finns det fler fina porträtt
Möt Melker som bor på en mjölkgård i Småland, 15 min
att berätta om nästa pass då spillosoferna ska få sätta ihop sina olika boenden till ett samhälle och få en gemensam uppgift att lösa.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Ett hållbart samhälle växer fram
spillosoferna skapar helt nya mötesplatser
Arbetspass 8 60-90 min
Introduktion
Nu är det dags att koppla ihop de olika hemgruppernas boenden. De kommer att med hjälp av en cykelväg genom samhället att få skapa gränsöverskridande mötesplatser och knytpunkter nya för samhället.
Du som lärare får göra en bedömning i fall spillosoferna behöver inleda med att beskriva sina olika boenden för varandra ytterligare eller om ni kan gå direkt in i det gemensamma bygget. Detta arbetspass kastar sig rätt in i samverkan mellan boendena.
Gör så här
Samverkan mellan boenden
För att spillosoferna ska få känslan av att deras boenden hänger ihop så ska de nu få genomföra ett gemensamt projekt för samhället. De har nämligen fått pengar från kommunen för att anlägga en cykelbana som går runt hela samhället och kopplar ihop de olika boendena med varandra. Staden vill också göra platser längs cykelbanan där alla medborgare kan träffas och lära känna varandra. Man vill möjliggöra för dem att kunna hjälpa varandra att göra hållbara saker som t ex att cykla mer, röra sig mer, odla mer, mötas, skratta mer, byta mer saker och så vidare.
Bilda nu tvärgrupper med en spillosof från varje boende. Låt varje ny grupp planera varsin plats längs cykelbanan.
Som utgångspunkt och inspiration får spillosoferna välja ett av temana nedan som är huvudingrediens på deras plats. Sedan får man gärna kombinera så många man vill av de andra temana. Vad går de igång på? Kanske ett utegym där man kan odla krispiga grönsaker att stoppa i sig efter träningen? Eller en basketplan med en livescen där man kan ha konserter samtidigt som man lirar basket?
Inspirationsord att fästa på skärmväggen:
RÖRELSE
MAT OCH SMAK
ODLA
MUSIK
VATTEN
BYTA
SKAPA
Alla platserna ska rymma tre ingredienser:
Olika åldrar ska kunna mötas där
Man ska kunna cykla dit
Det ska vara öppet, tillgängligt och gratis för ALLA
Förslag på genomförande:
Bygg ett utsnitt av samhället i miniformat på en större kartongskiva.
1. Markera cykelvägen med svart tuschpenna eller om ni har något långt i Spillo-labbet.
2. Placera först ut boendena längs med cykelbanan, “lyft ner de” från era kollage
3. Bygg sedan mötesplatserna på separata mindre skivor som kan lyftas på plats när de är färdiga. Ni väljer själva hur många grupper/platser ni vill göra.
4. Låt varje grupp få visa och berätta om sin plats.
Döpa sin fiktiva stad
Staden/samhället behöver förstås ett namn. Låt spillosoferna lämna förslag och ordna en omröstning.
Förberedelser
En större kartongskiva eller träskiva att placera det samhället på
Mindre kartongbitar eller liknande i A4 format kan vara lagom
Se över att det finns material kvar i spillo-labbet
Omtanken
spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv - snacka om samhällsutveckling!
Arbetspass 9 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet med hemmautmaningen. Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop samt komma på hur spillosoferna vill sprida sina nyvunna klokskaper till omvärlden. Det är ett effektivt sätt att förändra världen. Hur ni gör det får ni komma överens om tillsammans.
Spillsoferna har ökat sin handlingskompetens och sina möjligheter att agera mer hållbart.
Utgå från allt ni har omkring er i högkvartetet och med hjälp av det kan ni se den process som ni gått igenom. Den allra synligaste processen syns i hemgruppernas boenden som avslutade med att “flytta” ut i samhället. Spillosoferna är förhoppningsvis stolta över sitt arbete och här finns verkligen möjlighet att synliggöra deras lärandeprocess och att ge dem möjlighet att sprida sina tankar och sin kunskap vidare till andra.
Hur tänker spillosoferna om hållbara samhällen nu och hur har det varit att arbeta med den här utmaningen? Utgå från frågor som du som lärare tycker känns mest relevanta för just er process. Det kan vara till exempel:
Är det någon av spillosoferna som kan komma ihåg någon aha-upplevelse från processen “det här hade jag aldrig tänkt på förut…”?
Vad har varit roligast, klurigast, mest spännnade?
Tada! Konkreta förslag på stadsutveckling redo att spridas till omvärlden
Antagligen har ni nu en hel massa roliga, smarta och hållbara förslag på stadsutveckling i klassrummet. Självklart måste fler få ta del av spillosofernas idéer och tankar.
Ett första steg att få berätta kan vara att bjuda in andra klasser på skolan och rektorn förstås. Spillosoferna har ju massa smarta tankar att dela och kanske kan någon av dem smitta av sig till någon konkret förändring som behövs i den direkta skolmiljön, för att göra den mer hållbar.
För att sprida detta vidare ut i samhället finns många sätt, kom överens tillsammans hur ni vill göra. Några förslag:
Låt cykelbanan och platserna vara underlag till medborgarförslag som ni skickar in till kommunen.
Bjud in kommunpolitiker, destinationsbolag eller andra för en presentation eller erbjud er att komma till dem.
Finns en “barnens plats” i er stad? Gör en utställning av ert arbete och komplettera med förklarande texter där.
Till dig som pedagog
Att sprida spillosofernas tankar vidare är verkligen lärande och demokrati på hög nivå. Vi behöver engagerade medborgare som vill göra skillnad. Fånga spillosofernas entusiasm och låt de få använda de kanaler som finns i vårt samhälle, som finns där för att nyttjas av oss som medborgare. Vi gör ju samhället tillsammans. Det är en viktig erfarenhet att få erfara.
Förberedelser
Se över högkvarteret
Förbered eventuellt för att kunna titta på utmaningen igen
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BD
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Bildframställning
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Redskap för bildframställning
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten
GE
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Livsmiljöer
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
MA
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Tabeller och diagram
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
MU
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang
Musicerande och musikskapande
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Musikens sammanhang och funktioner
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
SH
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Rättigheter och rättsskipning
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Beslutsfattande och politiska idéer
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
SV (svenska)
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Läsa och skriva
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
TK
Ämnets syfte:
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
