Var kommer vår mat ifrån, vad innehåller den och hur ser framtidens mat ut?
Inledning
Den här utmaningen börjar i magen och vad vi stoppar i den. För äter det gör vi ju alla - varje dag! Många barn (och vuxna!) gillar att stoppa i sig just hamburgare. Denna tidsbesparare som stått som symbol för både frihet och oberoende genom årtionden och som gjorde succé i samband med bilismens stora genombrott. Men hur smart känns hamburgaren idag? I den här utmaningen vill vi utgå från just denna symbolmaträtt för att tänka kring hållbar mat i ett större perspektiv.
Maten vi äter påverkar planeten på många sätt. Att äta är livsviktigt, lustfyllt och gott - men idag äter vi inte hållbart. Med en kost mer anpassad för vår planet skulle alla bli vinnare – naturen, djuren, andra människor och vi själva.
Här behövs alltså både beteendeförändring med minskat matsvinn och mer grönt på tallriken men även omställning till en mer hållbar produktion, allt för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. Agendan har klara mål och delmål som berör detta. Se mål 2 - Ingen hunger och delmål 12:3 - Halvera matsvinnet i världen.
Utmaningen löper över 7-9 arbetspass:
1. Ny utmaning - En schysst planetburgare - vad är det?
2. Från då till nu – vi har alltid ätit, men innehållet på tallriken har varierat
3. Fakta - äta mindre kött, går det och varför då?
4. Fakta - framtidens mat, hur kommer den att se ut?
5. Globala målen - vad säger Agenda 2030 om hur vi borde äta?
6. Använd era kreativa superkrafter – spillosoferna löser utmaningen
7-8. Två valbara fördjupningspass
9. Omtanken – spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv
Målet är att spillosoferna efter att ha tagit sig an utmaningen Hamburgare kommer att ha kvar den goa känslan som oftast finns kring en smarrig nylagad grej mellan två bröd, men att de kommer att ha fått många nya idéer kring vad den kan innehålla. Målet är inte att skuldbelägga utan att öppna ögonen för att det finns fler smarta, goda och roliga sätt att göra på. Spillosoferna ska få känna att deras eget agerande kan vara med och bidra till något dubbelt bra när de gör något så vanligt som att äta en hamburgare: både den som äter burgaren och planeten ska må bra! Dessutom är vi övertygade om att det kommer att spilla över på allt annat som läggs på tallriken.
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Förbered hamburgerutmaningen genom att läsa in dig via fakta-fliken och titta igenom arbetspassen.
2 Ingen hunger
Hamburgare och mål 2
Mål 2 handlar om att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. För oss i Sverige handlar det mycket om att börja äta på ett mer hållbart sätt, en mer hållbar matproduktion och näringsrik mat.
Mål 2 handlar om att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. För oss i Sverige handlar det mycket om att börja äta på ett mer hållbart sätt, en mer hållbar matproduktion och näringsrik mat.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Du som pedagog behöver inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom i samband med att du förbereder dig. All fakta är hämtat från etablerade källor som Globala målen, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, SVT och UR.
Visste du att...
Maten många av oss i Sverige äter idag orsakar stora klimatutsläpp, och istället för att bidra till en levande planet orsakar den ofta minskad biologisk mångfald, övergödning och utarmning av jordens resurser.
Men det hoppfulla är att det som är bra för planeten också är bra för oss människor (EAT lancet rapporten 2019.) Maten är helt central för både klimatomställningen och ökad hälsa för världens befolkning.
Det finns ett överflöd av fakta om hållbar mat och matproduktion. Vi rekommenderar att du prioriterar följande tre länkar och presentation om mål 2, gå via länken uppe till höger.
2. LÄS: Framtidens mat - Naturskyddsföreningen, en kort faktatext om Framtidens mat
3. LÄS: Rött kött och chark - Livsmedelsverkets sida om kött ger en bra förståelse till varför vi bör minska vår köttkonsumtion och hur vi kan äta istället.
Det är dags för spillosoferna att ta tag i en ny utmaning!
Inför hamburgerutmaningen kan du ladda klassrummet genom att t ex:
Ha en bild på en smarrig hamburgare på storbild
Ställa in en helt vanlig hamburgare i klassrummet
Prata med skolrestaurangen och komma överens om att de serverar hamburgare samma dag som ni drar igång med er nya utmaning.
Eller på just det sätt du vill!
Kom ihåg att det alltid är viktigt att du som lärare också är nyfiken och känner att du ska lösa den här utmaningen tillsammans med barnen. Målet är inte att ni ska ha alla svar den första lektionen.
Gör så här
Välkomna alla spillosofer in i högkvarteret.
Spela spillosof-låten för att komma i stämning.
Introducera den nya utmaningen genom att se filmen från spilliristorna:
Sätt upp bilden på en vanlig hamburgare på skärmväggen.
Lyssna sedan på hamburgerlåten (text finns för utskrift, se material).
Fundera tillsammans i helklass hur ni tänker om hamburgare?
Gillar, gillar inte?
Vad är er favvohamburgare? Hur vill ni ha den?
Finns det hamburgare utan kött?
Är det någon som har provat en hamburgare utan kött?
Vad skulle en schysst planetburgare kunna vara? Vad menar de med det?
ÄR NI REDO!! Nu är det dags att börja ta tag i utmaningen.
Dela in spillosoferna i grupper om 2-3 i varje. För att ta reda på vad de idag vet om hållbar mat ska de tillsammans få fundera ut en maträtt som de tror är schysst för planeten. Alla grupper får varsin tallrik. Använd gärna en papptallrik, rund kartongbit eller kanske t o m en riktigt tallrik som underlag för gruppernas maträtter. Spillosofernas uppgift:
Hitta på en maträtt som ni tror är schysst för planeten. Bygg den med hjälp av material från spillolabbet.
Skriv en kort förklarande text till maträtten samt namnge den.
Städa upp allt som inte tillhör maträtten, gör snyggt runt tallriken.
Till dig som pedagog
Avgör innan om de får använda färg för att måla materialet eller inte. Har ni mycket tygspill i olika färger t ex, behövs egentligen inte målarfärg och det finns en poäng i att materialet går att plocka isär och användas igen utan att det är färgat.
Visa varandra
Visa och berätta för varandra i klassen eller ha ett snabbvernissage där spillosoferna kan gå runt och titta och läsa själva med lite musik i bakgrunden.
Fota tallrikarna
Skriv sedan ut bilderna på maträtterna och lägg i ett kuvert. För att minimera antal utskrifter, skriv ut fyra bilder per A4. Det här blir ett sätt att ta reda på vad barnen vet och tänker från start, ni kommer sedan att titta tillbaka på detta i Omtanken, arbetspass 7.
Sortera tillbaka materialet från maträtterna till spillo-labbet
Precis som i matsalen där man sorterar bort innan man lägger tallriken i disken. Genom att inte limma ihop materialet går det sedan att använda igen. Det är alltid bra att minska matsvinnet.
Förberedelser
Ladda upp klassrummet för hamburgerutmaningen på det sätt du valt
Se över portalen
Ställ i ordning skärmväggen
Se över spillo-labbet
Förbered för att kunna se på utmaningen och lyssna på musik
Skriv ut utmaningen
Skriv ut texten till hamburgerlåten
Skriv ut bilden på en vanlig hamburgare
Ordna tallrikar av något slag
Ha en kamera, ipad eller mobil till hands för att kunna fota
Kolla upp så att du/ni enkelt och snabbt kan skriva ut bilder
Våra kroppar är byggda av mat och vi klarar oss inte särskilt många timmar utan att fylla på med ny energi. Men har vi alltid ätit samma saker och på samma sätt? Om vi ska ändra våra matvanor igen kan det kännas skönt att se att det har vi egentligen alltid gjort, förändrat oss.
Hur ser Sveriges mathistoria ut och hur påverkas den av andra kulturer?
"Jallafilm - din guide till Sverige" - ett projekt av Studieförbundet Vuxenskolan Blekinge och Arbetsförmedlingen Kultur Media som med stöd av Länsstyrelsen Blekinge har tagit fram filmen.
Introducera klassens middagsprotokoll
Vad äter vi egentligen? Under hela hamburgerutmaningen ska ni på ett enkelt vis föra middagsprotokoll tillsammans.
Sätt upp följande kategorier på skärmväggen:
KÖTT, KYCKLING, FISK, VEGETARISKT, JAGAT/ODLAT SJÄLV
Varje morgon får samtliga spillosofer antingen:
sätta ett streck under respektive kolumn utifrån vad som var huvudingrediensen i gårdagens middag
skriva middagen på t ex en post-it lapp och placera den under lämplig kolumn, utgå hela tiden från huvudingrediensen
En berättelse från en mormor om maten hon åt som barn
LÄS:
“Matupplevelser i mitt hem på 40-50 talet!
Jag är född i slutet av 40-talet, uppväxt i en familj på åtta personer. Det var jag, mina fyra syskon, mamma och pappa och mormor. Vi bodde på landet och drev ett litet jordbruk. Vi hade en häst, fem kor, kalvar och gris och höns. Pappa arbetade i skogen och mamma arbetade hemma.
Vi levde av det mesta som odlades på gården. Potatis, rotsaker som morötter, rödbetor, kålrötter samt havre och korn. Mjölken skickades till mejeriet, men en del sparades till hushållet. Ägg fick vi från våra höns. Maten var oftast årstidsbunden. Vi var i stort sett självförsörjande. Vi syskon fick även egna små trädgårdsland att sköta om.
Pappa jagade, så det mesta av köttet vi åt var älgkött. Men en kalv och en gris slaktades också i nov-dec. varje år. Det var många bråda dagar när det skulle tillagas och konserveras och saltas in.
Hembakat rågbröd och vetebullar fanns alltid men kunde bli lite torrt i slutet av veckan (då stektes det upp). Det var tiden innan frysboxen fanns. Hårt tunnbröd bakades på hösten som skulle räcka över vintern.
Matsedeln kunde se ut så här med olika variationer: Potatis var grundstommen.
Gröt (kornmjöls eller havregrynsgröt) med lingonsylt eller äppelmos till frukost under höst och vinter, på sommaren gjorde vi tjockmjölk (långfil). Lingonen och blåbär fick vi hjälpa till att plocka i skogen nära gården på hösten. Äppelträd och svart-rödvinbärsbuskar fanns på gården.
Stekt sill på glöden
Stekt Strömming
Stekt eller kokt abborre
Kokt gädda med pepparrotssås
Lutfisk
Rotmos och fläsklägg
Fläskpannkaka
Grönsakssoppa och pannkaka
Ärtsoppa
Kålsoppa
Köttsoppa
Stuvade ärtor och fläsk
Stuvade makaroner och falukorv
Stuvade morötter och korv
Uppstekt potatis med rester
Bondomelett
Fläsk med löksås
Köttbullar och potatismos
Kåldolmar
Kålpudding
Stuvad vitkål
Kalvkött med dillsås
Bruna bönor och fläsk
Kokt älgkött med kålrötter och potatis
Älgstek
Kalops
Pölsa
Leverbiffar
Pannbiffar
Potatisbullar
Kroppkakor
Mottoklimp med vitsås
Blodpudding
Kvällsmat var ofta gröt, kräm eller mjölk och smörgås.
På lördagskvällarna var det alltid lite extra gott till maten, salat, korv, ost, messmör, kaviar och ägg som pålägg, risgrynsgröt och nybakt bröd.
Söndagsmiddag som var förberedd på lördagen bestod för det mesta av älg eller kalvstek med god sås och potatis. Vi hade alltid efterrätt, som inkokta päron och grädde, mannagrynspudding och saftsås, fruktkräm, klappgröt, helstekta äpplen, äppelpaj och även hemgjord glass.
Min mamma var duktig på att laga god välsmakande mat och duka vackert så det kändes som fest även om det var enkelt och inget överflöd av mat. Vi fick ofta vara med och hjälpa till och vi syskon blev alla intresserade av matlagning.
Jag har inga minnen av att jag inte tyckte om maten som bjöds förutom sill både stekt och inlagd och alla benen i abborren (och så än idag).
Vi både bad och tackade för maten vid varje måltid.
Idag är jag 72 år och saknar mycket av husmanskosten som var näringsrik och god och utan en massa tillsatser.”
På bilden till vänster är mormorn i berättelsen sex år och sitter som nummer två bredvid sina systrar. På bilden till höger är hon 72 år tillsammans med sin mamma som är 95 år och var den som lagade all mat.
Till dig som pedagog
Detta är en autentisk berättelse från en mormor som växte upp i en liten by som hette Långskog, 5 mil öster om Sundsvall i Medelpad. Om berättelsen istället hade kommit från en människa som vuxit upp i stadsmiljö under samma period skulle den givetvis ha varit annorlunda. På gården fanns behov av kraftigare mat eftersom man utförde mer kroppsarbete än de som bodde i staden. Men förmodligen skulle det mesta som stod på köksbordet ha varit liknande och haft svenskt ursprung. Maten skulle ha varit lagad från grunden och råvarorna varit närproducerade. Det är också spännande att höra berättelser från andra delar av världen, där maträtterna såg annorlunda ut, men där närheten mellan jord och bord högst troligt var liknande som i Sverige vid samma tid.
Vad tänker spillosoferna om det du berättat?
Reflektera kring tankar i berättelsen som väckt barnens nyfikenhet.
T ex:
Känner ni igen maträtterna?
Hur låter det att maten kommer från gården och skogen?
Barn testar svensk skolmat från 1900-talet, 8,05 min
Gör en enkel undersökning hemma: varifrån kommer maten i ditt kök?
Låt alla spillosofer ta med sig ett uppdrag hem. De ska utifrån sitt eget kök göra en miniundersökning om var maten som de äter kommer ifrån. Spillosoferna ska läsa på matförpackningarna och försöka hitta minst fem matvaror som kommer från något annat land än Sverige, helst olika länder. De ska skriva ner dem på listan de får med sig hem. Både vad det är för matvara och från vilket land den kommer.
Förberedelser
Ha texten Min barndoms mat redo
Skriv ut bilden på mormor
Ställ i ordning skärmväggen
Förbered klassens middagsprotokoll genom att skriva följande kategorier på stora lappar: KÖTT, KYCKLING, FISK, VEGETARISKT, JAGAT/ODLAT SJÄLV
Denna övning är inspirerad av Världsnaturfondens övning “Heta spisen” från deras förträffliga arbetsmaterial Mat på hållbar väg.
Instruktioner:
Ställ stolarna i en ring. Se till att det finns en stol mer än antalet spillosofer. Spillosoferna sitter på stolarna i ringen. Du som pedagog läser upp ett påstående. Den som håller med sitter kvar på sin stol, men den som inte håller med reser sig upp och byter plats. Den som är osäker sitter kvar med armarna i kors.
Fortsätt att läsa upp påståenden ett efter ett. Emellanåt kan du fråga ett par spillosofer varför de valde som de gjorde. Lämna utrymme för reflektion och diskussion. Var tydlig med att det inte finns några rätt eller fel i denna övning utan att det handlar om personliga åsikter och erfarenheter.
Nedan finns förslag på enkla påståenden och lite mer komplicerade som kräver lite mer eftertanke. Utgå från din grupp hur djupt du vill gå. Börja oavsett med ett antal enklare påståenden.
Följ upp uppdraget: Varifrån kommer maten i ditt kök.
Ni kan göra t ex så här:
Dra ner världskartan, sätt en markering, t ex en post-it mini, för varje vara och land.
Eller gör en lista med kolumner.
Vad tänker spillosoferna om detta?
Blev det många länder?
Visste de att deras mat kom från så många olika länder?
Tycker de att maten har åkt långt för att komma hit?
Fakta om kött v/s grönt
Läs in er på lite snabb-fakta och se en kort fakta-film
Följande övning ger spillosoferna möjlighet att förhandla och tillsammans utveckla sina tankar kring hur de ser att olika maträtter är bättre eller sämre för planeten. Även denna övning är inspirerad av Världsnaturfondens arbetsmaterial Mat på hållbar väg.
Instruktion:
Visa spillosoferna bilden av en middagstallrik.
Vad finns på tallriken?
Gissa grovt vilka resurser som har gått åt för att just den här maten har hamnat på tallriken.
T ex eftersom det är kött så har djuret behövt både foder, vatten, bete, transport till både slakt och butik osv.
2. Märk ut en linje på golvet eller på tavlan där ändarna står för Liten påverkan på planeten resp Stor påverkan på planeten. Placera ut middagstallriken där spillosoferna tycker att den hör hemma, resonera tills så många som möjligt känner sig nöjda.
3. Dela ut fler “middagstallrikar” till grupper om ca tre spillosofer i varje. Vad ser de på tallriken? Är det kött eller vegetariskt? Svenska bönor eller importerat ris? Det är gruppen som bestämmer om det är sommar eller vinter osv, dvs om grönsakerna t ex är färska eller influgna.
Spillosoferna placerar ut sin bilder där de tycker att de hör hemma längs med linjen. De får därefter berätta för övriga grupper vad som finns på just deras tallrik och varför de valt just den placeringen.
4. Låt alla grupper få tänka till vad som skulle kunna ändras på just deras tallrik så att den kan förflyttas i riktningen Liten påverkan på planeten.
5. Avslutande gemensamt resonemang:
Detta är komplexa frågor och förhoppningsvis har spillosoferna fått syn på att det inte går att hitta bara ett svar på alla frågor, men att man ändå behöver tänka till och upptäcka att det går att äta så att det blir bättre för planeten.
Om ni har tid kvar kan ni testa att byta ut rubrikerna på linjen från Liten påverkan på planeten till Mycket nyttig och Stor påverkan på planeten till Mindre nyttig. Kan alla maträtter ligga kvar? Hur tänker spillosoferna om det?
Till dig som pedagog
Det är lätt att tänka att det är enkelt att ställa om sin kost, men även aspekter som tid, ekonomi och etnicitet spelar roll. Ett separat spår som många barn kan uppröras över är den globala köttindustrin och djurhanteringen, vilken kan vara skäl nog för barn och vuxna att avstå kött. I det här materialet lyfts inte den aspekten specifikt, men var beredd på att barnen kan komma att lyfta frågan. Ni avgör själva hur mycket tid ni vill avsätta för detta i så fall.
Avrunda med
Be eleverna ta med sig petflaskor till nästa lektion om Framtidens mat. Då ska de få prova på hemmaodling.
Så kan haven återuppbyggas med tångodling, 2 min (SVT Nyheter) Du som har yngre barn får ta ställning till om ni tittar på detta klipp eller om du bara berättar om tångodlingar och ni tittar på klippet nedan:
Harvesting seaweed, 0:39 min (en kort film som visar hur det går till när man skördar en tångodling)
Insekter:
The Bugburger, 4:15 min(film från Världskulturmuséet där man lagar en hamburgare av mjölmaskar)
Se ett klipp om stadsodling i Stockholm (45 sek) och titta på bilder på odling i oväntade miljöer.
Här är Kungsholmens jätteodling under jord (Klippet innehåller reklam, då det är hämtat från en reklamtidning på Kungsholmen, men det visar så tydligt på odling på ett nytt sätt, så det är värt reklamen).
Gör framtidens mat i klassrummet
Spillosferna ska få prova på att odla på ett enkelt och roligt sätt. Dags att grodda framtidsfilurer!
Dela upp spillosoferna två och två. Varje par ska ha:
Två 33cl petflaskor
mattkniv eller sax
Jord
Frön till groddar
Ta bort etiketterna på flaskorna och dela dem på hälften. Använd bottendelen. Låt spillosoferna få göra ögon och mun på sin groddade framtidsfilur. Antingen finns bra material i spillo-labbet som det går att göra ögon av eller så ritar de ögon och klipper ut och klistrar fast. Den andra delen av flaskan, toppen, gör de till en hatt åt filuren.
Fyll filuren med jord och strö frön över. Vattna, en vattensprayflaska är smart. Sätt på hatten, då blir det som ett litet mini-drivhus. Ställ filurerna i fönstret om möjligt. De kommer att börja gro efter ca 2 dagar.
EXTRAÖVNING om ni vill fortsätta tänka vilt och roligt kring framtidens mat
Hitta på en nyskapande framtidsmiddag utifrån det spillosoferna nu vet om alger, insekter och mera grönt. Dela upp spillosoferna i grupper om 3-4 barn i varje.
Instruktion:
Läs texten högt:
“Hej ditt framtida jag!
Du har just fyllt 25 år och flyttat in i en alldeles ny lägenhet. I kväll kommer dina kompisar på inflyttningsmiddag och du vill självklart bjuda dem på något gott, men också något som känns lite nytt och fräscht. Frågan är vad du ställer fram på bordet?
Vad bjuder du på?”
Dela ut menyer:
Låt spillosoferna gå loss och fantisera vilt och tillsammans i grupperna komponera en sprakande framtidsmeny.
Låt Spillosoferna presentera sina menyer för varandra. Eller alternativt spela upp dem som charader och låt klasskompisarna gissa. Hur ser en spindelsallad ut? Eller tång-spagetti?
Sätt upp menyerna på skärmväggen.
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen, se över spillo-labbet
Förbered för att kunna titta på filmer på bildskärm
Fixa små lappar att skriva på
Skriv ut bilder på tång, insekter, mer grönt
Skriv ut fakta om tång, insekter och mera grönt
PET-flaskor till alla spillosofer
Planteringsjord och snabbväxande groddar, t ex alfa eller krassefrön. Finns på vanliga matbutiker.
Det här passet tar sitt avstamp i Agendan som har klara mål och delmål som berör området mat. Här utgår vi från mål 2 - Ingen hunger och mål 12:s delmål 12.3 - Halvera matsvinnet i världen. Syftet är att tydliggöra kopplingen mellan vårt agerande i Sverige och den färdriktning som finns globalt. Vill man ta ett ännu bredare grepp om mat så finns det beröringspunkter i nästan alla Agendans mål.
Gör så här
Påminn spillosoferna om de Globala målen
Vi har ju vår gemensamma plan att utgå från när det handlar om hur vi kan leva mer hållbart på planeten jorden. Visa mål 2.
Om världen ska bli mer hållbar för alla så behöver vi se till att ingen ska gå hungrig, men också att alla ska kunna äta näringsrik mat som är schysst för planeten.
Vilka var Farzads tre tips?
Ät varierat, olika färger på tallriken är bra att tänka
Handla mat som är schysst!
Ät efter säsong!
Målen hänger ihop
I mål 12 som handlar om Hållbar konsumtion och produktion finns ett delmål som är väldigt aktuellt för oss i Sverige, nämligen att minska matsvinnet. Det vill säga att äta upp det som produceras och att producera utan att det blir rester. Enligt Livsmedelsverket slängs varje år cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo mat och dryck hälls ut i slasken. Ett hushåll kan spara minst 3000-6000 kr per år på att minska sitt svinn. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt matsvinn.
Visa mål 12:3 - Halvera matsvinnet i världen
Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.
Låt spillosoferna tänka tillsammans kring situationer när de ser matsvinn.
Gör en lista som ni sätter upp på skärmväggen. Det kan vara t ex i skolrestaurangen, hemma osv.
Hur skulle svinnet runt omkring er minska? Tänk tillsammans.
Rolig bonus för Spillosofer som ska bli proffs på att minska matsvinnet!
Livsmedelsverket har tagit fram en fantastisk nyordslista på svinniska. Skriv gärna ut och ha i klassrummet, skicka hem och ta med till skolrestaurangen. Pdf att skriva ut finns i materialmappen.
Checklista till högkvarteret som hjälp för att nå mål 2
Spillosferna ska nu tillsammans få göra en egen checklista att ha i högkvarteret.
Börja med att titta på följande tre korta filmer från Världsnaturfonden:
Låt spillosoferna därefter lista vad de tycker är viktigt att tänka på utifrån allt de nu vet.
Låt de utgå från rubriker som:
Jag kan äta mer av …
Jag kan äta mindre av…
Jag kan tänka på...
Låt spillosoferna göra förslag i mindre grupper. Sammanställ och sätt upp på skärmväggen.
Är det svårt att komma igång? Då kan spillosoferna utgå från Världsnaturfondens tips hämtade från deras sida: Vad ska jag äta
1. ÖKA – ät mer från växtriket!
Linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker innehåller gott om näringsämnen och protein. Det är både klimatsmart och nyttigt att basera måltiderna på grönsaker och fullkornsprodukter.
2. MINSKA – ät mindre men bättre kött
Vi i Sverige behöver drastiskt minska vårt köttätande. Det är kanske det viktigaste vi kan göra för att minska matens påverkan på planeten – och om vi äter kött, att välja bättre kött!
3. VÄLJ – svenskt, certifierat eller miljömärkt
Välj mat som du eller någon du litar på vet hur den är producerad. Välj certifierad eller miljömärkt mat i butiken. Då bidrar du till ansvarsfullt producerad mat – det är bra både för klimatet, den biologiska mångfalden och dig. Välj gärna svenskt.
4. SLUTA – släng ingen ätbar mat
Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – vi köper för mycket, glömmer den längst in i kylskåpet och kastar sånt som blir över i stället för att äta upp resterna.
Till dig som pedagog
När vi närmar oss de egna vanorna är det lätt att det kan bli känsligt, men det är ju det som är hela poängen med att få göra det i egenskap av spillosof och med Agenda 2030 i ryggen. Vi får konstatera att det är både svårt och ovant och att vi inte har de perfekta lösningarna, men att vi ändå måste försöka. Tillsammans.
Viktigt att veta för Spillosofer:
Det finns fortfarande de som är hungriga i världen, som inte har tillgång till mat för att mätta sig själva eller sina barn. Dels på grund av krig, men också på grund av fattigdom och naturkatastrofer.
Mål 2 handlar ju framförallt om att ingen ska gå hungrig!
Så vad kan du och jag göra åt just det?
Vi kan välja att äta mat som är bättre för hela planeten och på så vis möjliggöra för fler att få tillgång till mat. Dax att börja utmana de vuxna runt omkring er att följa era grymma tipslistor t ex.
Vi kan på olika vis stötta organisationer som jobbar med de allra fattigaste. Sverige som land ger t ex något som heter bistånd, dvs pengar till olika projekt som verkar för att alla ska bli mätta. FN har en särskild organisation som heter WFP - World Food Program, vars enda syfte är att utrota hungern i världen. Vill man som privatperson ge pengar finns det många bra organisationer man kan stötta. Fråga en vuxen om råd!
Under detta arbetspass ska spillosoferna få tillfälle att använda sina nya kunskaper och tankar om mat. Med hjälp av spillo-labbet ska de helt enkelt vara supersmarta och få prova göra! På så vis är de med och hjälper till att nå de Globala målen.
Gör så här
Börja med att lyssna på Hamburgerlåten, fyll upp med energi!
Titta på skärmväggen och se er runtomkring i högkvarteret:
vad vet ni nu om vad hållbar mat kan vara?
kan en hamburgare vara både schysst mot planeten och kroppen?
Spillosoferna provar sina kunskaper
Spillosoferna ska bygga planetburgare, en kreativ övning för att fördjupa och förankra sin kunskap. Dela in spillsoferna i mindre grupper om 2-3 spillosofer i varje.
Instruktion:
Varje grupp ska skapa två olika planetburgare till en planetvänlig restaurang.
De ska utgå från allt de har lärt sig. Hamburgarna ska innehålla ingredienser som skulle kunna gå att äta och är schyssta för både planeten och kroppen.
De ska skriva ner ingredienserna till varje burgare och argumentera för varför de ingredienserna är bra för både planeten och kroppen. T ex “Vi valde alger för att de är nyttiga, superbra för havet och då kan vi minska köttanvändandet vilket är bra för planeten…”
De får använda spillo-labbet för att bygga hamburgerprototyperna, för att gestalta sina burgare. Obs! prototyperna blir inte ätbara.
Para därefter ihop grupperna två och två och låt dem presentera sina hamburgare för varandra. Detta kan göras på olika sätt. T ex:
Genom marknadsföring, t ex en jingel, en slogan eller liknande som berättar varför just deras burgare är de allra bästa och varför de är smarta för planeten och kroppen.
En dramatisering, där en kund kommer för att köpa deras burgare och vad som händer då.
Genom att göra affischer om hamburgarna. Osv.
Vill ni jobba mer för att ytterligare fördjupa spillosofernas kunskaper
Välj ett eller flera fördjupningspass under fliken Arbetspass 7
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen
Se över spillo-labbet och fyll gärna på det tillsammans med spillosoferna inför lektionen.
Ordna tallrikar av något slag
Skriv ut Planetburgerlistor
Påminn dig själv om att “kreativt kaos” är ofarligt och ibland helt nödvändigt när man ska tänka med händerna!
Lugn och skön musik i bakgrunden kan också vara skönt när barnen skapar!
Som extrauppgift utifrån arbetspass sex, kan grupperna få designa sina egna planetvänliga restauranger. Hitta på logotyper, bestämma färgsättning och inredning osv. Där allt signalerar att det är hållbart för både människor och planet.
Testa planetvänliga hamburgare i verkligheten
Ett fördjupningspass tillsammans med skolrestaurangen eller hem- och konsumentkunskapen.
Detta pass bygger på att spillosoferna faktiskt får pröva några av sina burgare på riktigt. Utifrån förutsättningarna på er skola kan ni t ex:
Skicka hem ett av hamburgerförslagen och låta spillosoferna testa hemma. Bra sätt att involvera hemmen.
Fråga skolrestaurangen om de kan göra en planetburgardag där de lagar några av spillosfernas hamburgare. Sprid till media.
Använda hemkunskapsköket och laga de planetvänliga burgarna tillsammans.
Omtanken
Spillosoferna är redo att sprida sina nya perspektiv
Arbetspass 7 60 min
Introduktion
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet med hamburgerutmaningen. Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop samt komma med konkreta förslag på nya sätt att göra, baserat på fakta, reflektion och konkret handling.
Spillsoferna har ökat sin handlingskompetens och sina möjligheter att agera mer hållbart.
Nu har ni nått det sista arbetspasset i den här utmaningen och det har blivit dags för spillosoferna att sprida sina nyvunna klokskaper till omvärlden. Det är ett effektivt sätt att förändra världen. Hur ni gör det får ni komma överens om tillsammans.
Gör så här
Fyra hörn - mitt val
En enkel värderingsövning som förhoppningsvis blir ett roligt sätt där spillosoferna får ta ställning till olika frågor kring hållbarhet och mat som de utforskat under utmaningen. Det ger spillosoferna möjlighet att vässa sina argument när de sedan ska sprida sina nyvunna kunskaper.
Instruktioner:
Varje hörn i rummet representerar en åsikt i frågan. Spillosoferna ställer sig i det hörn som bäst motsvarar deras åsikt i frågan. Ge de olika hörnen en bokstav. Läs upp frågan och låt spillosoferna placera sig i rummet. Låt sedan några från varje hörn motivera sina val. Inget är rätt eller fel.
1. Vad tycker du är enklast att ändra på för att du ska äta mer planetvänligt?
A. Slänga mindre mat
B. Äta mindre kött
C. Äta mer alger
D. Bara äta mat som är närproducerad
2. Alla människor behöver få i sig protein, vad skulle du helst välja och vad är smartast för planeten?
A. Bönor
B. Svenskt älgkött
C. Svenskt nötkött
D. Syrsor
3. Vilken maträtt skulle du helst bjuda dina barnbarn på i framtiden?
A. Spindelsallad
B. Fingertångsspagetti med blåstångsgryta
C. Gräshoppslasagne
D. Grönskålschips och pumpakräm
Middagsprotokollet
Dra några slutsatser av vad protokollet visar. Mycket kött? Mycket hemodlat? Mycket snabbmat?
Utifrån det ni vet nu, tror ni att era vuxna skulle vara beredda på att ändra på maten hemma? Hur kan ni utmana er familj? Skulle ni kunna påverka maten hemma?
Stäm av med spillosoferna:
Är alla nöjda med det ni kommit fram till?
Titta tillbaka på bilderna av era maträtter från pass 1 som är sparade i ett kuvert eller en mapp.
Kan ni se att ni har lärt er något nytt? Vad skulle kunna ändras i er maträtt för att göra den ännu mer planetvänlig?
Sprid era nyvunna insikter till omvärlden.
Spåna tillsammans med spillosoferna hur de vill vara med och sprida sina tankar om planetvänlig mat? Att berätta och involvera andra är ett effektivt sätt att förändra världen och vara med och bidra till att vi uppnår de Globala målen och här specifikt mål 2.
Vad är en schysst planetburgare? Hur vill/kan vi sprida den?
Tips:
Skriv insändare till lokaltidningen
Tryck/måla på t-shirts era statements
Fråga om du får följa med din vuxne och handla mat
Visa att du vill vara delaktig i middagsplaneringen hemma
Gör en flashmob i skolrestaurangen
Skapa affischer att sätta upp på skolan
Utmana dig själv eller någon i familjen nästa gång ni ska äta på ett hamburgerställe att våga ta en planetvänlig burgare
Sprid era idéer på hashtagen #spillosoferna
Till dig som pedagog
Uppmuntra spillosoferna - de har verkligen varit med och tänkt!
Förberedelser
Ställ i ordning skärmväggen
Skriv ut instruktioner och övningar till Fyra hörn
Ta fram kuvertet med bilder på maträtterna från pass 1
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BD:
Bildframställning
Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Redskap för bildframställning
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
BI:
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Kropp och hälsa
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
Biologins metoder och arbetssätt
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
GE:
Livsmiljöer
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
HKK:
Mat, måltider och hälsa
Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
Måltidens betydelse för gemenskap.
Miljö och livsstil
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.
HI:
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Hur historia används och historiska begrepp
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
MU:
Musicerande och musikskapande
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Musikens verktyg
Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
Musikens sammanhang och funktioner
Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
SV:
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Hur gick det?
Berätta gärna för oss vad du som pedagog tyckte fungerade bra och det är något vi kan göra bättre i underlaget.
