Ett virus och plötsligt blir det tydligt att vår hälsa hänger tätt samman med hela vårt samhälle och hela vår värld.
Inledning
OBS! Denna utmaning skrevs mitt under pandemin och har ett innehåll som idag kan kännas något daterat.
Vi kommer så småningom att byta ut innehållet i utmaningen men vill under tiden uppmuntra dig att kolla igenom och använda de delar du tycker verkar bra.
Ett litet virus. Och världen kraschlandar in i klassrummen
Inom loppet av några veckor var ingenting som vanligt. Plötsligt blev det tydligt hur viktig skolan är. Hur viktiga lärarna är. Hur viktigt det är med vardag, men också hur viktiga lärarna är för att möta barnens frågor och funderingar. Tydligare än någonsin landade de globala, komplexa sambanden rätt in i våra liv, rakt in i våra klassrum. Klassens rum att tänka i. Det blev helt uppenbart att undervisningen i skolan måste möta de komplexa globala frågorna och samtidigt koppla ihop de med de nära och påtagliga.
Väldigt snabbt under coronapandemin kom det tips och råd kring hur man kan samtala med barn om corona och om oro, men väldigt lite stöd till lärare i klassrummet, som ju står i en helt annan typ av situation än de som möter barn i mindre grupper eller enskilt. Lärare har en unik kompetens att lyckas föra “större” samtal där många röster på olika vis får chans att höras och tankar möjlighet att utvecklas. Vi hoppas att den här specialutgåvan kring Corona av det större läromedlet Spillosoferna ska få bli just ett sådant stöd. Där barnens tankar, erfarenheter och frågor är utgångspunkten, men där kopplingen finns till det större komplexa sammanhangen kring hur vi kan bygga en mer hållbar värld tillsammans. Strävan är att ge barnen tillgång till varandras erfarenheter med hjälp av många olika tillvägagångssätt och infallsvinklar.
Ni har ju stenkoll på er lokala kontext, era lokala berättelser och upplevelser av pandemin. Använd allt ni har tillgång till och forma detta arbete till att berätta just er berättelse.
Behöver du aktuella fakta finner du det under faktafliken i menyn.
Specialutgåvan löper över 8 arbetspass och utgår från barns egna tankar om corona till sjukvårdens roll, om döden och livet, allmän påverkan på samhället på allt från ekonomi, arbete och miljö. För att därefter titta på hur digital kommunikation har hjälpt oss och hur all vår uppfinningsrikedom triggas i kristider. Coronapandemin kopplas ihop med de Globala målen 3, Hälsa och Välbefinnande samt mål 9, Innovationer, infrastruktur och hållbar industri där vi har valt att framförallt fokusera på digitalisering och uppfinningsrikedom som två viktiga parametrar under pandemin. Hela processen knyts ihop i ett pass som kallas Omtanken. Att visa omsorg om varandra är en av de viktigaste lärdomarna vi kan göra och är en av de friskaste handlingar vi kan utföra.
Arbetspassen är ca 60 min, men beroende på just din grupp och vilken väg ni väljer kan tidsomfattningen självklart påverkas.
Arbetspassen:
1. Vad tänker du?
2. Därför stannar världen
3. Hjältarna 2020
4. Påverkan på samhället
5. Digital kommunikation
6. Innovationer i kristid
7. Globala målen
8. Omtanken - Låt aldrig en allvarlig kris gå till spillo
Inför varje arbetspass finns en kort inledande text kring innehåll för passet och vad du behöver förbereda. Se det som ett stöd för att att forma och utveckla just din undervisning, inte som en mall du behöver följa till punkt och pricka.
Tips:
Under arbetspass 6 ska barnen uppfinna roliga innovationer för att lösa knöliga dilemman som uppstått under pandemin. Då behöver ni olika typer av material, gärna återbruksmaterial. Kika gärna på tipslistan för vilket material ni kan använda och börja samla på er material.
Barnens tankar behöver kunna sparas under processen, använd gärna en skärmvägg, tavlan eller väggarna i klassrummet.
För er som redan är spillosofer:
Eftersom detta är en specialutgåva som går ut kostnadsfritt till alla klassrum i Sverige omnämns barnen här för just barn, inte spillosofer. Men självklart, om ni redan är spillosofer, så använd högkvarteret och begreppen precis som vanligt! Ni har ju redan spillolabb, skärmväggar och allt ni kan behöva även under denna “utmaning”.
För er som vill bli Spillosofer:
Vi hoppas att detta arbetssätt gett mersmak och att du och de barn du har omkring dig ser ett behov av att fortsätta tänka kring hållbar utveckling ur olika perspektiv tillsammans. Läs mer om spillosofer och hur ni kan gå vidare på www.spillosoferna.se/om
Tips till dig som lärare:
På Facebook finns gruppen Spillosoferna - ett läromedel om de globala målen. Det är en grupp där lärare som arbetar med Spillosoferna kan dela tankar, erfarenheter, inspirera och inspireras med och av varandra. Välkommen att gå med.
God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Människors hälsa påverkas av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och mål 3 inkluderar alla dimensioner och människor i alla åldrar.
God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Människors hälsa påverkas av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och mål 3 inkluderar alla dimensioner och människor i alla åldrar.
Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts för att förbättra människors hälsa globalt, till exempel så har barndödligheten minskat med 50 % sedan 1990. Investeringar i hälsa genom förebyggande insatser och modern och effektiv vård för alla gynnar samhällets utveckling i stort och skapar förutsättningar för människors grundläggande rättigheter till välbefinnande.
Coronapandemin slår hårt över hela världen och utmanar våra Globala samarbeten kring god hälsa för alla, samtidigt som det verkligen sätter fingret på att god hälsa är helt avgörande för att våra samhällen ska fungera och att en global värld förutsätter globala samarbeten även kring mer jämlik hälsa.
9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur
Corona och mål 9
En fungerande och stabil infrastruktur är grunden för alla framgångsrika samhällen. För att möta framtida utmaningar som vi människor och vår planet står inför måste våra industrier och infrastrukturer göras mer inkluderande och hållbara.
En fungerande och stabil infrastruktur är grunden för alla framgångsrika samhällen. För att möta framtida utmaningar som vi människor och vår planet står inför måste våra industrier och infrastrukturer göras mer inkluderande och hållbara.
Innovation och teknologiska framsteg är en viktig nyckeln till att finna hållbara lösningar för såväl ekonomiska som miljömässiga utmaningar. Det bidrar dessutom till att skapa nya marknader och arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning. Att investera i hållbara industrier, forskning, miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.
Coronapandemin utmanar våra befintliga samhällsmodeller och hela vår infrastruktur. I Agenda 2030 finns en plan för hur vi kan bygga en mer hållbar framtid tillsammans, utifrån en mängd olika perspektiv. Det uppstår ett unikt läge, när en hel värld samtidigt tvingas till någon slags reflektion. VI kan bara göra allt vi kan för att nu uppmuntra våra politiker, företag och kommuner att våga agera kraftfullt utifrån Agenda 2030. Att agera utifrån den plan som världen gemensamt undertecknat.
Fakta
Fakta till dig som lärare
Inför arbetspassen
Introduktion
Det var verkligen en våg av information som sköljde över oss under inledningen av coronapandemin. Det blir tydligt hur vi behöver tillförlitliga källor och oberoende granskande journalistik.
För att arbeta med barnen behöver du som lärare inte hålla koll på all fakta, men det kan vara skönt att veta var du kan söka tillförlitlig information, de senaste aktuella siffrorna eller rekommendationerna. Därför finns här en sammanställning av länkar till fakta, som du kan läsa igenom i samband med att du förbereder dig eller söka i under arbetets gång.
Båda dessa kanaler har gjort en mycket god rapportering under coronapandemin anpassad för barn. En stor del av materialet finns kvar och kan självklart användas i efterhand.
I det inledande passet får eleverna möta spilliristorna i ett öppet, nyfiket samtal om coronakrisen tillsammans med ett antal barn. Vad tänker barnen om hela perioden? Hur var det och vad var det som hände?
Samtalet sätter fokus på behovet av att tänka tillsammans och att när vi undersöker, försöker orientera oss, förstå somligt och acceptera somligt vi inte kan förstå, ändå tillsammans kan skapa någon slags ordning i det som hände.
I klassrummet får ni sedan påbörja ert gemensamma samtal genom att skapa en bild av just era tankar och erfarenheter av coronakrisen, i form av tankekartor. Det blir den grund ni sedan tar avstamp från under kommande pass och också sedan landar tillbaka till med nya insikter, kunskaper och breddad förståelse.
I detta pass kan du också välja att börja med fakta om vad virus är utifrån vad behovet är i just din klass. Här finns fakta om virus i allmänhet men också om coronavirus i synnerhet.
Helt beroende på hur mycket ni har pratat under perioden.
Vad gör/gjorde du för att må bra (under coronakrisen)?
Vad längtar/längtade du mest efter?
Förslag på upplägg:
Inled med att barnen intervjuar varandra i grupper om två eller tre.
Eller ställ frågorna direkt till den större gruppen. Välj det sätt som du tror ger bredast bild över klassens samlade tankar och erfarenheter. Låt de färdiga frågorna fungera som grund men ställ självklart gärna fler frågor utifrån just din grupp och er kontext.
Synliggör barnens svar med hjälp av gemensamma tankekartor t ex på stora blädderblockspapper. Rita upp fyra symboler som motsvarar frågorna, en på vardera ark papper. Symbolerna kan vara till exempel:
Du kan utse en eller flera sekreterare, eller så skriver du som lärare när de olika grupperna får dela sina tankar.
Sätt upp tankekartorna så att de finns synliga under hela arbetet kring corona.
Till dig som pedagog
Detta är ett effektivt sätt att synliggöra en bredd av tankar och perspektiv samt ger ett visuellt stöd som hjälp för att prata om komplexa, abstrakta tankar.
Lyssna på Corona-låten
Här är en låt från Spillosofernas egen spillidur Emil. Den kan ni lyssna på varje gång det är dags för ett corona-pass.
Skriv ut texten till eleverna eller ta upp den på bildskärm så att ni kan titta på texten tillsammans.
Fundera tillsammans kring följande:
Vad menas med att ett virus fick världen att stå still?
Vad är ett virus?
Om ni behöver fylla på er kunskap om vad ett virus är och hur det sprider sig i kroppen, hur det smittar mellan människor och om vaccin, kan ni utgå från att titta på följande avsnitt om virus:
På Folkhälsomyndighetens sida för barn och ungdomar har man samlat information som kan vara bra att känna till. De berättar om coronaviruset, hur man skyddar sig själv och andra och vad man kan hitta på för att må så bra som möjligt när livet inte riktigt är som vanligt.
Syftet med detta arbetspass är att måla upp en bild av det komplexa händelseförlopp som det nya coronaviruset ställde till med och att få syn på att allt som görs och gjordes för att bromsa smittspridningen, skydda riskgrupper och se till att sjukhusen klarade av att hjälpa det ökade antalet människor som behövde vård.
Sveriges skyddsåtgärder beskrivs och jämförs med andra länders. Barnen får också möta Anders Tegnell, vår oväntade superkändis.
I detta pass blir det viktigt att du som lärare tar ställning till vilket innehåll ni redan pratat intensivt om tidigare och vilken kunskap barnen redan har. De olika delarna finns med som ett stöd för dig att utgå ifrån.
Skyddsåtgärderna fick ju en hel del oväntade konsekvenser där många människor tvingades att göra helt nya saker. I detta pass föreslår vi en rolig skriv- eller ritövning där barnen får fantisera vilt kring vad egentligen alla fotbollsspelare, tennisproffs och skådisar gjorde när samhället stängde ner?
Gör så här
Därför stannar världen upp
När ett helt nytt virus uppstår sprids det snabbt eftersom ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet, skydd, mot denna nya virusvariant. Många blir sjuka samtidigt och fler behöver sjukhusvård. För att sjukvården ska hinna med att ta hand om alla sjuka behöver samhället göra allt man kan för att sakta ner spridningen av smittan. Ta hjälp av bilden nedan för att förklara hur skyddsåtgärderna i Sverige är/var tänkta att fungera:
Bilden visar att med hjälp av skyddsåtgärder kan man jämna ut kurvan så att den hamnar inom sjukvårdens möjligheter att hinna med att hjälpa alla som behöver det.
Men vad är då skyddsåtgärder, Folkhälsomyndigheten och vem är Anders Tegnell?
Se en kort film från Folkhälsomyndigheten Sverige om skyddsåtgärder:
Skydda dig och andra från smittspridning, 0,39 min
Under hela pandemin har det funnits några grundläggande skyddsåtgärder som gällt hela tiden och restriktioner och allmänna råd som ändrats under tiden. Här finns en faktaruta om Sveriges skyddsåtgärder som de såg ut i maj 2020.
Använd faktarutan om ni vill dyka ännu djupare:
Återkoppla till barnens tankar inledningsvis:
Det var skyddsåtgärderna som gjorde att vi inte kunde träffas som vanligt, krama mormor eller åka på semester eller alla de andra konsekvenserna det hade för just er.
Vill ni tänka mer om just Sveriges strategi som såg delvis annorlunda ut än andra länders så kan ni utgå från följande resonemang:
Olika länder hade och har olika strategier att hantera coronapandemin för att bromsa smittspridningen. En del länder har genomfört masstester. Många har stängt ner alla skolor och affärer. En del har förbjudit folk från att gå ut överhuvudtaget. Människor har suttit i så kallad karantän. Sverige gjorde delvis annorlunda mot andra länder under pandemin och av några fick Sverige beröm och av andra kritik. Målet för alla länderna är dock detsamma: att så få som möjligt ska dö och så många som möjligt ska må bra!
Sveriges taktik har varit att hålla ganska mycket öppet jämfört med många andra länder. En fördel med det är att krisen inte påverkar ekonomin och jobben lika mycket då. En nackdel skulle kunna vara att onödigt många blir smittade. Många har åsikter om vilken taktik som är rätt. Men sanningen är att ingen vet och många menar att de flesta av oss i slutändan kommer att bli smittade ändå eftersom ingen av oss haft viruset förut, man vill bara sänka farten innan vi uppnår så kallad flockimmunitet eller ett nytt vaccin finns på plats. Och att jämföra siffror över smittade och döda fungerar inte så bra, då länderna gör sin statistik över sjuka och döda på olika vis. Detta blir något som forskare kommer att titta på i efterhand för att försöka förstå vad som fungerade bäst inför framtida pandemier.
I Sverige valde man att hålla grundskolorna öppna, då man ansåg att barnens lagliga rätt till utbildning vägde väldigt högt och att det är viktigt att barn har det bra och då är skolan och vardagen viktig.
Vad tänker barnen om allt det här?
Vad har de hört?
Vill ni få mer information kolla gärna in följande klipp:
På SVT Lilla Aktuellt , SR Juniornyheterna samt UR Play har man samlat all rapportering kring coronapandemin och där hittar ni de nyaste och mest aktuella inslagen, gå gärna in och titta vad som skulle passa ert upplägg.
Otippade konsekvenser av skyddsåtgärderna i Sverige
Coronapandemin påverkade verkligen alla! Vad hände egentligen för alla vuxna med jobb som direkt påverkades av skyddsåtgärderna. Till exempel rockstjärnor som inte längre kunde hålla konserter...
Övning:
Skriv en saga eller rita en serie om den här märkliga tiden. Till exempel om vuxna som blev tvungna att hitta på helt nya grejer när samhället skulle skyddas från smittspridning. Vad gjorde till exempel alla fotbollsspelare och tennisproffs på dagarna eller vad hittade skådisarna på istället? Inspireras av bilden ovan.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Skriv ut faktarutan om du vill kunna sätta upp dem
Hjältarna 2020 blev helt andra än de vi vanligtvis brukar höja till skyarna. Istället för fotbollsstjärnorna och artisterna hamnade all sjukvårdspersonal i centrum, med intensivvårdssköterskorna i spetsen. Nya superhjältar i full skyddsmundering mitt i händelsernas centrum.
Under detta arbetspass närmar vi oss sjukvården och får möta intensivvårdssköterskan Anna Lindmark och höra henne svara på barns frågor kring att arbeta med patienter som drabbats av Covid-19. Barnen får också ökad förståelse kring det fantastiska med en sjukvård som finansieras av offentliga medel.
Finns det någon i klassen som har föräldrar eller släktingar som jobbar inom vården så är nu ett fantastiskt tillfälle att fånga upp all den erfarenheten. De har garanterat massor att berätta om hur det varit inom sjukvården 2020. Ring upp någon och ställ frågor via länk eller bjud in dem på ett besök!
Sjukvården är ju experter på att vårda oss så att vi blir friska, men ibland dör också människor. Kring corona har det pratats extra mycket om döden, så det är viktigt att prata om det med barnen. Men det samtalet kräver stor varsamhet av dig som vuxen i rummet. Nedan finns en möjlig väg du kan gå, men det är du som känner din grupp, har du barn som nyligen drabbats på ett personligt plan av förluster eller som du vet är extra orolig måste du anpassa upplägget efter det, eller välja ett annat sätt. Eller så är det just de barnens erfarenheter som kan bli utgångspunkt.
Hela arbetspasset är egentligen en hyllning till det fantastiska livet som vi dagligen går runt och lever, om fantastiska kroppar som kan läka och hur vi kan känna eftervärme från de som lämnat oss långt efter de gått bort.
“En dag ska vi dö, alla andra ska vi leva.” Peo Enqvist
Gör så här
Intensivvårdssköterskor
Fundera tillsammans med barnen utifrån följande frågor och bilderna:
Hur många av barnen har hört ordet intensivvårdssköterska tidigare?
Hur skulle de förklara vad det är och vilket jobb hen gör?
Vanliga år kanske vi ser mest upp till fotbollstjärnor och artister, men 2020 är verkligen året då IVA-sköterskorna blir hjältarna. Med en alldeles egen stridsmundering.
Visa bilderna på Anna Lindmark, intensivvårdssköterska från Östersunds sjukhus
Se filmen med intensivvårdssköterskan Anna där hon svarar på frågor från barn:
Finns det någon i klassen som har föräldrar eller släktingar som jobbar inom vården så är nu ett fantastiskt tillfälle att fånga upp all den erfarenheten. De har garanterat massor att berätta om hur det varit inom sjukvården 2020. Ring upp någon och ställ just era frågor via länk eller bjud in dem på ett besök!
Sjukvård
En intensivvårdssköterska jobbar alltså inom sjukvården. Ändå ett fint ord: sjuk-vård. Det vill säga de som är sjuka får vård. Olika sjukdomar kräver olika slags vård och det finns olika slags läkare och sjuksköterskor, människor som sköter om de sjuka. Det finns många som jobbar inom sjukvården på olika avdelningar eller inom andra vårdinrättningar som t ex ålderdomshem.
1. Fundera tillsammans med barnen om ni kan komma på några olika yrken inom sjukvården?
Lista dem t ex på tavlan.
2. Har barnen erfarenheter av sjukvård? Berätta för varandra.
Synliggör alla ”möten med vården” barnen redan haft. Allt från BB, barnavårdscentralen till oplanerade besök på akuten. Ett sätt att synliggöra mängden är att barnen skriver själva, eller att du som lärare skriver på mindre lappar som ni fäster på ett stort gemensamt sjukhus.
Vilken tur vi har i Sverige som har gratis sjukvård för barn! Och att vi har så många vardagshjältar som jobbar hårt för att få människor friska både när det finns Covid-19 och i vanliga fall.
3. Fler hoppfulla frisk-grejer ni kan prata om:
Fiffiga kroppen som är så bra på att läka
Sjukvårdens kunskap och bra mediciner
Forskning, vaccin (mot mässling, röda hund mm). Man kommer att komma på vaccin även mot corona, många forskare jobbar intensivt för att få fram det.
Döden och livet
Några som blir smittade av corona kan bli väldigt sjuka, så kallade riskgrupper. Några av de som blev eller blir smittade dog eller kommer att dö, men de allra flesta kommer att bli friska. Det är märkligt med döden, men att dö är ju det enda rättvisa för alla oavsett om man är människa eller marsvin, om man är fattig eller rik. Alla dör någon gång. Men eftersom kroppen är så fenomenal på att läka och leva så dör vi oftast inte förrän vi blir gamla. Vad tänker barnen om allt prat om döden?
Känner de någon, djur eller människa, som är död?
Hur gör de när de saknar den människan eller djuret?
Helst av allt vill man att alla man älskar ska leva! Såklart - eftersom att de man älskar vill man ha omkring sig. Konstigt nog kan de som känner någon som har dött uppleva att de som dött kan fortsätta finnas med på ett hörn även när de är döda. En författare som heter Thomas Sjödin som tänkt mycket kring livet och döden beskriver det ungefär såhär:
En människa som levt och älskat kan liksom efter livet fortsätta att sprida värme och trygghet ungefär som en klipphäll efter en riktigt varm sommardag kan lagra värme. Lutar man kinden mot den långt efter solens nedgång känns den fortfarande varm och len mot kroppen. En slags eftervärme som finns kvar.
Till dig som pedagog
Att tänka kring döden tillsammans med barnen kräver en stor varsamhet och följsamhet kring vad de själva lyfter och tänker. För många är frågan om döden något som är enkelt att prata om och nästan alla bär erfarenheter av någon slags förluster av husdjur eller äldre släktingar. För några är detta mycket smärtsamt på grund av nära och nyliga förluster eller på grund av all den oro som ovissheten med döden kan väcka.
Två vackra och lite roliga vägar att jobba vidare med döden men framförallt med livet:
Tänk hur det skulle vara om ingen dog, utan om alla bara fortsatte att leva...
- Jomen min gammelgammelgammelgammelfarfar är 737 år… han är så rynkig så man nästan inte kan se hans ögon och jo när han föddes fanns det ju fortfarande dinousarier…
Det är som att lägga till ca 600 års åldrande till på den här magiska skaran. Vill ni hitta fler vackra åldrade ansikten, sök på Old faces på internet.
Övning:
Fantisera vidare genom att skriva roliga nutidskildringar från en värld där ingen dött.
Rita bilder av urgamla släktingar.
2. “En dag ska vi dö, alla andra ska vi leva”
Utgå från citatet ovan från en av Sveriges främsta nutida författare Peo Enquist (avled april 2020) och från strofen nedan hämtad ur Lalehs låt Tack och förlåt:
Tänk ändå vad många dagar vi lever! Och alla vi som går omkring och lever får göra det på allra bästa sätt. Livet är ändå det allra största och vackraste vi har.
Övning:
Skriv korta hyllningsdikter till livet tillsammans eller var för sig. Om ni väljer att göra det i mindre grupper skulle ni till exempel kunna börja med ordet Tack… och så får alla lägga till varsin strof. Det blir er klass samlade tack till livet!
Alternativt kan barnen göra hyllningsdikter till hjältarna som jobbar för livet inom sjukvården.
Förberedelser
För att kunna se på film
Skriv eventuellt ut bilder du önskar visa, eller förbered för att kunna visa de direkt från skärmen
Rita ett stort sjukhus på t ex ett stort blädderblockspapper
Hela samhället är påverkat av coronapandemin. Utöver sjukvården har stort fokus legat på konsekvenserna för ekonomin, för både individ och samhälle. Alla barn har förmodligen hört talas om detta och i varje klassrum runt om i Sverige finns barn till föräldrar vars arbete är påverkat eller till och med borta. Precis som staten gått in för att stötta sjukvården, finns även en stor mängd stödpaket för att stötta företagen.
En annan fråga som också ofta lyfts är miljökonsekvenserna av ländernas olika skyddsåtgärder och huruvida de är positiva för miljön och för klimatet även långsiktigt. Många barn har uppfattat att den här krisen påverkar miljön positivt och de har sett klipp som sprids på sociala medier om djur som kommit tillbaka till gatorna och från städer som äntligen får se solen. Vi försöker att lyfta de positiva effekterna samtidigt som det är viktigt att inte förminska den klimatkris vi fortfarande har och som måste hanteras fortsatt när våra samhällen så sakteliga ska “startas igång” igen. Vi spanar och pekar ut de hoppfulla tecken vi kan se. Detta lyfts ytterligare i arbetspasset om de Globala målen.
I detta pass blir det återigen viktigt att du som lärare tar ställning till vilket innehåll ni redan pratat intensivt om tidigare och vilken kunskap barnen redan har och hur de som individer är påverkade på ett personligt plan. De olika delarna finns med som ett stöd för dig att utgå ifrån och blir en hjälp för att fånga barnens frågor och funderingar.
Gör så här
Se ett inslag om hur ekonomin blir påverkad av corona
Just nu ger staten i Sverige pengar till många företag så att de ska slippa säga upp människor, ger många arbetslösa stöd när de behöver söka nytt jobb eller är arbetslösa. Detta kan staten göra för att de har sparat undan en del av de skatter som man tidigare sparat.
Just nu är det ett riktigt bra tillfälle att fatta vad skatt är. Det är ju därför vi har råd att ge alla som behöver sjukvård och vi även kan stötta de som får det svårt ekonomiskt när de förlorar sin inkomst.
Se filmen Skatt, från Så funkar Sverige en programserie från UR:
Några barn kanske inte ens riktigt vet vad ekonomi är. I så fall får ni börja där. Fråga barnen vad de tänker när de hör ordet ekonomi. Vad tänker de om pengar? Vad kommer pengar ifrån? Maten i kylskåpet och cykeln på gården?
Vilka konsekvenser utifrån coronapandemin kopplade till ekonomi har barnen själva hört talas om eller stött på?
Har många föräldrar blivit arbetslösa på grund av pandemin?
Finns det föräldrar som har företag som gått i konkurs?
Eller finns det de som jobbar/jobbade som aldrig förr?
Kan barnen komma på företag som borde gå sämre när vi inte är ute lika mycket? Varför? (Restauranger, frisörer, butiker, hotell, konserthus mm)
Finns det företag som barnen tror går bättre när vi är hemma mer? Varför? (Byggvaruhus, plantskolor, bokförsäljning, digitala tjänster, företag som tillverkar skyddsutrustning mm)
Folk kan också behöva byta jobb och det kan ju vara en spännande sak. Det finns till exempel hotellpersonal som skolar om sig för att kunna jobba med vård för de äldre och artister som istället för att sjunga syr skyddsutrustning till sjukvården som artisten Morgan "Mojje" Johansson.
Välj hur du vill lägga upp barnens reflektioner, vill ni göra en ny tankekarta, söka på nätet, bjuda in en förälder eller lokal företagare. Detta är verkligen en möjlighet att förstå hur samhällsekonomi fungerar och hur vår ekonomi hänger ihop med en Global marknad. Detta är en ingång för fortsatta samtal för lång tid framöver.
Corona och miljön
Djur på gatorna
Många barn har uppfattat att coronapandemin i alla fall är bra för miljön. Efter att under så lång tid ha matats med oro kring klimatkrisen är det för många en skön känsla att djuren nog har det bättre nu. Visa seriestripen nedan och hör vad barnen tänker om den:
Om ni vill kan ni även se några korta klipp från SVT om djur som kommer tillbaka till gatorna:
Hur tycker ni att städerna skulle kunna se ut i framtiden så att vi djur och människor kan samsas lite bättre?
Varför trivs inte alla djur nära oss människor i vanliga fall?
Har vi människor ett ansvar för att djuren ska må bra?
Till dig som pedagog
Utgå från din grupp och deras berättelser, vad har de hört talas om? Det har också florerat många falska klipp, som t ex om delfinerna i Venedig som visade sig vara fejk (mer om det i arbetspasset om digital kommunikation), men det visar på att vi så gärna vill ha goda nyheter när det är mycket tungt som rapporteras.
Minskade luftföroreningar
När vi minskat vårt resande drastiskt så minskar våra luftföroreningar, både de som ger ett dis av smog i luften och även den osynliga koldioxiden som bidrar till uppvärmningen av vår planet.
Kan barnen föreställa sig hur det är att leva i en stad där man vanligtvis inte kan se solen? Och så plötsligt kommer den fram, man hör fåglarna kvittra och kan känna andra dofter.
Det är som att naturen påminner oss både genom djuren och solen att:
Ho, ho jag är här, jag finns kvar, ni behöver mig på er sida och jag vill gärna samarbeta och ge er det bästa jag har!
Uppmuntra barnen att prata med sina vuxna hemma om vad de kan fortsätta göra annorlunda hemma efter den här pandemin som faktiskt är bra för miljön. När allt ska “igång igen” är det ju smart om vi gör det på ett sätt som är bra för hela planeten, både för djur, natur och människor. Vi hör ju ihop! Det finns många vuxna som vill använda den här krisen till något bra när det kommer till klimatomställning.
Vad vill ni fortsätta göra hemmavid när pandemin är över som är bra för planeten?
Fundera tillsammans och gör en liten överenskommelse.
Till dig som pedagog
Jobba gärna vidare med utmaningen om klimatet som kommer i augusti och utmaningen Livet som utgår från de Globala målen 14 Hav och marina resurser och 15 Ekosystem och biologisk mångfald.
I många år har vi pratat om digitalisering, inte minst i skolans värld. Och så över en natt ska gymnasieskolan stänga och så många som möjligt arbeta hemifrån. Digitaliseringen gör över några veckor en tidsresa som annars skulle ha tagit år. Spåren av detta kommer vi att se under lång tid framöver.
Genom den digitala världen har vi också i realtid kunnat ta del av människors berättelser från länder i karantän och i olika livssituationer under denna globala pandemi.
I detta arbetspass försöker vi få syn på fördelarna med digitaliseringen genom att vända på steken och fundera lite kring hur det hade varit att ta sig igenom coronapandemin utan internet. Vi kikar också på hur hur humor för att överleva i tunga perioder verkar universellt och hur skämt har spridits effektivt via social medier, men också hur fejk-nyheter och inslag spridits i samma hastighet.
Kanske har ni redan arbetat intensivt med källkritik, antingen blir detta ett gott komplement utifrån denna specifika period eller så blir det ett ypperligt startskott att resonera kring källkritiska perspektiv.
Gör så här
Karantän = digitalt liv…?
Gör ett tankeexperiment, tänk er Corona-perioden utan internet, hur skulle det ha sett ut då?
Hur skulle alla gymnasieelever gjort när de skulle plugga hemifrån?
Hur skulle vi ha fått information?
Vad skulle folk ha gjort med all extra-tid de haft hemma?
Nu tar vi hela den digitala världen för given och barnen vet ju inte om något annat sätt att göra på.
Vissa saker behöver bli mer digitala utifrån ett omställningsperspektiv, t ex det är bra att resa mindre för klimatet och nu har massa vuxna kunnat hålla sig hemma, inte flyger eller kör runt och det funkar mestadels fint. Resonera med barnen utifrån frågor som till exempel:
Vad gjorde de på nätet under corona som de inte gjorde i vanliga fall?
Vad gjorde de vuxna? De gamla?
Har barnen fått lära vuxna hur vissa digitala grejer fungerar? Osv.
Många roliga klipp har spridits runt hela världen i olika sociala medier när folk har suttit instängda i karantän. Gjorde ni några roliga klipp? Människors behov av att skämta när det blir jobbigt verkar vara universellt, det är nog som en slags krockkudde för själen för allt det jobbiga som man ej kan överblicka.
Om du som lärare vill spinna vidare på detta kan du ta avstamp i följande klipp från några bergsbestigare och några tennisspelare instängda i sina lägenheter. Säkert skulle barnen kunna göra många egna roliga klipp.
Freeride Skiing at Home - A Ski Movie By Philipp Klein, 0.57 min
Har barnen själva exempel på fejkgrejer som de stött på när de hängt på nätet?
Varför vill folk sprida grejer som är falska? Eller kan det vara så att oftast vet man inte om det?
Om ni vill kan ni testa att bildsöka en bild på nätet, t ex den på delfinerna i Venedig:
Skriv Delfiner i Venedig i sökfältet
Välj en bild där delfinerna är tydliga
Dubbelklicka på bilden, välj Sök på Google efter bild
Klicka på Verktyg i menyraden, välj Tid och Anpassad period. Markera en tidsperiod före den aktuella tidsperioden/händelsen som bilden berättar om.
Detta är verkligen en möjlighet att kika närmare på det här med Källkritik. En viktig kompetens för barn och unga som rör sig mycket på nätet. Vill ni jobba vidare kan vi varmt rekommendera hela UR:s serie Källkoll Corona och deras serie Är det sant?
Människan har en otrolig förmåga att uppfinna nytt och lösa saker när vi verkligen måste. Igenom hela pandemin har vi på alla nivåer kunnat se uppfinningsrikedomen flöda.
När hela samhället åter ska “sättas igång” igen efter pandemin hoppas vi att så mycket som möjligt görs på ett hållbart sätt, med omsorg om både människa och miljö.
I det här arbetspasset ska barnen få gå loss och vara kreativa och påhittiga och träna sina kreativa förmågor samtidigt som de får ta sig an verkliga utmaningar som uppstått under pandemin och som ser ut att kunna bli långvariga, nämligen behovet av att ha kontakt mellan riskgrupper och friskgrupper och kanske lyckas ena dem alla i några slags fnissgrupper.
Barnen ska få uppfinna saker som kan göra det möjligt att träffas utan att smitta eller att smittas så att alla i riskgruppen både får träffa sina familjer och får skratta. De kommer att bygga en slags prototyper av återbruksmaterial eller annat material ni har på skolan.
Om ni har lyckan att ha en återbruksverkstad eller ett spillolabb på skolan redan så använd såklart det. För er andra är det en fin möjlighet att börja bygga upp en återbrukshörna i klassrummet, ta hjälp av barnen om du har möjlighet - de brukar vara grymma sakletare och bra på att se värde i alla möjliga material.
Materialförslag:
tygspill
plastfolie
målarfärg
tråd, snöre, gummiband
äggkartonger
toarullar
fruktnät
gamla pingisbollar
papper i olika färger
Gör så här
Vi uppfinner nytt när vi blir tvungna till det för människan är gjord för att lösa kriser
Det har vi gjort genom hela historien. Och hur var det nu Agnes Wold sa:
Agnes Wold - läkare och professor i klinisk bakteriologi
Under Coronakrisen har många människor tvingats tänka nytt i stort och i smått
Ett roligt och vänligt exempel är tvillingarna Ola och Pontus som bor på var sin sida av svensk/norska gränsen som löste det där med att träffas ändå trots stängda gränser:
Läs artikeln i Svenska dagbladet, 200505, om Nils Oskar och Siv Svensson som varit gifta i 63 år men inte setts på sex veckor eftersom Siv bor på ett äldreboende. Men med hjälp av en plexiglasvägg utomhus kan de träffas och dricka kaffe ihop.
Dags för barnen att använda sina kreativa superkrafter
När vi intervjuade barn om vad de längtade efter under Coronapandemin var det att kunna hänga med vilka som helst utan att behöva vara rädd för att smitta eller smittas och att kunna krama alla sina gamla släktingar. Nu ska barnen få vara uppfinningsrika och hitta på nya smarta lösningar på detta.
Instruktion:
Uppfinn saker som kan göra det möjligt att träffas utan att smitta eller att smittas så att alla i riskgruppen både får träffa sina familjer och får skratta. Det kan vara till exempel:
kramvänliga kramdräkter
fiffiga besöksanordningar
roliga och kluriga munskydd
Extra roligt blir det om munskydden eller kramdräkterna innehåller oväntade och festliga överraskningar. Inspireras av bilderna nedan.
Dela upp barnen i mindre grupper om två-fyra individer. Varje grupp får bestämma vad de vill bygga och till vem. Några frågor som kan vara bra att svar på under byggandet är:
För vem är uppfinningen? Är det för de i riskgruppen eller i friskgruppen?
När och hur ska den användas?
Vad har den för rolig och överraskande detalj?
Barnen bygger en slags prototyper av materialet som är framdukat. Det är bra om det finns ganska rikligt med material.
Till dig som pedagog
Spillosoferna bygger en slags prototyper, dvs de kan visa på en idé och inte nödvändigtvis en konkret sak. Det blir som en slags bild av idén. Därmed blir det inte heller fokus på att det ska bli så snyggt utan en hjälp att forma en idé. Syftet är att få träna upp sina kreativa superkrafter som kan riktas mot att samarbeta med andra för att göra gott och lösa saker för individer och samhälle. Flera viktiga förmågor får tränas samtidig som barnen får sätta händerna i något roligt och hoppfullt på samma gång som de har tagit sig an svåra och komplexa frågeställningar.
Avsluta med att låta barnen få visa och berätta om sina geniala idéer för varandra
Spara barnens byggen på skolan tills ni går in i det sista arbetspasset, Omtanken.
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
Duka fram material till barnens prototypbyggen, antingen som ett smörgåsbord uppdukat för alla, eller i mindre lådor, en till varje grupp. Det är bra om det finns ganska rikligt med material.
Påminn dig själv om att “kreativt kaos” är ofarligt och ibland helt nödvändigt när man ska tänka med händerna!
Lugn och skön musik i bakgrunden kan också vara skönt när barnen skapar!
”Detta är ett avgörande ögonblick för det globala samfundet. Genom att enas runt vetenskap och solidaritet sår vi frön för en bättre framtid. Med hjälp av Globala målen kan vi omforma kraften i våra samhällen och det globala samarbetet för att garantera att ingen lämnas utanför. Detta är världen mot Covid-19. Tillsammans kommer vi att vinna kampen.”
Detta citat är hämtat ur ett uttalande från Europeiska rådet 200505, undertecknat av:
Charles Michel, ordförande för Europeiska rådet; Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen; Giuseppe Conte, Italiens premiärminister; Emmanuel Macron, Frankrikes president; Angela Merkel, Tysklands kansler; Erna Solberg, Norges premiärminister.
Det här arbetspasset inleds med en enkel grundförståelse av de Globala målen. Är ni redan spillosofer eller på annat sätt redan väl bekanta med Agendan kan ni dyka direkt in i mål 3, God hälsa och välbefinnande och i mål 9, Hållbar industri, innovationer och infrastruktur som vi har valt att synliggöra för barnen under detta arbetspass. Det är de mål som ni allra tydligast berört under tidigare arbetspass. Men citatet ovan visar även på möjligheterna att nu använda hela Agendan för att gemensamt hitta en hållbar väg för alla ur coronakrisen och samtidigt möjliggöra för en fortsättning för att lindra effekterna av klimatkrisen. Även det kan kännas hoppfullt för barnen att få syn på.
Passet rymmer en global utblick och om ni har tillgång till människor i andra delar av världen är detta ett lysande tillfälle att samla in just er grupps samlade berättelser. Med hjälp av digitala hjälpmedel kanske ni kan stämma möte med någon lajv i just ert klassrum?
Gör så här
Vad är de Globala målen?
Titta på filmen Om Globala målen för hållbar utveckling från serien Globala mål i sikte, UR:
En pandemi slår globalt, det är liksom betydelsen av just en pandemi. Alltså är det viktigt att vi agerar tillsammans både under pandemin och efter. Då är de Globala målen det bästa världens ledare och vi medborgare kan utgå ifrån, eftersom vi redan enats om att de är vår gemensamma färdplan sedan tidigare.
Vad säger då de Globala målen om hälsa och sjukdomar?
Titta på avsnittet om mål 3 från serien Globala mål i sikte, UR:
Nedan följer ett resonemang som du som lärare kan ta som utgångspunkt för reflektioner och tillsammans med barnen:
Det blir ju supertydligt nu, vad samhället inte funkar om vi inte har hälsan och vad lite vi egentligen behöver bekymra oss om detta i vanliga fall här där vi bor. Historiskt har livshotande sjukdomar upptagit en stor del av vardagen och i många andra delar av världen är det fortfarande en verklighet för många människor. Man jobbar järnet nu över hela världen med corona, men kommer även fortsätta att jobba för allas hälsa även fortsättningsvis. Alla har förhoppningsvis fått upp ögonen för hur viktigt det är med tillgång till bra sjukvård för en rimlig kostnad för alla. Där är vi i Sverige mycket lyckligt lottade.
Det finns en Världshälsoorganisation, WHO. Det hörs liksom på ordet, världs-hälso-organisation, att den ska jobba för allas hälsa i hela världen. WHO hade redan tidigare utsett 2020 till sjuksköterskornas och barnmorskornas år, ett år de ska uppmärksammas extra - vilket sammanträffande!
Barns situation i världen har generellt blivit mycket bättre, genom vaccinationsprogram som når i princip alla länder och genom att allt fler barn i världen går i skolan och på så vis får tillgång till både skolmat och undervisning. Oftast är det enkla saker som gör att hälsan förbättras och därmed möjligheten för människor att resa sig ur fattigdom.
Det är skönt att corona inte har varit farlig för barn. Det största problemet för många barn har nog faktiskt varit att skolan varit stängd då så många länder satt sina befolkningar i karantän. 1,5 miljarder barn har varit direkt påverkade av detta över världen under våren 2020. Både i USA och i Frankrike, har det delats ut matpaket till de familjer som har fått svårt att ha råd med lunchen för sina barn.
Vill ni veta mer om hur barn har det i världen. Sök på FN:s egen organisation för barn: unicef.se eller kika in på organisationen Global partnership for educations hemsida: Global Partnership for Education (GPE)
Viktigt för hälsan är ju att vi mår bra även psykiskt, dvs hur det känns på insidan, hur vi mår i själen.
Hur gör barnen för att må bra?
Återkoppla gärna till barnens tankar från det allra första arbetspasset.
Vad säger de Globala målen om digitalisering och innovationer?
Se även avsnittet om mål 9 från serien Globala mål i sikte, UR:
Det blir tydligt tydligt hur världen sitter ihop och hur olika mål samverkar för att vi ska kunna nå förändring. Att vi kunnat hålla kontakt har också hjälpt hälsan, men också att när vi blivit tvungna att stanna hemma och jobba över nätet i stället för att resa till jobbet har vuxna klarat av en massa möten som de annars trodde att de behövde ses för att kunna göra. Eller barn som bor i glesbygd och har svårt att få till exempel franskalärare som det är brist på, kan få undervisning digitalt. Efter corona vet alla hur man gör det.
Så en kris har skyndat på en annan sak som ju är positiv för hållbar utveckling.
En global utblick på pandemin
Hör med barnen:
Vad har de hört för berättelser från andra länder?
Samla in de berättelser ni har tillgängliga, kanske känner någon av barnen någon som bor utomlands som ni kan få kontakta.
Till exempel har 1,5 miljarder barn samtidigt fått sin skolgång påverkad då deras skolor stängts eller övergått till hemundervisning.
Känner barnen någon utomlands som suttit i karantän?
Tänk att få ha varit med om något som drabbar alla samtidigt - det är helt unikt och vi har aldrig haft tillgång till internet samtidigt vilket gör delandet möjligt i realtid. Globala målen är också allas, nu ska vi försöka använda dem för att resa oss efter pandemin.
Till dig som pedagog
Data och statistik är alltid klurigt, olika länder rapporterar siffror på olika vis och har olika skäl till vad de vill berätta. Men John Hopkins universitetets grafer ger ändå en möjlighet att se hur globalt spridd coronaviruset är utifrån olika perspektiv. Om du som lärare vill ha aktuella uppgifter kan du få de senaste rapporterade siffrorna här: Coronavirus COVID-19 (2019-nCoV)
“Låt aldrig en allvarlig kris gå till spillo”, citat av Barack Obamas stabschef i Vita huset, Rahm Emanuel.
När ni nu kliver in i Omtanken har det blivit dags att reflektera tillsammans över hela arbetet kring coronapandemin: finns det saker som vi har lärt oss även om det har varit tråkigt, oroligt och kanske till och med sorgligt och smärtsamt? Under detta arbetspass kommer ni att sammanfatta och knyta ihop det just ni har tänkt kring. Barnen kommer också att få komma med konkreta förslag på hur ni kan sprida omtanke och glädje till några i er närhet samt hur de vill sprida sina smarta uppfinningar till världen.
Avslutningsvis finns en liten film från spilliristorna med en inbjudan till alla barn där ute att bli spillosofer och fortsätta tänka och agera för en mer hållbar värld. Vi vill att alla ska bry sig, använda sina kreativa superkrafter och samarbeta. Som sagt, låt aldrig en allvarlig kris gå till spillo.
Gör så här
Låt aldrig en bra kris gå till spillo
Reflektera tillsammans med barnen utifrån den process ni har gjort kring coronapandemin. Oftast går man ur en kris starkare, då man tvingas att lära sig en massa nya saker. Coronakrisen har påmint hela samhället om saker som är viktiga, samtidigt som det också är många som drabbats hårt och kanske har lång väg kvar innan de hämtat sig, några finns inte ens kvar. Du känner din grupp och era omständigheter bäst och i vilket skede ni har varit när ni tagit er an detta arbete.
Några saker har nog ändå blivit synliga för alla:
vi behöver vara rädda om varandra och vårda våra relationer
vi har viktiga saker i samhället att vara tacksamma för som vård, skola och arbete
vi har påmints om att vi kan (och måste!) ta hand om vår planet bättre.
Kriser kan man växa av, om man får hjälp att ta sig igenom de - då kan det bli som att själen har varit på gym. Vad har just ni tränat?
Om ni vill kan ni se filmen The great realisation
En kortfilm på engelska av Youtubern och poeten Tomos Roberts, berättad i form av en godnattsaga flera år efter 2020. Filmen ser tillbaka på hur vi som mänsklighet efter coronakrisen gick från att sitta klistrade vid våra skärmar, blinda för allt fint och härligt runtomkring oss, till att kliva ut och börja utforska världen utanför. Hur Covid-19 pandemin 2020 hjälpte oss att återta vår kärlek till de små sakerna.
Det positiva budskapet i filmen utgår från det faktum att vi kommer att inse hur mycket vi tog allt för givet. ”Och så när det var över och vi fick röra oss fritt igen så gillade vi den värld som vi hittade mer än den vi lämnade”, sägs i filmen.
Filmen är inte gjord ur ett svenskt perspektiv vilket ibland kanske gör att det blir svårt att förstå. Den är att betrakta som ett konstnärligt uttryck och bör inte tas för någon sanning men blir intressant som utgångspunkt för att fundera mer och reflektera tillsammans.
Vad tänker barnen om filmen?
Vad tror ni kommer att berättas om den här perioden sen i framtiden?
Sprid era innovationer
Under arbetspass sex använde barnen sina kreativa superkrafter och kom på en massa smarta grejer som handlade om att möjliggöra för människor att träffas trots besvärliga omständigheter och att sprida glädje mitt i det svåra. Bra grejer ska spridas och i vår digitala värld är det ju dessutom ganska enkelt att berätta för fler. Så fundera ut hur just ni vill sprida era smarta idéer, till exempel genom att:
skicka era prototyper åt någon som ni tror kan genomföra dem i verkligheten
göra en digital utställning av alla idéer och sprida på nätet
göra en verklig utställning på biblioteket eller mataffären
sprida till tidningen eller radion och få de att komma och besöka er och skriva om alla innovationer
Världen behöver fler bra uppfinningar som fokuserar på att få oss att mötas och glädjas!
Visa konkret omsorg - det känns bra när man gör nå´t bra
Att någon bryr sig är typ det allra bästa som finns för att hålla sig frisk i själen och är man gladare där så orkar man även fysisk smärta bättre. Omsorg behövs i alla tider, coronakris eller ej och det är ju verkligen något som alla kan göra, gammal som ung. Dessutom blir man glad själv också.
Vem av alla ni känner skulle ni vilja ge lite omsorg och uppmuntran just nu?
Till exempel: Rita ett fint kort till busschauffören som kör skolbussen varje dag, överraska hen genom att lämna över det tillsammans med en glad sång.
Vi lovar att hen skulle bli totalt överraskad och bli ännu gladare mot sin omgivning.
Till exempel: Överraska din bästa kompis som är hemma och är sjuk med ett att skicka ett roligt klipp eller en plinga på dörren och överraska med en glasstrut.
Bestäm några saker som ni kan genomföra på riktigt, planera och utför. Berätta för varandra efteråt om hur det gick. Förhoppningsvis har ni en riktig glädjevåg att se fram mot under en lång tid framöver.
Vi hoppas att denna specialutgåva kring Corona har skapat stort utrymme för barnens frågor och erfarenheter och att ni har fått möjlighet att koppla ihop dem med tankar om en hållbar (och en ohållbar!) värld. Era erfarenheter är värdefulla för oss som skapar Spillosoferna, gå gärna in på länken och skicka in din utvärdering till oss!: https://forms.gle/n9RqAJadfMFakqzbA
Förberedelser
Förbered för att kunna se på film
För att kunna kika på era innovationer från arbetspass sex
Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.
BD: Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
BI: Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
GE: Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
RE: Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
SH: Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.
SV: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
TK: Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.
Kunskapskrav
Vid ankomst till länkad sida, scrolla långt ned och klicka på “kursplaner” för att komma till respektive ämne. Därefter “kunskapskrav”.
