Årskurs F-6

Att bli Spillosof

Det är nu det börjar! Här är er ingång till spillosofernas värld. Det är dags att väcka elevernas nyfikenhet och sätta igång det hela!

Inledning

Dags för er pedagoger att gå in i arbetet tillsammans med barnen. Elevintroduktionen skapar ett sammanhang för spillosoferna, väcker nyfikenheten för hållbarhetsfrågorna och de Globala målen men har inte som ambition att svara på alla stora frågor. Flera av de problem som ni snuddar vid här kommer sedan att finnas invävda i spillosofernas olika utmaningar med stort utrymme för att utforska olika perspektiv.

Introduktionen består av fem pass och inleds med att ni får ett brev från spilliristorna med ett viktigt uppdrag: att vara med och bygga en mer hållbar värld. Spilliristorna vet att barn har superbra egenskaper som behövs för detta. Barn är nyfikna, påhittiga, fantasifulla, bra på att samarbeta och vågar ställa alla sorters frågor. För att sätta eleverna i en kontext kring uppdraget blir de under de inledande arbetspassen spillosofer och förvandlar med enkla medel klassrummet till ett högkvarter. Här finns mycket att tänka runt och klura på tillsammans och det viktiga är att eleverna känner sig betydelsefulla och utvalda.

Globala målen introduceras med särskilt fokus på mål 17 som handlar om genomförandet av målen och som fokuserar på att alla behövs i det arbetet.

Målet är att ni efter introduktionens fem pass är förberedda och sugna på att ta er an er första utmaning och att klassrummet är utrustat för att fungera som högkvarter.

Notera

Under arbetspass 2-3 väljer du årskurs. I övriga pass är innehållet samma för alla årskurser.

Allt material för utskrift finns samlat i fliken Material och media.

Arbetspass

Uppstart

Arbetspass 1 60 min

Introduktion

Här introduceras spillosofernas värld för eleverna genom ett brev från spilliristorna. Där står att de behövs för att vi ska lyckas lösa det stora uppdraget, att uppnå de Globala målen och göra världen till en bättre plats att leva på för alla. Det väsentliga under denna lektion är att eleverna förstår att de är betydelsefulla och utvalda och att de blir nyfikna på vad detta handlar om. 

Gör så här

  1. Samla barnen och berätta entusiastiskt om brevet som ni har fått!

  2. Vad händer nu?

    Sätt upp brevet på skärmväggen så att alla ser uppdraget. Konstatera tillsammans att ni antar uppdraget att bli spillosofer!

    Använd skärmväggen för att sammanfatta vad ni nu vet. Reflektera tillsammans utifrån frågor som:

    • Varför har ni fått det här brevet?
    • Vilka är spilliristorna egentligen? Känner någon till Spilloteket?
    • Vad tror ni att spillosofer är och vad gör de? Gör en tankekarta och spara på skärmväggen.
    • Skärmvägg och spillo-labb, vad tror ni att de ska användas till?
    • Vad betyder uppdraget: Att vara med och bygga en mer hållbar värld?
    • Vad är det bästa med vår planet?
    • Varför är det bara på vår planet det finns liv? Vad är det som är bra för oss människor på jorden?
    • Vilka problem på jorden, som vi människor har ställt till med, känner ni till?

      Fånga upp alla spretiga tankar som dyker upp! Samtalet kommer kanske att röra sig kring många olika saker, men landa gärna i ett resonemang om hur fantastisk vår planet är, att den ger oss allt vi behöver, att den kan räcka till alla egentligen.
  3. Lyssna på Spillosof-låten!

    För er spillosofer finns en massa specialskrivna låtar från spilliduren Emil. Här är huvudspåret Spillosofer som ni kan lyssna på varje gång det är dags för ett spillosof-pass. Utöver huvudspåret finns det elva låtar till, en för varje utmaning plus ett bonusspår. Ni hittar dem alla i respektive utmaning, men de finns också i sin helhet på Spotify under namnet SPILLOSOFERNA.

    Om du vill veta mer om Emil finns en faktaruta nedan:

  4. Avrundning

    Avsluta med att berätta om nästa pass då ni ska börja planera hur ni gör om ert klassrum till ett högkvarter för spillosofer. Berätta för eleverna hur just er klass kommer att jobba med spillosoferna, hur lång period och hur många arbetspass i veckan.

    För åk 5-6: Fundera tillsammans med eleverna om vad det här innebär på riktigt. Koppla till läroplanen och skolans uppdrag kring lärande för hållbar utveckling.

Förberedelser

  • Ställ fram skärmväggen i klassrummet
  • Skriv ut brevet i A3 format och lägg det i ett fint kuvert.
  • Förbered för att kunna lyssna på spillosof-låten

Material

Årskurs F-3: Planera för högkvarteret

Arbetspass 2-3 60-120 min

Introduktion

Dags att förbereda spillosofernas högkvarter och hjälpmedel. Först genom att fundera kring dem och sedan genom att fixa iordning så att klassrummet blir redo. Här får ni själva avgöra hur ni lägger upp arbetet och hur lång tid ni behöver.

Gör så här

  1. Läs i brevet från spilliristorna om vad spillosofer behöver för hjälpmedel.

    Fundera tillsammans:

    • Ett högkvarter, vad kan det vara?
    • Vet ni om några som har högkvarter? (poliser, detektiver, forskare, superhjältar)
    • När poliser och detektiver ska lösa ett fall, vad behöver de för hjälpmedel då? (förstoringsglas, anteckningsblock, ställa frågor)
    • Forskare som ska lösa en fråga eller en gåta, t ex "hur botar vi cancer?”, vad behöver de för hjälpmedel? (ett experimentlabb, provtagningar, datorer)
    • Superhjältar som ska rädda världen, vad kan de behöva för hjälpmedel? (superkrafter, slängkappa, coolt namn)
    • Spilliristorna säger att spillosofer behöver några hjälpmedel: skärmvägg, spillo-labb, spillosof-portal, de Globala målen
  2. Skriv på tavlan

    Skriv orden: skärmväggspillo-labb och spillosof-portal. Förklara för eleverna vad varje sak betyder och hur ni ska använda dem.

    Skärmvägg

    Fundera tillsammans över hur ni skulle kunna fixa till er skärmvägg så att den ser lite finare och roligare ut. Kanske kan ni måla på den, klä in den i ett tyg, hänga en ljusslinga på den, dekorera den på något sätt? Skriv förslagen under rubriken på tavlan. Kom sedan överens om någon eller några idéer som ni genomför, nu eller senare, tillsammans eller bara du som är vuxen.

    Spillo-labbet

    Visa var spillo-labbet kommer att placeras, visa även bordet och godislådorna. Förklara vad som ska finnas i lådorna och varför det är smart att använda återvinningsmaterial.

    Har eleverna några idéer om hur labbet kan se inspirerande ut, alltså så att man gillar det och känner sig sugen på att använda det, samt vilket material de vill ha i lådorna. Skriv förslagen under rubriken på tavlan. Kom sedan överens om någon eller några idéer som ni genomför, nu eller senare, tillsammans eller bara du som är vuxen.

    Spillosof-portalen

    Fundera tillsammans över vad ni skulle kunna ha för slags portal in i klassrummet när ni ska bli spillosofer. Ett draperi, ett tyg, en girland, en träskiva med ett hål i? Skriv förslagen under rubriken på tavlan. Kom sedan överens om någon eller några idéer som ni genomför, nu eller senare, tillsammans eller bara du som är vuxen.

  3. Gå tillsammans på materialjakt på skolan

    Det ska finnas olika material i spillo-labbet, saker som någon egentligen tänkt slänga men som ni ser går att använda mer. Gå tillsammans på materialjakt på skolan. I skolbespisningen, på rektorns kontor, i fritidsförråden osv.

    Materialen kan vara:

    • toarullar
    • mjölkkartongslock
    • tygrester
    • mattrasor
    • papper osv.

    Det är bra om det är material i olika färger, former och strukturer. Det behöver vara material som det finns ganska mycket av så att det går att fylla en godislåda. Kom överens om minst 10st olika material som ni vill ha i ert labb. Uppmuntra även barnen att ta med material hemifrån eller från någon vuxens arbetsplats.

    Tips: Det är alltid bra att ha material som det går att fästa ihop saker med, t ex snören, garn, mattrasor, tygremsor, andra slags band, ståltråd och sådant som ni redan har som lim och tejp.

  4. Avrunda

    Avsluta med att berätta att ni nästa pass ska få inviga spillo-labbet!

Förberedelser

  • Hämta godislådor eller dylikt, fyll några med valfritt återvinningsmaterial men var noga med att sortera så att det ser inspirerande ut.
  • Tänk ut plats för spillo-labbet i klassrummet och förbered vilket mindre bord eller liknande ni kan använda
  • Fundera på var på skolan det kan finnas återbruksmaterial att fylla materialbyttor med för att kunna tipsa eleverna
  • Ställ fram skärmväggen
  • Skriv ut inspirationsbilder på skärmvägg, spillosof-portal och spillo-labb om du vill eller visa på bildskärm

Material

Årskurs 4-6: Planera för högkvarteret

Arbetspass 2-3 60-120 min

Introduktion

Dags att förbereda spillosofernas högkvarter och hjälpmedel. Eleverna får bekanta sig med de Globala målen och de får fundera kring de olika hjälpmedel de behöver i arbetet och därefter fixa iordning dem så att klassrummet blir redo. Här får ni själva avgöra hur ni lägger upp arbetet och hur lång tid ni behöver.

Gör så här

  1. Läs i brevet från spilliristorna om vad spillosofer behöver för hjälpmedel.

    Fundera tillsammans:

    • Ett högkvarter, vad kan det vara?
    • Vet ni om några som har högkvarter? (poliser, detektiver, forskare, superhjältar)
    • När poliser och detektiver ska lösa ett fall, vad behöver de för hjälpmedel då? (förstoringsglas, anteckningsblock, ställa frågor)
    • Forskare som ska lösa en fråga eller ett problem, t ex "hur botar vi cancer?”, vad behöver de för hjälpmedel? (ett experimentlabb, provtagningar, datorer)
    • Superhjältar som ska rädda världen, vad kan de behöva för hjälpmedel? (superkrafter, slängkappa, coolt namn)
    • Spilliristorna säger att spillosofer behöver några hjälpmedel: skärmvägg, spillo-labb, spillosof-portal, de Globala målen
  2. Spillosofernas hjälpmedel

    Skriv orden: Skärmvägg, spillo-labb och återvinningsmaterial, spillosof-portal, plan.

    Gå igenom vad varje sak innebär. Dela sedan upp eleverna i grupper, anpassa antal efter aktivitet. Låt varje grupp ta sig an ett hjälpmedel med hjälp av instruktioner nedan, finns för utskrift. Om ni är många kan två grupper arbeta med samma hjälpmedel. Först planerar de, sedan gör de. Kanske behöver de ta med saker hemifrån eller fixa från skolan. Då behövs minst två tillfällen för att kunna göra färdigt. Antagligen behöver de olika grupperna olika mycket tid så planera för att ha andra uppgifter tillgängliga för de som är färdiga tidigt.

    OBS! De grupper som har spillo-labbet och återvinningsmaterialet behöver samarbeta.

    Skärmväggen

    Tänk ut några saker ni vill göra för att er skärmvägg ska kännas lite roligare och mer inspirerande för ert arbete. Gör en tankekarta.

    Till exempel kan ni:

    • måla väggen
    • klä in den i ett tyg
    • hänga en ljusslinga på den
    • dekorera den på något sätt osv.

    Tänk på att det ska gå att sätta upp saker på väggen. Fundera över om det behövs nålar, häftmassa, tejp eller något annat till just er skärmvägg. Gör en lista på vad ni behöver för att kunna genomföra era förslag och se till att ni har allt ni behöver på plats när det är dags.

    Spillo-labbet

    Tänk ut hur ert labb kan se roligt och inspirerande ut med enkla medel. Bestäm var i högkvarteret spillo-labbet ska placeras, ska det vara i klassrummet eller någon annanstans på skolan? Vilket bord behöver ni? Finns det tyg att lägga ut? Matta? Vill ni dekorera godislådorna? Hur ska platsen se ut? Gör en lista på vad ni behöver för att kunna genomföra era förslag och se till att ni har det på plats när det är dags att färdigställa.

    Till exempel kan ni använda:

    • tyg
    • färg
    • fransar
    • tofsar
    • glitter
    • plastblommor

    Helt enkelt vad som helst som ni kan återanvända från klassrummet, fritids eller någons mormor? Kanske har ni redan en återbrukshörna på skolan som ni kan inspireras av?

    Återvinningsmaterialet

    Det ska finnas olika material i spillo-labbet, saker som någon egentligen tänkt slänga men som ni ser går att använda mer. Det är bra om det är material i olika färger, former och strukturer. Det behöver vara material som det finns ganska mycket av så att det går att fylla minst en godislåda av varje material. Kom överens om minst 10st olika material som ni vill ha i ert labb. Gå tillsammans på materialjakt på skolan. I skolmatsalen, på rektorns kontor, i fritidsförråden osv.

    Materialen kan vara:

    • toarullar
    • mjölkkartongslock
    • tygrester
    • mattrasor
    • fruktnät osv.

    Sortera sedan materialet i godislådorna som era kompisar fixat iordning i labbet. Ni kan också ta hjälp av era klasskompisar och be dem att ta med material hemifrån, någons förälder kanske jobbar på ett företag som har roligt spill?

    Tips: Det är alltid bra att ha material som det går att fästa ihop saker med, t ex snören, garn, mattrasor, tygremsor, andra slags band, ståltråd och sådant som ni redan har som lim och tejp.

    Spillosof-portalen

    Tänk ut förslag på en slags portal till ert högkvarter, något fantasifullt som ger känslan av att “när vi går in genom denna så börjar det, då blir vi spillosofer". Det kan vara något som går att hänga runt dörrposten och som går att flytta undan sedan.

    Det kan vara:

    • ett draperi
    • ett tyg
    • en girland
    • en träskiva med ett hål i som ni pyntar och fixar i ordning

    Gör en lista på vad ni behöver för att kunna genomföra era förslag och se till att ni har det på plats när det är dags att färdigställa.

    Planen, de globala målen

    Spillosoferna behöver se de Globala målen i sitt högkvarter. Gör en affisch som är ganska stor, minst A3 format, som ni kan ha uppsatt på skärmväggen eller på någon vägg i klassrummet.

    Fundera tillsammans över hur ni vill göra er affisch:

    • ska ni måla eller klippa och klistra?
    • behöver den någon ram?
    • hur ska den kännas extra värdefull?
    • hur sätter ni upp den?

    Gör en lista på vad ni behöver för att kunna genomföra era förslag och se till att ni har det på plats när det är dags att genomföra. Behöver ni inspiration, sök på globala målen på nätet.

  3. Avsätt tid och hjälp de olika grupperna att genomföra sina projekt

  4. Avrunda med att berätta att ni nästa pass ska få inviga spillo-labbet!

Förberedelser

  • Se till att ni har tomma godislådor eller andra byttor tillgängliga
  • Tänk ut plats för spillo-labbet i klassrummet och förbered vilket mindre bord eller liknande ni kan använda
  • Fundera på var på skolan det kan finnas återbruksmaterial att fylla materialbyttor med för att kunna tipsa eleverna
  • Ställ fram skärmväggen

Material

Invig spillo-labbet

Arbetspass 4 60 min

Introduktion

Nu är alla spillosofer garanterat sugna på att få gå loss och skapa i sitt spillo-labb. Beroende på just din grupp och din egen vana att använda återbruksmaterial får du forma detta arbetspass så att det känns bra för dig och din grupp. Syftet är inte att skapa stordåd utan att alla ska få känna på och få stilla nyfikenhetskrypet i fingrarna! Passet kan med fördel innehålla tre enkla delar:

  1. Mini-invigning
  2. Skapande
  3. Gemensamma förhållningssätt

Tips på upplägg och innehåll finner du nedan. Förslagen bygger på material många har tillgång till. Men självklart utgår ni från vad just ni har i ert spillo-labb. För de äldre barnen är det ännu viktigare att vara följsam kring vad de vill göra. Kanske räcker det med att få klippa bandet och se fram emot att få börja jobba med labbet när utmaningarna drar igång, eller så kan någon av de grupper som förberett material och spillo-labb leta fram någon bra idé för skapande. Internet är fullt av roliga DIY-tips (do it yourself).

Gör så här

  1. Mini-invigning

    Ni kan inleda med en mini-invigning om ni vill “ladda upp” spillo-labbet lite extra, kanske räcker det att få klippa ett band till lite rolig musik?!

  2. Skapande

    Bygg några enkla “attribut “ till Spillosoferna. T ex: spillosof-spanaren och spillosof-hänget.

    Dessa kommer ej att dyka upp i utmaningarna men ni kan självklart själva lyfta in dem om ni vill. Oavsett kommer de att fylla sin funktion inledningsvis som uppvärmning!

    Kom ihåg att just ert material kommer att väcka associationer kring vad just ni kan bygga. Kanske har ni fått in något supermaterial som ropar på att bli just en Spillo-…  Ja, vaddå?! Släpp då helt våra förslag. De är baserade på material vi tror att alla klasser kan ha i sitt spillo-labb.

    Spillosof-spanaren

    är superbra om man ska spana ut över världen och upptäcka detaljer som inte syns vid första ögonkastet eller som kanske gömmer sig lite längre bort…

    Material: toarullar, snöre och vad som helst att dekorera med.

    Spillosof-hänget

    är ett slags “smycke/hänge” som hängs runt halsen och markerar alla som är spillosofer. Det kan med fördel ha lite magiska egenskaper som “smart-knappen” (när man trycker på den blir man smartare!), “tillsammans-knappen” (får folk att vilja hjälpas åt), “S-symbolen” som visar att man är en spillosof. Bara fantasin sätter gränser.

    Material: snöre, någon slags platta (kartong, metall, trä, papp) och vad som helst till “knappar”.

  3. Gemensamma förhållningssätt

    Det är också bra om ni kommer överens om gemensamma förhållningssätt kring hur spillo-labbet ska användas:

    • Får det användas i fler sammanhang, t ex på fritids, eller är det enbart under spillosof-passen?
    • Vem är ansvarig för att det är snyggt och sorterat?
    • Vem fyller på material om det tar slut? Osv.

Förberedelser

Saker att fästa med, t ex snören, ståltråd, tejp och lim (eventuellt limpistol)

Globala målen

Arbetspass 5 60 min

Introduktion

Som sista förberedelse inför den första utmaningen ska ni nu dyka in i de Globala målen och sätta dem och utmaningarna i ett större sammanhang.

Ni kommer att se två filmer om de Globala målen. I detta arbetspass betonas särskilt mål 17 som handlar om att alla behövs för genomförandet av de Globala målen.

Syftet är att spillosoferna ska känna sig inbjudna att få vara med i det gemensamma arbetet.

Gör så här

  1. Lyssna på Spillosof-låten!

    Sätt upp texten på skärmväggen, vad handlar den egentligen om?

  2. Visa bilden på planeten Jorden som är tagen från rymden

    Fundera tillsammans:

    • Vad ser ni?
    • Kan ni se var olika länder börjar och slutar?
    • Planeten jorden är alla människors hem i rymden. Vi är inte bara svenskar, kanske mest av allt “jordlingar”?
    • Planeten jorden har funnits i många miljarder år. Människan har bara funnits en pytteliten stund av planetens historia (ca 300 000 år enligt senaste fynd) och kan inte existera utan det planeten ger.
    • Tänk att vi människor dessutom har hittat på så många idéer och uppfinningar under bara de senaste 100-150 åren av vår historia, att vi utan att ha förstått det riktigt, har påverkat förutsättningarna för liv på planeten. Fabriker, infrastrukturer, digital teknik, osv.

    Kanske behöver ni rita upp en tidslinje på tavlan bara för att se perspektiven?

  3. Berätta om klimatförändringarna och Globala målen

    På vår planet är det mycket som är härligt och bra. Men det finns också mycket som inte är bra. Om planeten inte mår bra så kommer det till slut att påverka hur vi människor mår och har det. Till viss del gör det redan det. Till exempel har vädret ändrats på grund av att det sakta blir lite varmare på planeten. Här där vi bor märks det tydligt på att vintrarna har blivit kortare. Ännu så länge påverkar det inte oss så mycket men om temperaturen på planeten fortsätter att öka så kommer det att göra det.

    Då är det superbra att det finns Globala mål som vi kan använda för att göra världen till en mer hållbar plats att leva på!
    Men var kommer de ifrån? Berätta följande:

    • Vi har instiftat organisationer i världen för att kunna samarbeta kring frågor som berör det som påverkar oss alla. FN är en av dem. FN står för Förenta Nationerna (visa FN-loggan).
    • FN bildades efter andra världskriget för att vi bättre skulle kunna hålla sams mellan länder, alltså att det inte skulle bli fler krig.
    • Det var FN som ledde arbetet när de Globala målen togs fram år 2015. En stor plan för att världen ska bli en bättre plats att leva på, för alla. Inte bara genom att jobba för fred och rättvisa utan även genom att jobba för att inga människor ska leva i fattigdom, att alla människor kan få samma möjligheter och för att lösa klimatkrisen som hotar vår gemensamma planet. Alla länder som är medlemmar i FN, vilket är i princip alla länder i hela världen, var inblandade i arbetet (med representanter från regeringar, näringslivet, forskare och aktörer från civilsamhället, alltså föreningar och organisationer). Målet är att uppnå planen till år 2030. Hur gamla är ni då?

    Tre saker är viktiga för att nå de Globala målen. Berätta följande:

    1. Målen är universella, det betyder att de gäller alla världens länder, och att alla länder har ett gemensamt ansvar för att göra det de kan för att uppnå målen.
    2. Målen sitter ihop med varandra, vilket betyder att man inte kan nå ett mål om man inte samtidigt arbetar med de andra – därför behövs alla 17 målen för att bygga en hållbar värld.
    3. Ingen ska lämnas utanför! Det innebär att alla ska med. Det är inte FN som ansvarar för att vi når målen, utan varje land. I Sverige har alla ministrar i regeringen ett ansvar för att vi når målen, men planen kräver att även alla företag, alla skolor, alla föreningar och organisationer och privatpersoner (du och jag helt enkelt) engagerar sig. För att vi ska lyckas måste alla bidra – även vi!

    Därför behövs spillosofer!

  4. Världens största lektion

    Se filmen Worlds largest lesson - Världens största lektion, 6:20 min

    Worlds largest lesson:

    Spela Globala målen del 1 Globala målen del 1

    Hela filmen är på svenska.

    Tänk att det är just detta ni är inbjudna till. Alla behövs!

  5. Mål 17 sammanfattar allt

    Under arbetet med de tio utmaningarna kommer ni att få möta alla de Globala målen, och få syn på hur världen hänger ihop och vad vi kan göra för att göra den ännu bättre. Här får ni möta mål 17 som betonar att alla behövs och behöver samarbeta med varandra för att lyckas genomföra målen. Det är som att vi alla är ett stort lag som måste jobba tillsammans.

    Se filmen om mål 17

    Spela Mål 17. Mål 17.

    Tänk vad bra att att ni får vara med!

    Om ni vill kan ni köra spillosof-låten igen och dansa loss!

  6. Introducera Greta

    De flesta eleverna har säkert hört talas om Greta Thunberg. Visa bilden på henne och andra barn som protesterar för klimatet. Greta kräver att politiker och makthavare ska jobba hårdare för att nå de Globala målen, att de ska lyssna på klimatforskarna och göra allt de kan för att begränsa den klimatpåverkan som vårt samhälle bidrar till.

    • Vad vet barnen om henne? Hon är ett barn som valt att protestera och fått miljontals andra barn och vuxna med sig från hela världen. Många har anslutit sig till rörelsen Fridays for Future.
    • Vad är det hon egentligen säger? Vad är de ungas budskap?
    • Alla barn har rätt att vara med och bidra, att få tänka, göra och protestera.
  7. Tio utmaningar och 17 mål - nu är ni är redo!

    Sätt upp affischen med alla utmaningar på skärmväggen. Läs gärna igenom rubrikerna och visa hur man kan se vilka Globala mål de handlar om.

    Klicka er också till sidan digitalt till alla utmaningarna och visa hur upplägget är. Betona för spillosoferna att alla utmaningar innehåller mycket kreativitet för att locka fram ny förståelse, nya tankar och lösningar.

    Hemsidan kommer att bli en naturlig del av högkvarteret.

    Vad händer nu?

    Ja, nu är ni redo att dra igång!

Förberedelser

  • Ställ fram skärmväggen i klassrummet
  • Skriv ut texten till spillosof-låten
  • Skriv ut rymdbild
  • Skriv ut FN-loggan
  • Skriv ut bild på Greta Thunberg
  • Förbered för att kunna se på film
  • Ta fram en jordglob
  • Skriv ut utmaningarna

Material

Material & media

Allt material som behövs
I en och samma fil. Bara att ladda ner och skriva ut.
Ladda ner (5 MB)
Visa mer

Koppling till läroplanen

Centralt innehåll

Här har vi gjort ett urval av exempel på innehåll som kan kopplas till arbetet. Det finns säkert mer och beroende på vilka vägar just ert arbete med utmaningen tar, kan det se olika ut.

Åk F-3

BD: Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

GE: Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

MU: Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.

Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

SL: Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.

Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.

Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

SV: Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter.

Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

TK: Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Åk 4-6

BI: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

BD: Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

GE: Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

HKK: Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

MU: Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.

RE: Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

SH: De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.

SL: Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

SV:Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Hur gick det?

Berätta gärna för oss vad du som pedagog tyckte fungerade bra och det är något vi kan göra bättre i underlaget.

Skriv till oss